Syftet med studien är att undersöka hur fritidshemslärare uppfattar och tänkerkring deras arbete med elevernas intressen i fritidshemmet. Resultatet baseras pådata som samlats in via enkäter och semistrukturerade intervjuer. Resultatet visaratt det finns olika metoder för en fritidshemslärare att arbeta med elevers intressenvid planering av fritidshemsverksamheten. Intresset fungerar som stöd iplaneringen och ökar även motivationen för eleverna att delta i olika aktiviteter.Resultatet påvisar även att fritidshemslärarnas nyfikenhet gällande elevernasintressen främjar relationen. Observation, dialog och fritidsråd är några metoderfritidshemslärare använder för att uppmärksamma intressena. I diskussionsdelenkopplar vi vår analys av resultatet till tidigare forskning inom ämnet som ävenstyrker vårt resultat.

The purpose of this thesis is to investigate the views of leisure teachers and educators on the role of music and how they choose to work with music. The purpose is to further elucidate why leisure teachers choose to work with music as a teaching medium and to show how the music pedagogical work differs between the different grades 1-3. During my years as a substitute and student, I have had thoughts and reflections about the role of music in the leisure and how leisure teachers view on the role of music. With this study, I want to enrich my understanding of the music pedagogical work that occurs in the leisure home in order to be able to inspire others in the future to highlight music to a greater extent in the leisure home. That said, this study is based on the theory of legitimation, where the problem of legitimation is mainly highlighted, which deals with the value of different phenomena and in this case the value of music in the leisure home. The study is of qualitative touch as I have used interviews to investigate how leisure teachers and educators have a view of the role of music in the leisure home. Through the informants' statements I have gained a broader view of how, why and when the music is used in the leisure home. The result shows that music is largely used as a means of reinforcing other aesthetic forms of expression. Continuing, the result shows that many schools and leisure  home usually have an educator who shows a greater, more genuine interest in music that uses it in teaching. Much of the teaching that flourishes in the leisure home is based on what the educators are interested in, that is, what the educators feel confident to do. Pupils have a broad music consumption where, as a leisure home teacher and educator, one should constantly show an interest and seek understanding for.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidshemslärare och lärare i den obligatoriska skolan uppfattar samverkan med varandra i undervisningen. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsverktyg. I analysen användes Kvale & Brinkmanns teori om kodning. I studien intervjuades sex lärare på tre olika skolor, varav tre lärare i fritidshem och tre lärare i den obligatoriska skolan. Resultatet visade att fritidshemslärare och lärare i den obligatoriska undervisningen beskriver att de har olika sätt att organisera och planera undervisningen. Båda yrkeskategorierna var överens om att gemensam tid för planering är en avgörande faktor för att bedriva en god samverkan. Däremot visade resultatet att fritidshemslärare och lärare i den obligatoriska skolan inte helt är överens om hur undervisningen bör vara organiserad. Det är vanligt att lärarna vill ha hela huvudansvaret för undervisningen i den obligatoriska skolan, samtidigt som fritidshemslärarna används som resurspersonal. Fritidslärare ville istället se en växling mellan vem som har ansvaret för klassen och vem som sitter i mindre grupper. Det hinder båda lärarkategorierna var överens om är att planeringstiden för deras samverkan inte är tillräcklig. Fritidshemslärarna såg även ett hinder i att samverkan allt för ofta sker på den obligatoriska skolans villkor, och att fritidsverksamheten får för lite tillbaka av lärarna. De möjligheter båda yrkeskategorierna såg var utnyttjandet av varandras kompetenser och att de kan gynna elevernas lärande genom att integrera verksamheterna och på så sätt kunna se på elevernas skoldag som en helhet.

Studiens syfte är att synliggöra fritidshemslärares bild av sin yrkesroll relaterad till elevers användande av digitala plattformar. Vidare är syftet även att undersöka vilka strategier fritidshemslärare använder, dels för att förebygga nätmobbning, dels hur de pratar om och skapar medvetenhet kring vad elever kan möta på digitala plattformar. Tidigare forskning visar på ett fåtal förebyggande strategier mot nätmobbning i skolan, men den här studien ämnar utforska ämnet utifrån fritidshemmets situationsbaserade kontext. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra fritidshemslärare för att synliggöra deras upplevelser av elevers användande av digitala plattformar. Resultatet visar att deltagarna använder naturliga samtal för att förebygga nätmobbning oavsett hur de ser på sitt ansvar i yrkesrollen. Vidare visar resultatet att ett aktivt nyfiket förhållningssätt bidrar till större medvetenhet för vad eleverna gör på de digitala plattformarna. Diskussion förs om varför naturliga samtal dominerar, samt att det diskuteras om hur deltagarna ser på ansvar i relation till styrdokument.

