Studiens syfte är att undersöka hur fritidshemslärare tolkar begreppet elevinflytande och hur elevinflytande tar sig uttryck i den vardagliga pedagogiska verksamheten, från fritidshemslärares perspektiv. Metoden vi har valt för studien är en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Underlaget för empirin består av sex intervjuer med utbildade fritidshemslärare på två olika skolor. Samtliga respondenter är kvinnor men det är inte av relevans för studien. Empirin har bearbetats med hjälp av en tematisk analysmodell. I studien fann författarna att fritidshemslärarna har en god uppfattning om begreppet elevinflytande och dess innebörd samt att det är en självklarhet att eleverna ska ha inflytande i verksamheten. Fritidshemslärarna i studien förmedlar också att det finns en svårighet med hur de ska arbeta med elevinflytande och vad det innebär i fritidshemsverksamheten.

In this academic essay I try to find the position of five teachers in the recreation centre during school-time. This essay is based on a qualitative method through semistructured interviews. The empirical material has been analyzed to find positions for the leisure-time teacher during the compulsory school part of the day. The conclusion is that most of the teachers switched between different positions, which indicates that the school's leisure time teacher role is multifaceted and difficult to define. Another conclusion is that most of the leisure time teachers experience that they need more time for planning with their class teacher.

Neither leisure time teacher nor teacher in arts and esthetic subjects? A study of leisure time teachers and the new double vocational role after the teacher education reform in 2011 The purpose of this study is to examine the interaction in the daily work between leisure time teachers and teachers in arts and esthetic subjects. What possibilities and difficulties does the new vocational role leisure time teacher entail? How does the new education correspond with the demands of the curriculum? The study examines the experiences of teachers with a double role, as both leisure time teachers and teachers in arts and esthetic subject. The main research questions involves the problems that appears between these two vocational categories in the light of sociological research on professional theory. One of the main findings is that deeper knowledge is required in the arts and esthetic subjects than what is provided by the education that is given today to be able to maintain a high quality teaching. The findings also indicate that it will likely prove difficult to combine teaching in arts and esthetic subjects with leisure time teaching, due to the significant differences between the two vocational categories. The interviewed teachers all claim that they will likely chose a career in only one of the two vocational categories. This will probably undermine the efforts to raise the status of leisure time teachers by integration with the established teacher profession.

SAMMANFATTNING Anton Forsander & Christoffer Johansson Hur beskriver fritidshemslärare tillkomsten av del fyra som en egen del i läroplanen? Engelsk titel: Perceptions of school-age educare teachers on chapter four in the school-age educare curriculum Antal sidor: 27 Syftet med studien är att undersöka om del fyra i läroplanen, som är tillskriven fritidshemmet, förtydligar fritidshemslärarens yrkesuppdrag samt hur uppfattningarna av yrkesrollen skiljer sig mellan olika fritidshemslärare. Studiens frågeställningar är följande: Hur beskriver fritidshemslärare sitt uppdrag med utgångspunkt i del fyra av läroplanen? Hur beskriver fritidshemslärare implementeringen av del fyra i läroplanen? För att få svar på dessa frågor genomfördes sex stycken intervjuer med fritidshemslärare vid olika skolor inom ett avgränsat geografiskt område. Genom att del fyra tillkommit som en egen del i läroplanen har uppdraget för fritidshemslärare förtydligats och delvis förändrat uppfattningen av densamma. Dock framgår det av resultatet att det fortsatt finns ett stort behov av att förtydliga yrkesuppdraget för andra än fritidshemlärare. Implementeringen av del fyra i läroplanen har till största del upplevts som positivt. Fritidshemslärarna själva har länge kämpat för en egen del i läroplanen och uttrycker sig därför positivt till detta. Dock har det framgått att implementeringsarbetet varierat mellan de olika skolorna som deltagit i studien. Då forskning inom området rörande implementering av läroplaner samt hur det berör fritidshemsverksamheten är detta ett område som fortsatt är i stort behov av vidare forskning, samt att denna forskning efterfrågas.

