Syftet med den här litteraturstudien är att kartlägga om en varierad matematikundervisning leder till en skola för alla, samt hur detta val av arbetssätt påverkar undervisningen. Möjligheter och hinder med läroboksbunden respektive laborativ matematikundervisning har belysts. I studien har vi utgått från en problemformulering där vi är kritiska till att läroboken ofta ses, enligt vår uppfattning, som något negativt i förhållande till det laborativa arbetssättet som ofta ses som något positivt. Vi vill därför undersöka om detta verkligen stämmer. Metoden för undersökningen har varit systematisk litteraturstudie där analyser av vetenskapliga texter som är relevanta för vårt syfte har lyfts fram i resultatet. Resultatet visar att i dagens skola används laborativt material mer och mer men att läroboken fortfarande dominerar. Resultaten visar också att lärarna har svårt att kombinera de olika arbetssätten på grund av osäkerhet. Slutsatsen vi drar av denna studie är att det finns möjligheter och hinder med båda arbetssätten och att en kombination av de båda kan bidra till att undervisningen blir bättre, vilket vi rekommenderar lärare att göra. För fortsatt forskning rekommenderar vi undersökningar som rör hur man kan arbeta mer med laborativa arbetssätt i de högre åldrarna för att nå större variation och bättre resultat.

No description available.

Denna undersökning, som genomförts bland F-3-lärare vilka är uttalat positiva till varierad undervisning i matematik, syftar till att förstå hur och på vilka grunder matematikundervisningen varieras. Studien bygger på en gruppintervju med fem utbildade lågstadielärare. Resultaten har sedan tolkats utifrån ett sociokulturellt teoretiskt ramverk. I studien framkommer det att lärarna använder matematikboken nästan konstant men det är inte den som styr undervisningen utan det är lärarna som styr läromedlet. De menar att genom att använda matematikboken som grund att luta sig på, både som trygghet för lärarna för att planera undervisningen men även för eleverna för att de ska kunna ha något att arbeta med och för att de ska känna av ägarskap av en matematikbok. Undervisningen i matematik varieras genom att ändra arbetsmaterial, miljö, arbetssätt och plats. Lärarna klargör att genom variation i matematikundervisningen förstår eleverna kopplingen mellan matematiken och vardagen. Genom variation kan undervisningen anpassas efter varje elevs kunskapsnivå. Genom variation ökar elevernas intresse och motivation till ämnet.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur några lärare och speciallärare uppfattar sina insatser då det gäller att förebygga uppkomsten av matematikängslan hos elever samt hur elever i åk 4 upplever undervisningen i matematik. I samband med syftet studeras följande frågeställningar: Vad anser lärare och speciallärare i studien kan vara orsaken till matematikängslan hos elever? Hur beskriver och uppfattar lärare och speciallärare sina olika insatser för att förebygga uppkomsten av matematikängslan hos elever? Hur upplever elever undervisningen i matematik? Teori och tidigare forskning Studien grundar sig på Piagets och Vygotskijs teori, det konstruktivistiska- och sociokulturella perspektivet. Säljö (2004) beskriver Piagets teori om de kognitiva processer som är en förutsättning för att en individ ska förstå sin omvärld och interagera i den. I Vygotskijs teori betonas enligt Säljö (2011), betydelsen av ett gemensamt språk och kultur för att lära i det sociala samspelet med andra. Tidigare forskning inbegriper såväl nationella som internationella studier som riktar in sig på låg- och mellanstadieelever. Metod Metodvalet utgick från kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder, det Bryman (2018) benämner som flermetodsforskning. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med fyra lärare och två speciallärare samt ett frågeformulär som besvarades av 215 elever från årskurs 4 ur tre skolor. Resultat och analys Studiens resultat visar att lärare och speciallärare uppfattar att matematikängslan kan uppkomma när elever inte erhåller lämpligt stöd i matematikundervisningen. Känslan av ängslan, påtalar respondenterna, kan yttra sig genom exempelvis undvikande beteende, tystnad eller frustration. En trygg undervisningsmiljö är avgörande, för att skapa tillit och ökad4självkänsla hos elever. Löwing (2008) och Wernberg (2009) menar att arbete i mindre grupper är gynnsamt för lärandet, då elever kan diskutera matematikproblem och hjälpa varandra. I förebyggande syfte anser Finalyson (2014) och Newsteads (1998) att varierad undervisning, kommunikation och goda relationer är viktiga för att kunna motverka uppkomsten av matematikängslan bland elever. På samma sätt framhäver eleverna från årskurs 4 att de föredrar att arbeta i mindre grupper i undervisningen. Förväntat kunskapsbidrag Studiens kunskapsmässiga bidrag är att synliggöra vilka insatser som verkar förebyggande mot uppkomsten av matematikängslan hos elever och hur lärare kan tillämpa dessa insatser i praktiken. Passolunghi, Cargnelutti och Pellizzoni (2019) menar att matematikängslan kan ge livslånga konsekvenser i elevers val av vidare utbildning och framtida yrkesval. Därför är även förhoppningen att lärare som läser den här studien får en förståelse för orsaker till matematikängslan samt hur adekvat det förebyggande arbetet är. Specialpedagogiska implikationer Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är det, enligt Karlsson (2019), angeläget att så tidigt som möjligt synliggöra det som eleverna behöver hjälp med. Undervisningen behöver därför anpassas för att förebygga situationer som kan skapa oro eller stress. Milerad och Lindgren (2017) påpekar att om matematikängslan ska förebyggas behöver skolan på organisations-, grupp- och individnivå åstadkomma en gynnsam lärandemiljö. En varierad undervisning och en trygg lärandemiljö är enligt Ahlberg (2013) en förutsättning för att stärka elevens tillit till sin egen förmåga och självkänsla.

