I uppsatsen görs en kvalitativ textanalys av tre böcker utgivna under 1850-talet. Studien har ett genushistoriskt perspektiv. I böckerna undersöks vilka bilder det finns av manligt och kvinnligt och relationen mellan dessa manligheter och kvinnligheter. Syftet med studien är att synliggöra dessa bilder och relationer. Skönlitteratur behandlar hur författaren tolkar sin egen samtid och de värden och strukturer som fanns. Därav analyseras genusstrukturerna i böckerna i denna uppsats. Undersökningen har baserats på Joan Scotts teori om att genus utspelas på flera nivåer i samhället och R. W. Connells teori och kategorisering av pluraliteten av maskuliniteter. Utefter Scotts och Connells teorier har ett analysschema skapats som använts i studien. Resultatet visar att bilderna av manligt och kvinnligt överlag liknar varandra i böckerna med några mindre variationer. Det finns både normbyggande och normbrytande karaktärer och relationer i böckerna. Det finns hegemonisk femininitet som står över underordnad maskulinitet samtidigt som det finns hegemoniska maskuliniteter som står över den hegemoniska femininiteten. Det finns även män som genom andra attribut eller tillvägagångssätt uppnår värdet av hegemonisk maskulinitet utan att vara hegemonisk maskulinitet och är då antingen marginaliserad eller delaktig. Det finns exempel på femininiteter som är både överordnad och underordnad samtidigt som det finns femininitet som är dubbelt underordnad. Även maskulinitet kan vara dubbelt underordnad, en underordnad maskulinitet som är underordnad både hegemonisk maskulinitet och hegemonisk femininitet. Därav kan det fastslås att kvinnan inte alltid är undertryckt av män och män är inte alltid den som undertrycker i dessa tre klassiker.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka konstruktioner av maskulinitet som uttrycks av några tonårstjejer genom deras omförhandlingar av begreppet. Jag vill undersöka vilka subjektspositioner som prövas i förhållande till rådande normer och ideal i en didaktisk situation. Studiens teoretiska perspektiv är socialkonstruktionistisk med genusperspektiv och inspirerad av etnografiska verktyg. I analysarbetet har bildsemiotiska, diskursteoretiska, maskulinitetsteoretiska begrepp och verktyg använts. Undersökningen gjordes på ett Estetprogram på ett gymnasium i Stockholms län, där jag utgick från några elevers arbete med fotografiska självporträtt. Jag vill också belysa vilka subjektspositioner som kan sättas i spel genom iscensättning i fotografisk bild. Uppsatsen syftar även till att bidra med ökad förståelse för hur bildpedagogik kan spela en roll i arbete med genusfrågor i skolan. Resultatet visar på en feminin maskulinitetsdiskurs där klädstilar har en viktig roll för tjejernas konstruktioner och att strukturer mer i det dolda vidmakthåller en cisnormativ uppdelning mellan könen i skolan. Denna studie bidrar till att visa vikten av att inom maskulinitetsforskning rikta fokus på tjejers och kvinnors konstruktioner av maskulinitet och beskriva dessa diskursiva praktiker. Genom detta kan även olika genuskonstruktioner medvetandegöras inom pedagogiska miljöer.

