No description available.

No description available.

<p> </p><p>Samhället är idag i en ständig förändring, detta har gjort att arbetsmarknaden har blivit osäker. Ansvaret ligger på individens axlar, osäkerheten att människor drivs till att skapa ett eget värde för att bli mer eftertraktad. Modernitetens reflexivitet har blivit en del av individens egen identitet, där varje val ställs emot vem man vill vara. Detta har lett till att det uppkommit en uppsjö av metoder för att få vägledning. Det personliga varumärket är ett verktyg som växt sig allt starkare, med dess tydliga riktlinjer på hur individen ska nå sin fulla potential. Ett lätttillgängligt sätt att ta del av denna typ av vägledning har kommit att bli i bokform, självhjälpslitteraur. Syfte är att studera självhjälpsböcker som säger sig erbjuda nyckeln till hur individen ska nå sina mål. Vilken slags identitet konstrueras i självhjälpsböcker med fokus på personligt varumärke, karriär och framgång? För att svar på detta kommer jag studera språket i fem stycken utvalda självhjälpsböcker inom ämnet. Uppsatsen utgår från en social konstruktionistism, där diskursanalysen är det analysverktyg som språket studeras med. Resultatet visar en process där individen blir tillsagd att förflytta sig från en negativtladdad position, den socialt tillknuffade individen. Genom ett aktivt arbete ska individen sedan röra sig till att bli ett framgångsrikt personligt varumärke.</p>

Samhället är idag i en ständig förändring, detta har gjort att arbetsmarknaden har blivit osäker. Ansvaret ligger på individens axlar, osäkerheten att människor drivs till att skapa ett eget värde för att bli mer eftertraktad. Modernitetens reflexivitet har blivit en del av individens egen identitet, där varje val ställs emot vem man vill vara. Detta har lett till att det uppkommit en uppsjö av metoder för att få vägledning. Det personliga varumärket är ett verktyg som växt sig allt starkare, med dess tydliga riktlinjer på hur individen ska nå sin fulla potential. Ett lätttillgängligt sätt att ta del av denna typ av vägledning har kommit att bli i bokform, självhjälpslitteraur. Syfte är att studera självhjälpsböcker som säger sig erbjuda nyckeln till hur individen ska nå sina mål. Vilken slags identitet konstrueras i självhjälpsböcker med fokus på personligt varumärke, karriär och framgång? För att svar på detta kommer jag studera språket i fem stycken utvalda självhjälpsböcker inom ämnet. Uppsatsen utgår från en social konstruktionistism, där diskursanalysen är det analysverktyg som språket studeras med. Resultatet visar en process där individen blir tillsagd att förflytta sig från en negativtladdad position, den socialt tillknuffade individen. Genom ett aktivt arbete ska individen sedan röra sig till att bli ett framgångsrikt personligt varumärke.

Syftet med denna undersökning är att få en förståelse kring hur unga kvinnliga studenter använder sig av det sociala mediet Instagram. Studien ämnar svara på vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv. FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frågeställning: - Hur används Instagram av unga kvinnliga studenter? METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-års ålder. HUVUDRESULTAT : Studien visar på att en viktig funktion med Instagram är att interagera med andra människor och vara deltagande i den sociala gemenskapen på forumet. Det  ramkom även att tre av fyra kvinnliga studenter ser på forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumärke och att det är ett enkelt sätt att hålla sina nära och kära uppdaterade kring sitt vardagsliv.

Syftet med studien är att studera det sociala mediet Instagram och hur Instagram utgör ett identitetsskapande verktyg för självrepresentation hos studenter från medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet (MKV) samt statsvetenskapliga programmet (SVEP) på Högskolan i Halmstad.