<p>Examensarbetets syfte är att undersöka i vilken utsträckning Umeås gymnasielärare i matematik kompletterar läroboken, hur man arbetar när man frångår läroboken samt hur man evaluerar elevernas kunskaper i matematik. Studien bygger på framför allt en kvantitativ enkätundersökning som kompletterats med en intervjustudie. Enkätresultatet visar på en stor differentiering när det gäller i vilken grad matematiklärarna i Umeås gymnasieskolor väljer att komplettera läroboken. Det finns även skillnader i hur ofta man väljer att komplettera de olika matematikkurserna. Laborativ matematik förekommer i hög grad i geometrimomenten. Även gruppuppgifter i form av diskussioner utgör ett vanligt kompletterande arbetssätt. Skriftliga prov är det i särklass vanligaste evalueringsverktyget, men även enskilda inlämningsuppgifter och diskussioner förekommer relativt ofta. Studien visar också att lärarna inte tar tillvara på alla tillfällen som ges till bedömning av elevernas matematikkunskaper.</p>

Examensarbetets syfte är att undersöka i vilken utsträckning Umeås gymnasielärare i matematik kompletterar läroboken, hur man arbetar när man frångår läroboken samt hur man evaluerar elevernas kunskaper i matematik. Studien bygger på framför allt en kvantitativ enkätundersökning som kompletterats med en intervjustudie. Enkätresultatet visar på en stor differentiering när det gäller i vilken grad matematiklärarna i Umeås gymnasieskolor väljer att komplettera läroboken. Det finns även skillnader i hur ofta man väljer att komplettera de olika matematikkurserna. Laborativ matematik förekommer i hög grad i geometrimomenten. Även gruppuppgifter i form av diskussioner utgör ett vanligt kompletterande arbetssätt. Skriftliga prov är det i särklass vanligaste evalueringsverktyget, men även enskilda inlämningsuppgifter och diskussioner förekommer relativt ofta. Studien visar också att lärarna inte tar tillvara på alla tillfällen som ges till bedömning av elevernas matematikkunskaper.

Varierad matematikundervisning förespråkas i nationella styrdokument vilka skolor och pedagoger väntas följa. De mål och riktlinjer som finns uppsatta ska nås med hjälp av varierade arbetsmetoder och arbetsformer. Skolors och pedagogers tillvägagångssätt för att nå dit är dock tolkningsbara och därför intressanta att undersöka vilket också är studiens syfte. För att ta del av pedagogers uppfattning kring varierad matematikundervisning med dess tillhörande arbetsmetoder och arbetsformer har jag undersökt tillämpning, omfattning, påverkansfaktorer samt sökt likheter och skillnader mellan skolorna. Detta möjliggjordes genom att jag genomförde halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som undervisar i någon av årskurserna 4-6 på en kommunal samt en privat skola. Resultatet visar att pedagogerna har en någorlunda samstämmig syn kring varierad matematikundervisning samt de arbetsmetoder och arbetsformer som följer. Tydligt blir att arbete i lärobok och praktisk matematik såsom laborationer, vardagsanknuten matematik samt diskussioner ställs mot varandra likaså enskilt arbete och grupparbete. Färdighetsträning, förståelse och att undervisningen ska tilltala samtliga elever är viktiga aspekter inom matematikundervisningen. De flesta pedagoger i studien bedriver merparten av sin matematikundervisning genom arbete i läroboken men anser att det är mer vanligt att arbete sker i olika gruppkonstellationer än enskilt. Enligt pedagogerna är det kompetens, elevgruppen, tid och skolmiljön som påverkar valet av arbetsmetod och arbetsform. I resultatet finns stora likheter med tidigare forskning och resultatet kan även kopplas ihop med teoretiska perspektiv såsom Gardners teori om multipla intelligenser, det sociokulturella perspektivet och behaviorismen. De skillnader som råder är inte beroende av skolform, snarare pedagogernas olika förutsättningar såsom intresse för matematik, matematikdidaktisk kompetens och yrkeserfarenhet.

Syftet med studien är att undersöka elever som befinner sig i matematiksvårigheter och deras egna upplevelser av matematikämnet och om det finns delar av matematiken som upplevs svåra att förstå och behärska. Dessutom har vi undersökt hur eleverna upplever att matematiken har påverkat dem under deras skoltid och vardag. Studien består av matematikberättelser och resultatanalysen är gjord utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och Antonovskys teori om KASAM. Empirin är insamlad genom halvstrukturerade intervjuer med inspiration av narrativ ansats. Urvalet är 9 elever som befinner sig i någon form av matematiksvårighet. Alla intervjuer har spelats in och sedan transkriberats. Resultaten har presenterats med fyra utvalda porträtt av informanterna som sedan analyserats. Vi har sett att tidiga missuppfattningar inom matematikämnet beror på att eleverna av olika anledningar inte kunnat tillgodogöra sig den undervisning som skolan förmedlat. Detta har resulterat i dålig självkänsla och självuppfattning som i sin tur leder till dåligt självförtroende. Varierad matematikundervisning gynnar elevernas kunskapsinhämtning. Svårigheter med vardagsmatematik men också matematikängslan i olika situationer kan härledas till missuppfattningar inom olika ämnesområden i matematiken. Bra relationer med pedagoger och att lyckas med sitt skolarbete är friskfaktorer för eleverna. Dessutom menar vi att halvstrukturerade intervjuer med inspiration av narrativ ansats kan med fördel användas för att underlätta kartläggningen av elevernas svårigheter inom matematikämnet samt för att få ta del av elevernas egna röster om matematiklärandet.