Det råder idag en rad jämställdhetsproblem i den svenska skolan, trots att denna ska arbeta för jämställdhet. Ett flertal studier visar att förväntningarna på tjejer och killar skiljer sig åt samt att tonårstjejers psykiska hälsa och välmående blir allt sämre. Det har skrivits mycket om psykisk ohälsa gällande ungdomar, men fokus har sällan legat på de högpresterande tjejerna i skolan. Denna uppsats syftade därför till att undersöka i vilken omfattning ett ”duktighetsfenomen” råder bland tjejer som går sista året i den svenska gymnasieskolan samt att ur ett genusperspektiv analysera detta fenomen. För att uppnå syftet valdes en tvärsnittsdesign innefattade två metoder; enkäter samt semistrukturerade intervjuer, vilket ansågs nödvändigt eftersom uppsatsens frågeställningar var av både kvantitativ och kvalitativ art. För att undersöka ”duktighetsfenomenet” operationaliserades begreppet ”duktighet” till dess operationella indikatorer, vilka kom att kallas duktighetskriterierna. Dessa användes för att utforma såväl enkäter som intervjuer. Urvalet för enkäterna bestod av ett s.k. gruppurval och omfattade i slutänden 153 respondenter, vilka gick tredje året på gymnasiet (främst vid studieförberedande program). Intervjuer gjordes med sex ungdomar ur enkäturvalet samt med en informant som arbetar som psykolog. Det empiriska materialet bearbetades med hjälp av databehandlings- och statistikprogram samt meningskodning och –koncentrering. Undersökningen indikerade att ”duktighet” är en genusfråga. Resultaten visade att ca. en femtedel av de deltagande tjejerna omfattades av ett ”duktighetsfenomen” samt att individbaserade faktorer (exempelvis svag och prestationsbaserad självkänsla samt höga krav på sig själv) såväl som institutionella (förväntningar på ett visst genusbeteende i skolan) och strukturella förklaringar (rådande genusordning) går att finna för förekomsten av ”duktighet” bland de deltagande i undersökningen. Duktigheten visade sig ge negativa konsekvenser för psykisk hälsa och allmänt välmående bland de som var drabbade av denna, då duktigheten förefaller ge upphov till problem av internaliserande karaktär samt höga nivåer av upplevd stress. Studien indikerar dessutom att ”duktig tjej” kan förklaras som en feminin genusposition, eftersom ”duktiga tjejer” ser duktigheten som en del av deras identitet. Då forskningen gällande ”duktighet” är väldigt begränsad samtidigt som de ”duktiga tjejerna” tycks må väldigt dåligt och bli allt fler föreslår författaren vidare forskning i ämnet.

This dissertation aims at analyzing texts written by Clarice Lispector according to the theory of Authier-Revuz and relating the findings of such analysis to theories about the feminine. The corpuses of this work are texts from the book A descoberta do mundo ( The discovery of the world ) by Clarice Lispector on which there is a set of texts that have been published on newspaper. The theoretical implications that have been used were the Enunciation Linguistics, most specifically the theory of the heterogeneity(ies) of Authier-Revuz, and the freudian-lacanian psychoanalysis. Authier-Revuz distinguishes shown heterogeneity from constituted heterogeneity. The shown heterogeneity is classified in many forms of linguistic marks on the text which point to this heterogeneity. The psychoanalysis shows that the feminine takes the place of representing the significant of the lacking. These associations show the characteristics of the feminine writing: enlightening some lacking. / Essa dissertação tem como objetivo analisar, segundo a teoria de Authier-Revuz, textos de Clarice Lispector e relacionar essa análise com teorias sobre o feminino. O corpus do trabalho são textos do livro A descoberta do mundo de Clarice Lispector, no qual se encontra um conjunto de textos que foram publicados em jornal. Os pressupostos teóricos utilizados foram a Lingüística da Enunciação, especificamente a teoria da(s) heterogeneidade(s) de Authier-Revuz e a psicanálise freudo-lacaniana. Authier-Revuz diferencia heterogeneidade mostrada e heterogeneidade constituída. A heterogeneidade mostrada é classificada em diversas formas de marcas lingüísticas no texto que denunciam essa heterogeneidade. A psicanálise mostra que o feminino está no lugar de representar o significante da falta. Essas associações mostram as características da escrita feminina: transparecer uma falta.