Vi går Butikschefsprogrammet med inriktning mot mode och textil och har valt att utarbetaen affärsidé. Uppsatsens ämne är till viss del redan givet i och med vår utbildning,där arbetet ska ha en inriktning mot detaljhandeln.Idag befinner sig modedesigners på en tuff marknad, där konkurrensen är hård och detkan vara svårt att etablera sig på den svenska modemarknaden. Oetablerade designersefterfrågar därför en tjänst som hjälper dem med arbetet som tillkommer runt designprocessen.Marknadsföring och försäljning av deras alster anser de vara en av de svårastebitarna att själva kunna hantera.il NuovoiiiKlädkedjorna dominerar modemarknaden, men trenden går mot ett allt mer personligtmode, vilket gör att vi anser att det finns en lucka på marknaden. Därför syftar uppsatstill att undersöka om det finns en potential att starta upp en butik i Göteborg, som säljeroetablerade designers alster som bidrar till originalitet och mångfald inom modeindustrin.Den affärsidé vi har utformat grundar sig därför på att vi som ett detaljistföretagska tillhandahålla design från oetablerade designers och förmedla den till konsument. Vivill på det sättet ta vara på all den talang som finns hos Sveriges modedesignsskolor. Dåvi anser att det finns en allt för dålig koppling och integration mellan näringslivet ochden akademiska världen.I empirin har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med modedesignstudenter på Textilhögskolan(THS) i Borås, för att skapa en bild av hur de uppfattar sin nuvarande situationoch framtid. Det här för att vi ska kunna utveckla vår affärsidé i linje med derasönskemål. Vidare har vi genomfört telefonintervjuer för att skapa oss en bild av fastighetsmarknadeni centrala Göteborg. Vi har även använt oss av en kvantitativ metod ioch med en marknadsundersökning som vi genomfört i vårt valda område, i syfte atttesta vår potentiella målgrupp och om det finns ett intresse för vår idé.Resultatet av våra frågeställningar visar att både designers och konsumenter har en positivuppfattning om och visar ett intresse för vår affärsidé. Konsumenterna upplever attdet saknas unika plagg på marknaden och kan tänka sig att handla alster från oetableradedesigners. Vidare anser modedesignstudenterna att det saknas en distributionskanal,som kan sälja deras designade kreationer och som har en förståelse för hur de vill verkaoch bli exponerade på modemarknaden. / Program: Butikschefsutbildningen

Personligt ledarskap i företag och organisationer handlar om att varje medarbetares ökade trivsel och välmående leder till ökad produktion och effektivitet (Karp, 2013; Manz, 1986). Området har varit omdiskuterat och gått från att gälla företagets ledare till företagets samtliga medarbetare. Undersökningen i den befintliga studien är en effektmätning av en utbildning i personligt ledarskap på ett större företag i Sverige. Hypotesen som framställs är att det finns en skillnad i personligt ledarskap mellan de som genomfört utbildningen i jämförelse med de som inte genomfört utbildningen. Deltagarna var samtliga anställda i företaget och hade genomfört utbildningen eller var registrerade för att genomföra den. Datainsamling bedrevs genom webbaserad enkät baserad på självskattningsformuläret ASLQ som mätte deltagarnas personliga ledarskap. Ett oberoende t-test visade signifikant skillnad i uppmätt personligt ledarskap och slutsatsen drogs att utbildningen har en positiv effekt och utvecklar medarbetarnas personliga ledarskap. Studiens resultat stödjs av tidigare forskning som menar att den utbildning och träning inom personligt ledarskap leder till ett starkare sådant (Klagge, 1996). / Personal leadership in organizations leads to increased production and effectiveness through employee’s comfort and well-being (Karp, 2013; Manz, 1986). The subject has been discussed and went from concerning only the leaders of the organization to concern all employee. This study examines the effect of a training in personal leadership at a company in Sweden. The hypothesis set is that there is a difference in experienced personal leadership between those who completed the training in comparison to those who has not completed the training. All participants were employed at the company and had completed or was to conduct the training. The data collection was conducted through online surveys based on a self-assessment form ASLQ, which measured personal leadership with the participants. An independent t-test was conducted and showed a significant difference in personal leadership and the conclusion was made that the training has a positive effect and that the training develops the employees’ personal leadership. The result of the study goes hand in hand with earlier research which states trainings in personal development does have impact on experienced personal leadership (Klagge, 1996).

<p>Det finns en klar koppling mellan traditionell och politisk markandsföring, det är samma mekanismer som påverkar både köpare och väljare. Modellen som uppsatsen presenterar ger en struktur för hur politiker kan arbeta med att planera sina per-sonvalskampanjer utifrån svenska förhållanden.</p>

<p>The theory chapter is based on a model about brand identity, “Brand Identity Prism” (Kapferer, 2008, s.183). This model contains six elements which we have supplemented with theories about personal branding. This because the focus and theory on a person's brand identity is almost non-existent. The purpose of the study is therefore to examine how editors at fashion magazines are working with their brand identity in the personal brand and thereby create an understanding of the identity function. The question our study aims to answer is: "How do editors of fashion magazines work with their brand identity?"</p><p>To meet the objective and to answer the question formulation we have chosen to use a qualitative research method with a semi-structured interview. Interviews are conducted with Charlotta Flinkenberg, Hermine Coyet-Ohlén, Mona Johansson and Per Nilsson. All interviews are presented in chapter four "Empiri" and analyzed in subsequent chapters.</p><p>The analysis of our respondents’ answers generated a modified model of Kapferers' Brand Identity Prism (Kapferer, 2008, s.183). We argue that this modified model shows a more clear picture of each of the factors impact on the personal brand identity.</p><p>The results of the study show that culture, with values and core values as key concepts, serve as a base for the work with the personal brand identity.</p><p>    <strong>Keywords</strong>: Personal branding, Brand, Brand Identity, Values, Identity Prism</p>