Syftet med studien är att undersöka fritidslärares erfarenheter och uppfattningar om elevers individuella behov i relation till fritidshemmets undervisning. Frågeställningar som ställs i studien är: Hur resonerar fritidslärare om elevers individuella behov i relation till fritidshemmets undervisning? Hur planerar fritidslärare sin undervisning i förhållande till elevers olika individuella behov?  I studien används kvalitativ metod där empirin samlades in genom en semistrukturerad gruppintervju med fyra fritidslärare. Respondenterna i intervjun arbetar på samma skola men på två olika fritids spår. Innehållsanalys har använts för att analysera empirin.Resultatet visar att fritidslärare är medvetna och respekterar elevers individuella behov i fritidshemmets undervisning, men har svårt att bemöta vissa behov i de stora elevgrupperna. De behov som lärarna tar upp i resultatet är tillbakadragna, mer introverta behov där eleverna behöver struktur, trygghet och lugn. De upplever att det är svårt att få tid till att tillgodose dessa behov i de stora elevgrupperna. Andra behov som diskuterades i studien var utifrån sociala behov och kön där det kunde uppstå grupperingar och exkludering vid olika platser samt aktiviteter på fritidshemmet. De planerar undervisningen till att göra aktiviteter för grupper med mindre antal elever för att lättare kunna möta behoven och blanda gruppen för att skapa nya relationer.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse om fritidshemslärarnas uppfattning om samverkan mellan skola och fritidshem. De två frågeställningar som studien utgår från är: Vad innebär samverkan mellan skol- och fritidshemsverksamheten för fritidshemslärarna? Hur uppfattar fritidshemslärarna att samverkan uppnås mellan skolan och fritidshemmet? För att uppnå syftet och frågeställningarna har en kvalitativ metod tillämpats genom semistrukturerade intervjuer. Underlaget till empirin grundar sig på sex informanter varav fyra är utbildade fritidspedagoger och två är lärare i fritidshem från tre medelstora skolor i södra Sverige. I studien väljer vi att använda samlingsbegreppet fritidshemslärare som innefattar båda yrkesgrupperna.  Studiens resultat visar samverkans innebörd enligt fritidshemslärarna samt hur fritidshemslärarna uppfattar den rådande samverkan i verksamheterna. Fem av sex informanter upplever att fritidshemslärarna ger mer än vad de får tillbaka genom att täcka upp för klasslärarna när de behöver hjälp eller är sjuka. Klasslärarna är däremot inte lika villiga att hjälpa till på fritidshemmet när det behövs då det innebär att de går miste om sin egen planeringstid. Detta resulterar till att många av fritidshemslärarna inte får tillbaka sin förlorade planeringstid. Fyra av sex informanter visar på att det råder en fungerande samverkan mellan skola och fritidshem, men att det ändå finns en del som bör förbättras. Fritidshemslärarna visar sig ha en stor vilja att samverka med lärarna i den obligatoriska skolan eftersom det gynnar både eleverna och personalen. Fritidshemslärarnas gemensamma uppfattningar om samverkan är att de går in och hjälper till i en klass eller undervisar i ett ämne som de har kunskaper om. Samverkan innebär alltså att all skolpersonal tar vara på varandras kunskaper och erfarenheter, samt hjälps åt för elevernas och kollegornas bästa.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur fritidshemslärare beskriver sin yrkesidentitet samt hur fritidshemslärare med utbildning för både arbete i fritidshem och med ämnesbehörighet i ett praktiskt-estetiskt ämne beskriver att de i vardagen hanterar uppdrag i två skolformer. Två frågeställningar har använts för att besvara syftet: hur beskriver fritidshemsläraren sin yrkesutövning och hur kan det förstås i termer av yrkesidentitet samt hur kan fritidshemslärarens yrkesidentitet förstås i relation till deras arbete i grundskola respektive fritidshem? Med social identitetsteori och gränsteori som teoretiska ramverk och intervju som metodologiskt ramverk tar studien fasta på fritidshemslärares beskrivningar av en yrkesidentitet med hänsyn till en vardag med uppdrag i två skolformer. Sju fritidshemslärare med erfarenhet av arbete i praktiskt-estetiskt ämne samt av det fritidspedagogiska uppdraget har intervjuats. Det insamlade datamaterialet har bearbetats med hjälp av en tematisk analys. I resultatet behandlas tre teman: identitetsutmaningar i den obligatoriska skolan, gränsdragningar mellan olika verksamheter och mötet mellan utbildning och yrkespraktik. Det första temats resultat visar på olika identitetsutmaningar fritidshemslärarna upplever i möten med lärare och rektor. I bemötande framträder ofta en prioritering av det praktiskt-estetiska uppdraget framför det fritidspedagogiska. Inom avsnittet gränsdragningar mellan olika verksamheter beskrivs fritidshemslärarens utmaningar av att konstruera en vardag där de två uppdragen samspelar trots att de är i olika skolformer och innehåller olika förutsättningar. Det tredje avsnittets resultat visar att fritidshemslärare upplever att utbildningen och yrkespraktiken, de som studenterna möter under sin utbildning och de som yrkesgruppen träffar i sin tjänstgöring, pratar olika om hur fritidshemsläraryrket ska förstås i vardagen.

