Allt fler elever får svårigheter i matematikämnet och undervisningen är till stor del läroboksstyrd. Detta gynnar inte alla elever. Undervisningen bör vara mer varierad och innehålla fler uttrycksformer och synliggöras med stöd av konkret material för att tillgodose elevers olika behov. Övergången från den konkreta fasen till den abstrakta fasen främjas genom laborativt arbete. Denna studie grundar sig på frågan om hur tillgängligheten av konkret material i matematikundervisningen på mellanstadiet ser ut. Syftet med studien var att bidra med kunskap om lärares och specialpedagogers upplevelser av användandet av konkret material och dess betydelse för elevers lärande i matematik på mellanstadiet. Studien var kvalitativ och baserad på nio intervjuer med lärare och specialpedagoger. De teoretiska ramverken som studien utgick ifrån var det sociokulturella perspektivet med medierande verktyg i fokus samt Bruners teori om upplevelsestadier. Resultatet visade att lärarna och specialpedagogerna har en positiv inställning till konkret material på mellanstadiet och att det gynnar lärandet i att gå från det konkreta till det abstrakta. Lärarnas och specialpedagogernas upplevelser var att aktiviteter med konkret material också höjer elevernas motivation, vilket leder till en mer positiv inställning till ämnet. Samtidigt visade studien att tillgängligheten av konkret material varierar på skolorna och att det finns faktorer som begränsar användandet i praktiken. Stora elevgrupper, elevers ovilja, brist på material och kunskap om material var några anledningar. Att inte hinna med matematikbokens alla delar angavs också som ett hinder då det tar tid att arbeta laborativt. Samtidigt visade resultatet att förutsättningar för att arbeta mer varierat finns, då det är lärarna som styr över lektionens innehåll. Resultatet visade att lärarens roll är avgörande i vad för material som används och hur det används. Lärarens kunskaper om material är av betydelse då materialet i sig inte leder till utveckling. Slutsatsen är att konkret material behövs på mellanstadiet för att fler elever ska få ökad förståelse för det matematiska innehållet och uppnå det abstrakta tänkandet.

Den här systematiska litteraturstudien utforskar det laborativa materialet och olika tolkningar av materialet. Lärares kunnighet, samt elevers tolkningar av det laborativa materialet påverkar hur materialet används. Vilket i sin tur påverkar om det laborativa materialet kommer att hjälpa eleverna eller stjälpa dem. Syftet med studien är att undersöka om laborativt material kan hjälpa eleverna att gå från det konkreta till det abstrakta inom matematiken. Den här systematiska litteraturstudien har utgått från 17 vetenskapliga artiklar som analyserats för att kunna besvara frågeställningen. Majoriteten av artiklar påvisade att det laborativa materialet hade en positiv effekt på lärande kring det konkreta till abstrakta. Flera av artiklarna tog upp vikten av lärarens kunskap och synsätt på det laborativa materialets användningsområde. Utifrån granskad litteratur påvisar resultaten att det laborativa materialet kan bidra till ökad förståelse för övergången mellan det konkreta och abstrakta. Dock påvisade det att lärarens förmåga och inställning för materialet påverkar hur elevernas inlärning blir. Diskussionen i denna studie tar upp olika synvinklar på laborativt material och vikten av lärares sakkunnighet om materialen belystes. Förslag på vidare forskning utifrån den här systematiska litteraturstudien är att göra en studie kring användningen av laborativt material kunnat jämföras mellan olika skolor. Eller en studie kring hur det laborativa materialet kan hjälpa flerspråkiga elever när språket inte räcker till.

No description available.

<p>Undersökning av färgen i förhållande till innehåll i Mark Rothkos abstrakta verk. Studien innefattar en undersökning i hur man skriver om färg i anslutning till Rothkos abstrakta målningars innehåll och huruvida färg kan avgöra betydelser.</p> / <p>A study about color in relationship to content in Mark Rothko’s abstract paintings. It includes a research in how people write about color when discussing Mark Rothko´s paintings and how that is related to content. It also looks at color in relationship to meaning.</p>

<p>Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida begrepp som maskulint och feminint kan uppfattas i den nonfigurativa bilden. Med exempel ur den abstrakta expressionismen studeras detta utifrån genus och semiotisk teori. Även konstvärldens roll i producerandet av genus undersöks. En mindre enkätundersökning och bildanalys ingår i studien.</p> / <p>This thesis purpose is to examine whether notions as masculine and feminine can be understood in a nonfigurative picture. Thru gender theories and semiotics some examples from the Abstract Expressionist movement are studied. The art world’s participation in construction of gender is also examined. A picture analysis supported by a small survey is also included in the study.</p>

Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida begrepp som maskulint och feminint kan uppfattas i den nonfigurativa bilden. Med exempel ur den abstrakta expressionismen studeras detta utifrån genus och semiotisk teori. Även konstvärldens roll i producerandet av genus undersöks. En mindre enkätundersökning och bildanalys ingår i studien. / This thesis purpose is to examine whether notions as masculine and feminine can be understood in a nonfigurative picture. Thru gender theories and semiotics some examples from the Abstract Expressionist movement are studied. The art world’s participation in construction of gender is also examined. A picture analysis supported by a small survey is also included in the study.

Undersökning av färgen i förhållande till innehåll i Mark Rothkos abstrakta verk. Studien innefattar en undersökning i hur man skriver om färg i anslutning till Rothkos abstrakta målningars innehåll och huruvida färg kan avgöra betydelser. / A study about color in relationship to content in Mark Rothko’s abstract paintings. It includes a research in how people write about color when discussing Mark Rothko´s paintings and how that is related to content. It also looks at color in relationship to meaning.

Vi har gjort en socialpsykologisk undersökning där vi har studerat barnavårdscentralssjuksköterskornas erfarenheter av meningsfullt arbete i barnavårdscentralen. Vårt syfte med studien är att öka förståelse kring hur BVC-sjuksköterskorna går tillväga för att känna arbetet meningsfullt och samtidigt mår bra. Resultatet visar att meningsskapande har en stor betydelse för sjuksköterskorna när det gäller deras välbefinnande. Den visar att sjuksköterskorna känner meningsfullhet i sitt arbete när de som person och deras roll stöder varandra och när det finns harmoni mellan dessa två. Sjuksköterskorna mår bra av det och arbetet flyter på utan ansträngning, de vill hjälpa och det hör till deras roll att hjälpa och på det sättet stöder deras roll och de som personer varandra. Det kan uppstå konflikter ifall deras roll och person inte stöder varandra. Sekretesslagen är ett exempel på något som kan hindra sjuksköterskorna från att hjälpa och detta bidrar till en konflikt mellan sjuksköterskornas personlighet och roll. En sådan konflikt kan leda till att sjuksköterskorna inte mår bra och de kan bli känslomässigt engagerade så att de känner sig förvirrade och frustrerade. Det gör att de inte kan hitta en mening i det de gör och arbetet upplevs som tungt och meningslöst. De upplever att de inte kan hjälpa föräldrarna som utreds när de inte vet varför de utreds. De känner att harmoni uppkommer ibland av sig själv och ibland försöker de själv åstadkomma denna harmoni på olika sätt. En sjuksköterska umgås med vänner, andra utvecklas kunskapsmässigt o.s.v. / We have done a social psychological study where we have studied the child health nurses' experiences of meaningful work in child care center. Our purpose of this study is to increase understanding of how the child health clinic nurses go about to feel the work meaningful and feel good at the same time. The results show that the creation of meaning is of great importance for the nurses in their welfare. It shows that the nurses feel meaningfulness in their work when they as a person and as a role support each other and when there is harmony between the two. The nurses feel well and work flows in without effort, the nurses want to help and it´s a part of the role to help and in this way role and person supports each other. There may be conflicts if they do not. Secrecy law is an example of something that may prevent nurses from helping and the law contributes to a conflict between the nurses’ personality and their role. Such conflict can lead to the nurses do not feel well and they can become emotionally involved so that they feel confused and frustrated. This means that they cannot find a meaning in what they do. The work is perceived as heavy and useless and they feel that they cannot help parents who are investigated when they do not know why they are being investigated. Harmony occurs sometimes by itself and sometimes the nurses try themselves to achieve this harmony in different ways. A nurse socializes with friends, others develop their knowledge etc.