Syftet med studien har varit att bidra med ytterligare kunskap till forskning inom området fritidshem. Studiens mål var att undersöka fritidshemslärare/fritidspedagogers uppfattningar på extra anpassningar i fritidshemmet utifrån ett inkluderingsperspektiv. Vi har utfört fyra kvalitativa intervjuer med utbildad personal i fritidshemmet. Den insamlade empirin har analyserats utifrån tre teoretiska perspektiv , inkluderingsperspektiv, relationellt perspektiv samt ett kategoriskt perspektiv. I studiens resultatet och vår slutsats framkom det att samtliga respondenter belyser att de arbetar med extra anpassningar utifrån elevernas behov och förutsättningar i olika grad. De tolkar även begreppet inkludering som en möjlighet för alla elever att få vara med och känna sig delaktiga på deras villkor. De upplevde även att det fanns brist på kontinuerliga handledningar mellan specialpedagoger och fritidshemslärare/fritidspedagoger. Utifrån vad respondenterna berättat finns det en god grund för arbetet med extra anpassningar på fritidshemmet, men området är något som kan utvecklas ytterligare med rätt hjälp och handledning.

At the leisure-time center, leadership is an essential part of the teacher’s daily work. This study aims to create an increased understanding of what the leisure-time centers' teachers think about their own leadership and what knowledge that characterizes their own leadership. In the chosen theory, Côté & Gilbert (2009) mentions three different forms of knowledge: professional, interpersonal and intrapersonal knowledge, to achieve effective leadership. By interviewing several leisure-time center teachers, with insights into the centers daily activities, the study thus sought different experiences and thoughts about the leadership at the leisure-time center. The result showed that the leisure-time center teacher’s leadership is context-dependent and needs to be adapted based on the situation, the student group and the social environment. It is required that leisuretime center teachers have an awareness and flexibility in their leadership in order to fulfill effective leadership. Great emphasis is placed on the students and the social environment where the creation of the relationships was most prominent in the leisure-time center teacher’s leadership. It emerged that Côté & Gilbert’s (2009) intrapersonal form of knowledge was overshadowed in the daily work. In order to achieve effective leadership in the work as a leisure-time center teacher, all three forms of knowledge need to be used in order to be able to develop.

Studiens syfte är att undersöka hur fritidshemslärare tolkar sitt uppdrag gällande kränkande behandling, diskriminering och trakasserier utifrån policydokument som handlar om dessa ämnen och lokala bestämmelser. Studiens frågeställning är: Hur tolkar fritidshemslärare uppdraget om kränkande behandling? Studien genomfördes med fyra semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex respondenter, indelade i två par-intervjuer och två enskilda intervjuer. Studiens respondenter är alla fritidshemslärare från tre olika skolor. Fyra av respondenterna arbetar på fritidshem med elever i förskoleklass och lågstadiet, medan de resterande två respondenterna arbetar på en av skolornas fritidsklubb med elever på mellanstadiet.  Empirin tolkas med teorin policy enactment för att med dess hjälp tyda hur fritidshemslärare tolkar sitt uppdrag gällande kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.  Resultatet visar hur fritidshemslärare tolkar uppdraget gällande kränkande behandling, diskriminering och trakasserier olika beroende på deras verksamheters lokala institutionella faktorer, kulturella och sociala faktorer som påverkar policysaktörernas tolkningar av policydokument. Resultatet visar även hur lokala bestämmelser på skolorna kan påverka fritidshemslärarnas tolkningar av policy som i nästa led påverkar hur de kontextualiserar policyn i respondenternas skolverksamhet som också kan komma att påverka deras tolkning av sitt uppdrag gällande kränkande behandling, diskriminering och trakasserier.

