Syftet med denna studie var att erhålla kunskap om hur rektorer i grundskolan uppfattar fritidspedagogers ansvarsområden inom skolans verksamhet och det uppdrag som anges i styrdokumenten vad gäller barns och elevers tid i skola och fritidshem. Undersökningen utfördes genom att åtta rektorer intervjuades via semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fenomengrafiska influenser i analysen. Studien visade på ett uppdrag som utifrån styrdokument bottnar i att se barnen och den grupp de är i och att arbeta med dem i olika sociala sammanhang. Typiska ansvarsområden som anges är delaktighet i samverkan med skolan på olika sätt och att föra dokumentation av verksamheten så den går att utvärdera och utveckla. I intervjuerna framkom att rektorerna ser fritidspedagogerna som kunniga inom området med grupporienterade processer och att de är duktiga på att komplettera skolan på olika sätt samt utgå från uppdraget som finns i styrdokumenten. Andra slutsatser var att det sytematiska kvalitetsarbetet är utmanande att hitta en bra systematik till och dokumentation avverksamheten kan bli bättre. Ytterligare en slutsats var att samverkan kan vara av olika karaktär, ofta är det som resurs fritidspedagogen samverkar.

Andelen utrikes födda utgör en allt större del av Sveriges befolkning. Många av dem kommer från länder utanför EU/EES, dvs. tredje land, och har en akademisk utbildning från sitt hemland. Det har visat sig problematiskt för dessa människor att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden i linje med deras utbildning och problematiken är särskilt utmärkande inom reglerade yrkesgrupper. Tandläkare är ett reglerat yrke och personer som flyttar till Sverige, med en tandläkarexamen från ett tredje land, måste därför genomgå prövning och komplettering av sin kompetens för att erhålla svensk legitimation. Idag är efterfrågan på tandläkare större än tillgången i Sverige men trots detta tenderar kompetensen att bli outnyttjad. Syftet med studien var därför att analysera och kartlägga arbetstagares erfarenheter av att ha fått sin tandläkarkompetens, från tredje land, prövad och kompletterad. Med en kvalitativ ansats och ur ett arbetstagarperspektiv har åtta intervjuer genomförts. Enligt dessa tandläkare var de största svårigheterna med att erhålla svensk tandläkarlegitimation en bristande svenskundervisning, bristande information samt bristande ekonomiskt stöd.

No description available.

Under utbildningens gång och utifrån tidigare arbetslivserfarenheter samt praktik i fritidsverksamhet har vi lagt märke till att yrkesrollen för lärare i fritidshem ser olika ut, och värdesätts olika beroende på vem man pratar med. Lärare i fritidshem har en yrkesroll som inte är konkret definierad i Skolverkets dokument och vad en lärare i fritidshem har för roll under den obligatoriska skoltiden verkar variera mycket. Med bakgrund i detta vill vi ta reda på mer om hur synen på fritidshemsläraren och hens uppdrag är. Syftet med vår studie är att få ökad kunskap och förståelse för hur olika yrkesgrupper i skolan ser på fritidshemsläraren och hur hens kompetenser används under den obligatoriska skoldagen. Studien har gjorts utifrån frågeställningar om vad fritidshemslärarens arbetsuppgifter är, vad de har för kompetenser och hur dessa tas tillvara på samt hur fritidshemslärarens yrkesroll uppfattas. Teoretiska begrepp som är relevanta för vår studie, till exempel komplettering och status, förklaras. Empirin har samlats in genom intervjuer med rektorer, grundlärare och fritidshemslärare på två kommunala grundskolor i södra Sverige. Resultatet av studien tyder på att fritidshemslärarens uppdrag under den obligatoriska skoltiden är minst sagt varierande, och att många av informanternas svar är relativt lika gällande mycket men att det också skiljer sig på vissa områden. De är eniga om att fritidshemsläraren ska vara ett komplement till den obligatoriska skolan och att fritidshemslärarens kompetenser bland annat är praktisk undervisning, men inställningen till hur hen kan vara ett komplement varierar. Till exempel så är fritidshemslärarna tydliga med att de inte vill vara "hjälplärare", medans grundlärare och ledning inte verkar tycka att det skulle vara ett så stort problem och en fritidshemslärare agerade hjälplärare i klass.