Trots att det mediala och akademiska intresset för övervakning på internet och i sociala medier har ökat, visar tidigare forskning att yngre användare verkar ställa sig relativt obrydda till övervakning. Utifrån fem semistrukturerade intervjuer samt två fokusgruppsintervjuer med respondenter från generation Y skapar sig författarna en bild över respondenternas medvetenhet om och inställning till övervakning och produktplacering på internet och i sociala medier. Studien, som är en kvalitativ fallstudie med en socialkonstruktivistisk ansats, syftar till att utöka tidigare forskning inom ämnet övervakning samt kunna bidra med ökadkunskap till unga konsumenter som idag verkar på den digitala marknaden. Studiens empiri presenteras genom en tematisk analys där resultatet kopplas till utvalda teoretiska modeller om bland annat övervakning, tillit och kunskap. Resultatet och analysen tyder på att en viss medvetenhet om produktplacering och övervakning finns samt att inställningen till begreppen är relativt likgiltig alternativt negativ. Respondenterna upplevs värdesätta användningen avabstrakta system i utbyte mot minskad kontroll vilket bland annat tros kunna bero på deras starka behov av att integrera med varandra samt den tillit som finns till abstrakta system. Studien mynnar ut i en sammanfattande diskussion som belyser de eventuella konsekvenserna av tilliten till systemen där en potentiell negativ följd tros kunna vara en minskad förmåga att samla in ny ontologisk kunskap. / Despite that the medial and academic interest in online and social media surveillance has increased, previous research shows that younger users of these technologies themselves appear to remain relatively unconcerned with surveillance. By conducting five semi structured interviews and two focus group interviews with respondents from generation Y, the authors of this study aim to get a picture of the respondents’ awareness and attitude towards surveillance and product placement on the internet and in social media. The study, which is a qualitative case study with a social constructivist approach, aims at expanding previous research in surveillance as well as contributing to increased knowledge for young consumers who on a daily basis are active in the digital market. The empirical data of the study are presented by a thematic analysis, which links the results to selected theoretical models of surveillance, trust and knowledge. The result and analysis indicate that some awareness of product placement and surveillance exists and that the attitude towards both of the terms are relatively indifferent or negative. Respondents are perceived to accept the trade-off of greater usability for decreased control which, among other things, may be due to their strong need to integrate with each other and their trust in abstract systems. The study concludes with a final discussion highlighting the potential consequences of trusting the systems where a possible negative consequence may be a reduced ability to gain new ontological knowledge.

Hermeneutisk orättvisa är en orättvisa där en del av ens sociala erfarenheter görs obegripliga pågrund av ett hermeneutisk glapp i de kollektiva hermeneutiska resurserna. Följaktligen drabbas ett subjektav en objektiv svårighet i antingen 1) förstå sina sociala erfarenheter och/eller 2) kommunicerasina sociala erfarenheter. Fricker argumenterar för att det är ett strukturellt fenomen utan en individuellförövare. Därav uppkommer inte frågan om ansvar. Medina, å sin sida, argumenterar att ansvar uppkommeräven om det kan vara begränsat. I den här uppsatsen avser jag undersöka Medinas och Frickersståndpunkter för att utvärdera den större frågan om ansvar i förhållande till hermeneutisk orättvisa.Jag argumenterar, med Woomers begrepp misslyckat upptag, att Medina ger en bredare definitionav hermeneutisk orättvisa än Frickers ursprungliga definition. Vidare diskuterar jag Frickers och Medinasdelvis olika syn på ansvar. Jag argumenterar att individer kan hållas ansvariga för att bidra till hermeneutiskmarginalisering. Följt detta bär de något slags ansvar för att skapa möjligheten för att hermeneutiskaorättvisor kan existera. Med Goetzes distinktion mellan kognitiv och kommunikativ skadaav hermeneutisk orättvisa argumenterar jag vidare att individer trots allt kan hållas ansvariga i relationtill den kommunikativa skadan av orättvisan, men inte den kognitiva. Således håller jag delvis med bådeFricker och Medina. / Hermeneutical injustice is the injustice of having some part of ones social experiences unintelligibledue to a hermeneutical gap in the collective hermeneutical resources. Consequently, a subject suffersan objective difficulty in either 1) understanding his/her social experiences and/or 2) communicatinghis/her social experiences. Fricker argues that it is a structural phenomenon with no individual perpetrator.Hence, the question of responsibility does not arise. Medina, on the other hand, argues thatresponsibility does arise though it may be limited. In this paper my aim is to examine Medinas andFrickers position in order to evaluate the larger question of responsibility in relation to hermeneuticalinjustice. I argue, with Woomers notion of uptake failure, that Medina gives a wider definition of hermeneuticalinjustice than Frickers original definition. Furthermore I discuss their partially differentviews of responsibility. I argue that individuals can be held responsible for contributing to hermeneuticalmarginalization. They therefore bear some kind of responsibility for creating the possibility forhermeneutical injustices. With Goetzes distinction between the cognitive and communicative harm ofhermeneutical injustice I further argue that individuals can be held responsible in relation to the communicativeharm of the injustice, but not the cognitive. I therefore in some aspects agree with bothMedina and Fricker.