Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala university, 2007. / Härtill 3 uppsatser.

I tried to describe the theme of moral ecology as the matter of relationship of man and his environment. There was an effort also to mention important connections and circumstances such as history of relationship of man and nature and connected human interventions there that have led to common state.. It is reflected as ecological crisis by big part of experts as well as public. This was by informations coming from reports about state of the world from seventies (when the crisis was recognized) and later from nineties and common time Then there were mentioned supposed causes of this situation. There followed brief exposition of authors dealing with moral ecology and their ideas. Afterwards the attention was focused especialy on strategies of voluntary or intentional simplicity and ways of reasonable consumption as the main practical displays of moral ecology as well as means to solve environmental crisis. The article on efectivity in production as the way of reasonable consumption was added. In the end there was placed part dealing with needed and possible ways of solution of ecological problems on the social, economical and political level. as the next important displays of moral ecology.

Lic. , Uppsala, Univ : 2004. / Härtill 2 uppsatser.

Denna studie behandlar laborativ matematik med syfte att undersöka användningen av laborativt material i matematikundervisningen i årskurs 1. Vi har begränsat studien till att undersöka området aritmetik. Vidare är syftet med undersökningen att ta reda på hur användningen av laborativt material kan påverka inlärningen av matematik. Vi vill även se hur processen ”Från konkret till abstrakt” sker i matematikundervisningen.Inledningsvis i ”Litteraturöversikten” (Se s8) presenteras olika forskningsresultat på området laborativ matematik kring tillgången, förvaringen och användningen av laborativt material. Vår studie består av två olika metoder som är observation och intervju, dessa har genomförts på fyra olika skolor i en medelstor stad. Vi observerade lärare och elevers arbete med laborativt material i matematikundervisning och intervjuade klasslärarna om deras syn på laborativ matematikundervisning. Undersökningens ”Analysdel” samt ”Resultatdel” presenteras separat, men har ändå en tydlig koppling till varandra. ”Analysdelen” har en tydlig koppling till undersökningens frågeställningar som i sin tur har inordnats i teman.Det som framkom från observationerna och intervjuerna har noggrant bearbetats och sammanställts i undersökningens ”Resultatdel” (Se s27). Resultat som framkommit ur undersökningen visar att alla fyra skolor som besökts kontinuerligt använder sig av laborativt material i matematikundervisningen. Det visar även att alla fyra lärare rekommenderar användningen av laborativt material i matematikundervisningen, då de anser att elevers inlärning påverkas olika av det men aldrig på ett negativt sätt. Resultatet visar även att eleverna i två av de fyra skolorna förstod kopplingen mellan det abstrakta och det laborativa materialet under dessa lektionspass, medan de två andra skolorna skiljde sig åt. I en av dessa två skolor förstod inte eleverna denna koppling, medan det i den sista skolan visade sig att en del av eleverna förstod kopplingen medan andra inte gjorde det.Nyckelord: Matematik, laborativt material, konkret och abstrakt.Denna studie behandlar laborativ matematik med syfte att undersöka användningen av laborativt material i matematikundervisningen i årskurs 1. Vi har begränsat studien till att undersöka området aritmetik. Vidare är syftet med undersökningen att ta reda på hur användningen av laborativt material kan påverka inlärningen av matematik. Vi vill även se hur processen ”Från konkret till abstrakt” sker i matematikundervisningen.Inledningsvis i ”Litteraturöversikten” (Se s8) presenteras olika forskningsresultat på området laborativ matematik kring tillgången, förvaringen och användningen av laborativt material. Vår studie består av två olika metoder som är observation och intervju, dessa har genomförts på fyra olika skolor i en medelstor stad. Vi observerade lärare och elevers arbete med laborativt material i matematikundervisning och intervjuade klasslärarna om deras syn på laborativ matematikundervisning. Undersökningens ”Analysdel” samt ”Resultatdel” presenteras separat, men har ändå en tydlig koppling till varandra. ”Analysdelen” har en tydlig koppling till undersökningens frågeställningar som i sin tur har inordnats i teman.Det som framkom från observationerna och intervjuerna har noggrant bearbetats och sammanställts i undersökningens ”Resultatdel” (Se s27). Resultat som framkommit ur undersökningen visar att alla fyra skolor som besökts kontinuerligt använder sig av laborativt material i matematikundervisningen. Det visar även att alla fyra lärare rekommenderar användningen av laborativt material i matematikundervisningen, då de anser att elevers inlärning påverkas olika av det men aldrig på ett negativt sätt. Resultatet visar även att eleverna i två av de fyra skolorna förstod kopplingen mellan det abstrakta och det laborativa materialet under dessa lektionspass, medan de två andra skolorna skiljde sig åt. I en av dessa två skolor förstod inte eleverna denna koppling, medan det i den sista skolan visade sig att en del av eleverna förstod kopplingen medan andra inte gjorde det.Nyckelord: Matematik, laborativt material, konkret och abstrakt.Denna studie behandlar laborativ matematik med syfte att undersöka användningen av laborativt material i matematikundervisningen i årskurs 1. Vi har begränsat studien till att undersöka området aritmetik. Vidare är syftet med undersökningen att ta reda på hur användningen av laborativt material kan påverka inlärningen av matematik. Vi vill även se hur processen ”Från konkret till abstrakt” sker i matematikundervisningen.Inledningsvis i ”Litteraturöversikten” (Se s8) presenteras olika forskningsresultat på området laborativ matematik kring tillgången, förvaringen och användningen av laborativt material. Vår studie består av två olika metoder som är observation och intervju, dessa har genomförts på fyra olika skolor i en medelstor stad. Vi observerade lärare och elevers arbete med laborativt material i matematikundervisning och intervjuade klasslärarna om deras syn på laborativ matematikundervisning. Undersökningens ”Analysdel” samt ”Resultatdel” presenteras separat, men har ändå en tydlig koppling till varandra. ”Analysdelen” har en tydlig koppling till undersökningens frågeställningar som i sin tur har inordnats i teman.Det som framkom från observationerna och intervjuerna har noggrant bearbetats och sammanställts i undersökningens ”Resultatdel” (Se s27). Resultat som framkommit ur undersökningen visar att alla fyra skolor som besökts kontinuerligt använder sig av laborativt material i matematikundervisningen. Det visar även att alla fyra lärare rekommenderar användningen av laborativt material i matematikundervisningen, då de anser att elevers inlärning påverkas olika av det men aldrig på ett negativt sätt. Resultatet visar även att eleverna i två av de fyra skolorna förstod kopplingen mellan det abstrakta och det laborativa materialet under dessa lektionspass, medan de två andra skolorna skiljde sig åt. I en av dessa två skolor förstod inte eleverna denna koppling, medan det i den sista skolan visade sig att en del av eleverna förstod kopplingen medan andra inte gjorde det.Nyckelord: Matematik, laborativt material, konkret och abstrakt.