<p>Examensarbetets syfte är att undersöka i vilken utsträckning Umeås gymnasielärare i matematik kompletterar läroboken, hur man arbetar när man frångår läroboken samt hur man evaluerar elevernas kunskaper i matematik. Studien bygger på framför allt en kvantitativ enkätundersökning som kompletterats med en intervjustudie. Enkätresultatet visar på en stor differentiering när det gäller i vilken grad matematiklärarna i Umeås gymnasieskolor väljer att komplettera läroboken. Det finns även skillnader i hur ofta man väljer att komplettera de olika matematikkurserna. Laborativ matematik förekommer i hög grad i geometrimomenten. Även gruppuppgifter i form av diskussioner utgör ett vanligt kompletterande arbetssätt. Skriftliga prov är det i särklass vanligaste evalueringsverktyget, men även enskilda inlämningsuppgifter och diskussioner förekommer relativt ofta. Studien visar också att lärarna inte tar tillvara på alla tillfällen som ges till bedömning av elevernas matematikkunskaper.</p>

Examensarbetets syfte är att undersöka i vilken utsträckning Umeås gymnasielärare i matematik kompletterar läroboken, hur man arbetar när man frångår läroboken samt hur man evaluerar elevernas kunskaper i matematik. Studien bygger på framför allt en kvantitativ enkätundersökning som kompletterats med en intervjustudie. Enkätresultatet visar på en stor differentiering när det gäller i vilken grad matematiklärarna i Umeås gymnasieskolor väljer att komplettera läroboken. Det finns även skillnader i hur ofta man väljer att komplettera de olika matematikkurserna. Laborativ matematik förekommer i hög grad i geometrimomenten. Även gruppuppgifter i form av diskussioner utgör ett vanligt kompletterande arbetssätt. Skriftliga prov är det i särklass vanligaste evalueringsverktyget, men även enskilda inlämningsuppgifter och diskussioner förekommer relativt ofta. Studien visar också att lärarna inte tar tillvara på alla tillfällen som ges till bedömning av elevernas matematikkunskaper.

Syftet med vår studie var att undersöka fritidslärares egna uppfattningar om deras arbetsuppgifter i skolan. Anledningen till varför vi fastnade för just detta ämne var för att vi tidigare under utbildningen har fått en inblick i vad den tidigare forskningen som är gjord på ämnet faktiskt säger. Den tidigare forskningen målar upp en bild av ett uppdrag som är otroligt öppet för fri tolkning och att ett stort ansvar hamnar på enskild lärare och på rektorerna att forma fritidslärarnas arbetsuppgifter under skoltid. För att ta reda på våra respondenters uppfattningar kring ämnet genomförde vi semistrukturerade intervjuer, där datan sedan analyserades med hjälp av en variant på den induktiva tematiska innehållsanalysen. I vår empiri framkommer just denna ojämställdhet och skillnader mellan skolorna våra respondenter är verksamma på. Då uppdraget inte är tydligt definierat eller formulerat i styrdokumenten leder det till oklarheter och stora variationer i fritidslärarnas arbetsuppgifter i skolan. Detta gör att fritidslärarnas möjligheter för samplanering och enskild planering blir lidande vilket i sin tur skapar problematik för deras kompletterande uppdrag, det skapas en ond cirkel. Något som vi tycker är intressant för framtida studier är att granska synen på fritidslärares arbetsbeskrivning inom ramarna för arbetet inom skolans verksamhet på ledningsnivå och riksdags- och regeringsnivå. Vi tycker att mer forskning kring detta kan bidra till att bryta den onda cirkeln. / <p>Betygsdatum: 2021-06-06</p>