Studien har genomförts för att undersöka hur barn väljer leksaker, om det är färg, utseende eller funktion som har en betydande roll i deras val av leksaker. Studien är relevant i tiden då vi lever i ett samhälle som till stor del är uppdelat utifrån könsstereotypa mönster. Tidigare forskning nämner barns olika färgval. Vidare diskuterar tidigare forskning barns leksaksval och vad som ligger till grund för dessa. Studien använder sig av teorin socialkonstruktivismen och perspektivet genusperspektivet. I studien behandlas begreppen genus, könsstereotypa mönster, könsneutralitet samt feminin och maskulin.Empirin har samlats in genom barnsamtal med 21 barn i åldrarna tre till fem år på två olika förskolor i sydöstra Sverige. Under intervjuerna användes förbestämda frågor samt riktiga leksaker som barnen kunde titta och känna på. Resultatet i studien visar att majoriteten av flickor väljer utifrån leksakens färg och utseende, medan de flesta pojkar väljer leksaker utifrån dess funktion. Barnens motiveringar till deras val av leksak kan till största del kopplas till könsstereotypa mönster vad gäller färg, utseende och funktion. Vart dessa föreställningar kommer ifrån är svårt att säga då barnet kan ha påverkats både från hemmet, förskolan eller samhället.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnors ledarskap har påverkats av feminina och maskulina personlighetsdrag i en chefsposition. Vidare är syftet att undersöka ifall sådana personlighetsdrag påverkat kvinnors ledarskap i enlighet med tidigare studier, definitioner samt teorier från Alvesson & Spicer (2012) och Yukl (2010). En kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning samt abduktiva inslag har tillämpats för att skapa en förståelse inom valt område, där sex kvinnliga respondenter har deltagit i en semistrukturerad intervju som har bidragit till resultat samt analysen av vår studie. Studiens resultat visar att kvinnor i chefspositioner tenderar att visa både maskulina och feminina personlighetsdrag och att dessa drag har format och påverkat deras ledarskap i en chefsposition. / The purpose of this study is to investigate how feminine and masculine personality traits affect women's leadership in a managerial position. The aim is to investigate if such personality traits have affected women's leadership by following previous studies, definitions and theories from Alvesson & Spicer (2012) and Yukl (2010). A qualitative method with a hermeneutic orientation and abductive elements has been applied to create an understanding of the chosen field, where six female respondents have also participated in a semi-structured interview that has contributed to our study's results and analysis. The results of the study show that women in managerial positions tend to display masculine and feminine personality traits and the participants have also shaped and been influenced by these traits in their leadership.

Submitted by Maria Silvia do Nascimento null (mariasilvinha@uol.com.br) on 2017-10-18T13:52:39Z No. of bitstreams: 1 NASCIMENTO, Maria Silvia do - Olha a palhaça - dissertação_vf.pdf: 13285586 bytes, checksum: ddecab6e1d4c8786d9590bb6068742ff (MD5) / Approved for entry into archive by Luiz Galeffi (luizgaleffi@gmail.com) on 2017-10-23T18:56:03Z (GMT) No. of bitstreams: 1 nascimento_ms_me_ia.pdf: 13285586 bytes, checksum: ddecab6e1d4c8786d9590bb6068742ff (MD5) / Made available in DSpace on 2017-10-23T18:56:03Z (GMT). No. of bitstreams: 1 nascimento_ms_me_ia.pdf: 13285586 bytes, checksum: ddecab6e1d4c8786d9590bb6068742ff (MD5) Previous issue date: 2017-08-24 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / Cette recherche s'approche des questions de genre liés à clownerie en utilisant le répertoire et des expériences des artistes Lily Curcio et Lilian Moraes. Pour une telle approche, la methodologie contient l'appréciation critique des présentations de divers clownes, des entretiens avec les artistes et l'analyse de leurs biographies, l'expérience dans les processus de formation des clowns et les expériences de l'auteur elle-même tandis que chercheur et clowne. Il s’agit de la diversité des concepts concernant le clownerie, des parcours des femmes dans cet art et des approches avec d'autres performances comiques féminines. Il cherche également à comprendre les concepts liés au genre comme marqueur social de la différence et une façon de comprendre les spécificités du comique faite par les femmes à travers la clownerie, en mettant l'accent sur les processus de subversion et de déstabilisation des normes imposés socialement aux femmes. Plus tard, la création des clowns Jasmine et Currupita sont analisés dans le détail plein, la création des spectacles À-las-pi-pe-tuá et A Borralhona, proposant la réflexion concernant les procédures de création, les propres ressources de clownerie, dramaturgie, le comique et des partitions vocales, des relations avec le public, en soulignant le rapport du comique en relations avec des quéstions de genre. / Esta pesquisa aborda as questões de gênero relacionadas à palhaçaria valendo-se do repertório e experiências das artistas Lily Curcio e Lilian Moraes. Para tal aproximação, sua metodologia inclui a apreciação crítica de apresentações de diversas palhaças, entrevistas com artistas e análise de suas biografias, vivência em processos de formação em palhaçaria e as experiências da própria autora enquanto pesquisadora e palhaça. São abordados diversos referenciais teóricos acerca da palhaçaria, dos percursos das mulheres nessa arte e possíveis aproximações com demais atuações cômicas femininas. Também se busca a compreensão de conceitos relacionados ao gênero enquanto marcador social de diferença e uma maneira de compreender as especificidades da comicidade feita por mulheres por meio da palhaçaria, com destaque para os processos de subversão e desestabilização das normas impostas socialmente às mulheres. Posteriormente, se analisa detalhadamente a criação das palhaças Jasmim e Currupita, a criação dos espetáculos A-las-pi-pe-tuá e A Borralhona, propondo a reflexão acerca dos procedimentos de criação, recursos próprios da palhaçaria, dramaturgia, partituras corporais e vocais, relações com o público, sublinhando uma perspectiva da comicidade em relação às questões de gênero.