Syftet med studien är att utveckla ny kunskap om vilken betydelse lärare i fritidshem beskriver att utbildningen har för deras arbete på fritidshemmet. Syftet besvaras genom frågeställningarna vad fritidshemslärare anser vara mest relevant av sin utbildning för sitt arbete, vad för kunskaper de tar med sig samt vilka önskemål de har. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med elva fritidshemslärare. Utifrån den tematiska analysen skapades två teman - Relevans och kunskap samt Önskemål. Resultatet visade att kunskaperna deltagarna tog med sig från sin utbildning korrelerade med vad de ansåg vara relevant för sin yrkesverksamhet. Studiens slutsats är att fritidshemslärarutbildningen kan behöva identifiera och förmedla relevansen för kunskaper utbildningen har i uppdrag att bedriva. Detta skulle kunna underlätta möjligheten för att studenterna tar med sig kunskaperna efter utbildningen. Kurser av teoretisk och vetenskaplig art kan vara av behov till bearbetning medan specialpedagogiken var den mest uppskattade kursen.

Fritidshemslärarna har i uppdrag att förklara för föräldrarna varför och hur de bedriver verksamheten på fritidshem samt på vilket sätt de når verksamhetens uppdrag och mål (Skolverket, 2011). Syftet med studien var att skapa kunskap om hur fritidshemslärare och föräldrar delger och beskriver varandras information som grund för föräldrars möjligheter till inflytande utifrån deras medvetenhet om fritidshemmets syfte och mål. Frågorna som skulle besvara syftet var; Hur beskriver föräldrarna att fritidshemslärarna når ut med fritidshemmets syfte och mål utifrån den information de får? Hur beskriver fritidshemslärarna att de når ut till föräldrarna med information om fritidshemmets syfte och mål? Hur säger sig fritidshemslärarna lyssna på föräldrarna och ge dem möjlighet till inflytande i verksamheten? Studiens teoretiska utgångpunkt var Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Med hjälp av fokusgruppsamtal och semistrukturerade intervjuer fick vi fram studiens resultat. Resultatet visade att fritidshemslärarna når ut med verksamhetens syfte och mål genom att sätta upp lappar på fritidshemmets väggar och skicka hem information om de planerade aktiviteterna. Föräldrarna har kunskap om att barnen lär sig på fritidshemmet men har svagt intresse av att exakt veta vad de lär sig. Fritidshemslärarna har en uppfattning om att föräldrarna upplever fritidshemmet som barnpassning men så är inte fallet utan föräldrarna anser att verksamheten är viktig och respekterar fritidshemslärarnas yrkeskunnande. Föräldrarna är belåtna med verksamheten och har inte ett intresse av att påverka den så länge barnen trivs på fritidshemmet.

Abstract My scientific essay is built from two dilemmas which I have encountered in my role as a leisure time teacher. I have treated these two dilemmas with help from my mentor, classmates and the literature and tried to find new answers and approaches to them. My first dilemma comes from my role as a team leader, the power that I have over my colleges and the conflicts that can arise from my choices in my staff team. My second dilemma is about how one of my colleges handled a situation with a student when that students did not want to go to the music lesson. The dilemma between the pedagogue and the student originated from the pedagogue´s will to adapt the students time in school to the rest of the class even though the student doesn’t have the abilities for it.       My scientific essay begins with me trying to deal with the dilemmas that I have faced and if whether could have done anything different to achieve a more satisfactory result. Furthermore, I try to understand the conflicts that have emerged in my essay with help from different theoretical perspectives. Firstly, I look at how separation of powers in my dilemmas can be seen from a symmetrical relation between two equal persons. Secondly, with the premise from a concept of participation, I try to discern how positions of power can be expressed in a class of students. Thirdly, with the help of Michel Foucault´s concept of ratified normalization I will try to highlight how a school’s structure still strives to shape the students to fit the template designed by schools rather than allow the students to be themselves and trying to adapt the school around the students. Lastly, I try to focus my dilemmas on utilitarian and discursive ethics. Based on these two types of ethics I develop new approaches that in many ways have changed my thoughts and speculations regarding how an accurate procedure should have been carried out with respect to my dilemmas.