Fritidshemmet har utgjort en del av skolans sfär sedan slutet på 1990-talet. Sedan fritidshemmetsinkludering iskolan finns det fortfarande inte tydliga riktlinjer på hur fritidshemslärarens tjänstgöring ska se ut under den obligatoriska skoldagen. Innan fritidshemmets implementering i skolan, fick dåvarande fritidspedagoger möjlighet att utöva sina yrkeskompetenser gällande fritidshemsdidaktiken. Dessa kompetenser som de besitter kan vara praktiskt arbete i exempelvis matematik, utomhuspedagogik eller social träning i form av värdegrundsarbete. Idag, däremot, existerar dessa fritidshemsdidaktiska arbetsuppgifter enbart som ett önskemål hos många fritidshemslärare. Vi har därmed valt att undersöka vilka dessa perspektiv på utförandet av fritidshemsdidaktiken under den obligatoriska skoldagen samt i vilken utsträckning fritidshemslärare har möjlighet att påverka sina arbetsuppgifter. Med utgångspunkt i fritidshemsdidaktiken, har vi med en kvalitativ intervjustudie och hermeneutiken analyserat hur fritidshemslärare tolkar och förstår          fritidshemsdidaktiken samt vilka perspektiv de har kring utövandet av sina fritidshemsdidaktiska kompetenser under den obligatoriska skoldagen. Resultatet av vår studie visar att verksamma fritidshemslärare önskar att gå tillbaka till de arbetsuppgifter de hade i början av sin karriär, tiden innan fritidshemmets implementering i skolan, där de fick möjlighet att utnyttja sina kompetenser under hela sin arbetsdag. Dessa önskemål samt perspektiv inkluderar mycket av fritidshemmets byggstenar vilka kan summeras i fritidshemmets centrala innehåll i läroplanen. I nuläget verkar det svårt för majoriteten att påverka sin situation samt få igenom sina önskemål. Istället görs arbetet mestadels på skolans premisser där fritidshemslärare används för att få skoldagen att fungera. Detta har kommit att resultera i en dubbel yrkesroll där de under dagtid ska rätta sig efter formella  sammanhang medan de på eftermiddagen ska ägna sig åt ett mer informellt sammanhang. / <p>2020-06-08</p>

Under utbildningens gång och utifrån tidigare arbetslivserfarenheter samt praktik i fritidsverksamhet har vi lagt märke till att yrkesrollen för lärare i fritidshem ser olika ut, och värdesätts olika beroende på vem man pratar med. Lärare i fritidshem har en yrkesroll som inte är konkret definierad i Skolverkets dokument och vad en lärare i fritidshem har för roll under den obligatoriska skoltiden verkar variera mycket. Med bakgrund i detta vill vi ta reda på mer om hur synen på fritidshemsläraren och hens uppdrag är. Syftet med vår studie är att få ökad kunskap och förståelse för hur olika yrkesgrupper i skolan ser på fritidshemsläraren och hur hens kompetenser används under den obligatoriska skoldagen. Studien har gjorts utifrån frågeställningar om vad fritidshemslärarens arbetsuppgifter är, vad de har för kompetenser och hur dessa tas tillvara på samt hur fritidshemslärarens yrkesroll uppfattas. Teoretiska begrepp som är relevanta för vår studie, till exempel komplettering och status, förklaras. Empirin har samlats in genom intervjuer med rektorer, grundlärare och fritidshemslärare på två kommunala grundskolor i södra Sverige. Resultatet av studien tyder på att fritidshemslärarens uppdrag under den obligatoriska skoltiden är minst sagt varierande, och att många av informanternas svar är relativt lika gällande mycket men att det också skiljer sig på vissa områden. De är eniga om att fritidshemsläraren ska vara ett komplement till den obligatoriska skolan och att fritidshemslärarens kompetenser bland annat är praktisk undervisning, men inställningen till hur hen kan vara ett komplement varierar. Till exempel så är fritidshemslärarna tydliga med att de inte vill vara "hjälplärare", medans grundlärare och ledning inte verkar tycka att det skulle vara ett så stort problem och en fritidshemslärare agerade hjälplärare i klass.

Denna studie bygger på sju djupintervjuer med fritidshemslärare som undervisar eller har undervisat i fritidshem och musik. Studiens syfte är att undersöka hur fritidshemslärare upplever att deras professionsidentitet påverkas av att arbeta i två skilda verksamheter. Syftet är även att undersöka vilka möjligheter och begränsningar lärare upplever att det dubbla uppdraget medför. Frågeställningarna som behandlas är: vilka möjligheter och begränsningar upplever fritidshemslärare att det finns med att undervisa i både fritidshem och musik? Hur beskriver fritidshemslärare sin dubbla roll? Hur upplever fritidshemslärare sin professionsidentitet när de växlar mellan två yrkesroller? Resultatet analyseras med ett professionsteoretiskt ramverk och begreppen autonomi, jurisdiktion och hybrid professionell identitet. Resultatet visar att samtliga fritidshemslärare upplever en hybrid professionsidentitet som kan vara positiv för undervisningen om rätt förutsättningar ges. Föratt kunna upprätthålla den hybrida professionella identiteten behövs ställtid, planeringstid och samverkan. Resultatet visar även att fritidshemsprofessionen har expertkunskaper som skiljer sig från andra lärares, detta blir framförallt synligt i relationsskapandet med elever. Studien visar dessutom att fritidshemsrollen väger tyngre än musiklärarrollen, men att det går att dra nytta av båda rollerna.