Syftet med vårt arbete är att få svar på frågor inom fritidsverksamheten och uppdraget fritidspedagoger ställs inför inom skolverksamheten. Vi vill fokusera på uppfattningar om fritidshemmets verksamhet ur ett sociokulturellt perspektiv. Genom att undersöka fritidspedagogers och rektorers synsätt på hur fritidshemmet ska leda sin verksamhet samt hur fritidspedagogerna ska arbeta enligt uppdraget, vill vi få en klarhet i den förvirring vi uppfattat verksamheten och rollen har. Utifrån teorier och empiri insamlat via intervjuer har vi bekräftat att förvirringen finns i form av tolkningssvårigheter mellan olika individer i verksamheten och de förutsättningar som finns för den.

This study describes experiments and findings of an investigation to evaluate the use of laser cutting as an alternative to traditional sawing techniques in marquetry completion conservation. Experiments on veneer from 11 different species of wood, covering ring porous, semi-diffuse/-ring porous and diffuse porous woods, were carried out and examined. The optimal cutting metrics with respect to speed, power and frequency for the types of wood were determined. The most important ethical question for a conservator is to be able to preserve as much as original material as possible. The results of this project show that the use of a laser cutting machine is indeed a suitable solution to produce replacement veneer for marquetry works in furniture conservation with respect to quality and time. Especially when it comes to the precision in the shape of the replacement piece, laser cutting is superior to hand sawing. This makes laser cutting an interesting option and reduces the need for expert skills in hand sawing in order to perform very detailed completion work. It also reduces the need of invasive work on the original marquetry to accommodate the replacement piece. The findings are general for all of the examined types of wood. On the negative side, the laser cutting machine requires a relatively big initial investment, making it difficult to say if it is really a cost-effective method of cutting replacement veneer pieces. / Syftet med projektet är att hitta en alternativ metod för att producera kompletteringsbitar av fanér till gamla intarsiaobjekt. En lämplig metod ska vara tids- och kostnadseffektiv, hållbar och reversibel. Laserskärning innebär stora möjligheter att kraftigt reducera tid och kostnad vid komplettering av intarsia, vilket möjliggör för flera möbelägare att låta utföra en professionell konservering av sina historiska objekt.

Content assist is one of the most powerful features in integrated development environments (IDE). While a lot of research papers exist on content assist for software programming languages (SPL), hardware description languages (HDL) aren’t covered at all. In this thesis, we improve content assist for SystemVerilog, one of the most widely used HDL, by using different ordering strategies and comparing them to each other. In the end, 6 different strategies are kept: two based on frequencies, one on the usage of the content assist, one on the name of the variable, one on the type of the variable, and one on the distance from their declaration to the cursor position. We test our implementation in 3 different open-source projects well-known and used by the SystemVerilog community: OpenTitan, SweRV, and riscv-dv. We achieve having the expected entry in the top 5 in more than 40% of cases with no prefix and up to 66% of cases with 1 character already typed. / Automatisk komplettering är en av de mest kraftfulla funktionerna i integrerade utvecklingsmiljöer (integrated development environments, IDE). Även om det finns många forskningsartiklar om automatisk komplettering för mjukvaruprogrammeringsspråk (software programming languages, SPL), täcks inte hårdvarubeskrivningsspråk (hardware description language, HDL) alls. I det här examensarbetet förbättras innehållshjälp för SystemVerilog, en av de mest använda HDL:erna, genom att använda olika ordningsstrategier och jämföra dem med varandra. Slutligen behålls 6 olika strategier: två baserade på frekvenser, en baserad på användningen av automatisk komplettering, en baserad på variabelns namn, en baserad på variabelns typ och en baserad på avståndet från deras deklaration till markörens position. Implementeringen testas i 3 olika open source-projekt som är välkända och används av SystemVerilog-användarna: OpenTitan, SweRV och riscvdv. Implementeringen föreslog den förväntade termen bland de fem första förslagen i 40% av fallen där inget prefix var givet och i 66% av fallen när ett tecken var givet