Förståelsen för andra människor som krävs för lyckade interaktioner, förklaras i attributionsteorierna "Theory of Mind" och "Simulation Theory. Ett vanligt men ouppklarat fenomen är det fundamentala attributionsfelet, där beteende felaktigt attribueras till inre generella egenskaper. Fenomenet reflekterar en abstrakt mental konstruktion i enlighet med Construal Level Theorys antagande om hur psykologisk distans inverkar på perception. I en modifierad Attitude Attribution Paradigm modell undersöks om spatial distans påverkar det fundamentala attributionsfelet och om skillnader föreligger mellan kvinnor och män. Kort/lång spatial distans primades genom en kontroversiell text, via information om dess kompositionsplats, som fungerade som underlag för bedömning av skribentens åsikt. En variansanalys visade ingen signifikant effekt av spatial distans, inte heller någon skillnad mellan kvinnor och män. Resultaten kan ha påverkats av den modifierade undersökningsmodellen, vilken kan ha medlat en implicit antydan om en uttryckt åsikt.

Studiens syfte är att undersöka huruvida lärare använder sig av olika representationer i sin undervisning samt vilka representationsformer som får mest utrymme i årskurs 1-3 jämfört med årskurs 4-6. Jag ville även få reda på i vilken utsträckning som lärare i de olika årskurserna använder sig av konkret material och av elevernas erfarenheter samt hur de ser på användandet av det. Empirin samlades in genom observationer i tre klasser, årskurs 1, 3 och 6, med efterföljande intervjuer med de undervisande lärarna samt genom en enkät där 19 lärare från åk1-6 deltog. Resultatet visar att lärarna i årskurs 4-6 använder fler representationsformer i undervisningen än lärarna i årskurs 1-3 men även att lärarna är mer benägna att använda abstrakta representationer när eleverna blir äldre och använder mer konkret matematik i årskurs 1-3. Resultatet visar också att lärarna anser att konkret laborativt material är ett bra hjälpmedel både vid introduktion av nytt matematiskt innehåll och för att hjälpa elever i svårigheter.

Den här studien är en systematisk litteraturstudie med inriktning årskurs 1–3. Syftet är att granska vilka svårigheter elever kan uppleva när de arbetar med ekvationer i matematik. Studien syftar även att undersöka var i arbetet med ekvationer som elever stöter på svårigheter när de går från ett konkret till ett abstrakt arbetssätt. För att svara på studiens frågeställningar har 17 vetenskapliga artiklar granskats och analyserats. Till hjälp har Heddens (1986) teori om att gå från en konkret representation till en abstrakt representation använts. Genom resultatet har flertalet svårigheter som elever kan uppleva framkommit. Till exempel förståelsen för likhetstecknet samt tecken och symboler för okända tal. I studiens diskussion redogörs för hur viktigt lärarens roll i undervisningen är för att eleverna inte ska möta dessa svårigheter.

I den här hermeneutisk-fenomenologiska litteraturstudien undersöker jag lekens väsen samt lekens väsen i förhållande till det moderna samhället genom att analysera vad lek är och därefter ställa lek i förhållande till några av modernitetens strukturerande former. Litteraturen är hämtad från olika vetenskapliga discipliner såsom sociologi, filosofi, psykologi, pedagogik och kulturhistoria.

<p>Att arbeta med skönlitteratur inom svenskämnet är en självklarhet för alla svensklärare och ingår i styrdokumenten. Den litterära kanon ska ingå i de kunskaper eleven har med sig när den går ut till arbetslivet eller vidare studier. Elevers läsförståelse och kognitiva utveckling har under de senaste decennierna varit föremål för forskning. Många forskare studerar hur elever upplever och tar till sig litteratur. Jack Thomson har i sin studie undersökt elevers förståelse och attityder till litteratur och utvecklat en abstraktionsmodell där en individ genomgår flertalet stadier i sin utveckling mot abstrakt förståelse. Som svensklärare är det viktigt att känna till hur elever förstår och tolkar litteratur för att kunna ge eleverna meningsfull undervisning inom deras proximala utvecklingszon. Syftet med vår studie är att undersöka elevers abstrakta tolkningsförmåga och hur medvetna lärarna är om sina elevers läsförståelse. Syftet är vidare att jämföra skillnaden mellan elevers tolkningsförmåga på högstadiet och gymnasiet, detta ställs i relation till huruvida de läser på fritiden eller ej. I undersökningen används enkäter med öppna svarsalternativ nerskrivna på lösa blad. 49 elever har deltagit i undersökningen, 27 elever i högstadiet och 22 elever i gymnasiet. De två lärare som undervisade de berörda eleverna i svenskämnet har intervjuats. Undersökningen visar att lärarna hade god kunskap om elevernas kapacitet i läsförståelse och vad eleverna skulle prestera i svaren. Eleverna i årskurs åtta hade ett varierande resultat på abstraktionsmodellen. I årskurs nio var bortfallet stort och de elever som deltog gjorde betydligt sämre ifrån sig än i årskurs åtta. På gymnasiet var spridningen större på utvecklingsmodellen och det syntes en tydlig skillnad i fråga om elevers tolkningsförmåga.</p>

Att arbeta med skönlitteratur inom svenskämnet är en självklarhet för alla svensklärare och ingår i styrdokumenten. Den litterära kanon ska ingå i de kunskaper eleven har med sig när den går ut till arbetslivet eller vidare studier. Elevers läsförståelse och kognitiva utveckling har under de senaste decennierna varit föremål för forskning. Många forskare studerar hur elever upplever och tar till sig litteratur. Jack Thomson har i sin studie undersökt elevers förståelse och attityder till litteratur och utvecklat en abstraktionsmodell där en individ genomgår flertalet stadier i sin utveckling mot abstrakt förståelse. Som svensklärare är det viktigt att känna till hur elever förstår och tolkar litteratur för att kunna ge eleverna meningsfull undervisning inom deras proximala utvecklingszon. Syftet med vår studie är att undersöka elevers abstrakta tolkningsförmåga och hur medvetna lärarna är om sina elevers läsförståelse. Syftet är vidare att jämföra skillnaden mellan elevers tolkningsförmåga på högstadiet och gymnasiet, detta ställs i relation till huruvida de läser på fritiden eller ej. I undersökningen används enkäter med öppna svarsalternativ nerskrivna på lösa blad. 49 elever har deltagit i undersökningen, 27 elever i högstadiet och 22 elever i gymnasiet. De två lärare som undervisade de berörda eleverna i svenskämnet har intervjuats. Undersökningen visar att lärarna hade god kunskap om elevernas kapacitet i läsförståelse och vad eleverna skulle prestera i svaren. Eleverna i årskurs åtta hade ett varierande resultat på abstraktionsmodellen. I årskurs nio var bortfallet stort och de elever som deltog gjorde betydligt sämre ifrån sig än i årskurs åtta. På gymnasiet var spridningen större på utvecklingsmodellen och det syntes en tydlig skillnad i fråga om elevers tolkningsförmåga.