Ce travail porte sur les processus psychiques qui sous-tendent l'acte de violence sexuelle à l'âge adulte, avec la perspective de les comprendre à la lumière du processus de subjectivation adolescent, du travail d'historisation et des enjeux identificatoires, en termes de bisexualité psychique, qui y sont liés. Les observations cliniques s'appuient sur plusieurs entretiens non directifs ainsi que sur la passation du Rorschach et du TAT avec 8 hommes auteurs de violence sexuelle étant sous soins pénalement ordonnés après la fin de leur incarcération. Ils ont été rencontrés dans une institution spécialisée en participant de manière libre à cette recherche. Ces hommes ont tous agi leur première violence sexuelle à l'âge adulte et non lors de l'adolescence comme c'est le cas pour la majorité de ces individus. La passation du TAT comporte aussi les planches habituellement destinées aux femmes et la planche 17BM afin d'appréhender davantage les subtilités identificatoires de ces personnes. Ces observations m'ont permis de développer ensuite des hypothèses et réflexions métapsychologiques concernant ces personnes afin de tenter de proposer une interprétation de la manière dont l'acte de violence sexuelle peut s'inscrire dans leur parcours de vie. Enfin, ce travail s'ancre dans des perspectives de soins. En effet, il vise à souligner d'une part l'importance de l'adolescent dans l'adulte au sein de la psychothérapie et, d'autre part, la richesse de la méthode de recherche utilisée ici comme potentiel levier thérapeutique pour les personnes sous soins pénalement ordonnés. / The aim of this study is to examine the psychic processes underlying the act of sexual violence within a population of adult offenders in light of the adolescent process of subjectivation, the work of historicization and the bisexual dispositions of identifications. Clinical data was collected from non-directive interviews and projective assessments of 8 male sexual offenders who had committed their first sexual offense later at adulthood, an uncommon criterion in this population. The sample was selected from a specialized institution for penal imposed treatments after incarceration. Along with the Rorschach, the TAT was administered with the exceptional inclusion of the 17BM and feminine cards in order to gain a better understanding of identification dynamics. The findings highlighted metapsychological basis for the interpretation of the function of sexual violence in the patient's life course, thus yielding important therapeutic implications. Essentially, this research emphasizes the importance of considering the adolescent process in adult psychotherapy. It also underlines the potentially therapeutic benefits yielded by this specific research method amongst the population of sexual offenders undergoing court-ordered treatments.

Antalet ungdomar och särskilt flickor som slutar med sport i tonåren har ökat senaste decenniet. Eftersom fysisk aktivitet främjar hälsan är det viktigt att vi försöker vända trenden. Studien ämnade skapa ökad förståelse för varför vissa personer slutar tidigare än andra, genom att undersöka hur kön, sporters könskodning samt maskulin och feminin personlighet (MF-poäng) baserat på Big Five Inventory (BFI 44) påverkar deltagande och avslut i sport. Antalet deltagare var 6 139, och tre grupper skapades; de som slutat i sin sport innan 20 års ålder, de som slutat i sin sport efter 19 års ålder och de som fortfarande var aktiva. Två studier genomfördes, först en systematisk översikt av könskodning av sport, som gav värden för 123 sporter på hur maskulin-feminin de har skattats. Analyserna visade att kön predicerar vilken grad av maskulint eller feminint kodad sport man väljer att delta i, där män väljer mer maskulint kodade sporter och vice versa för kvinnor. Maskulina personlighetsegenskaper predicerade att pojkar och aktiva män valde maskulint kodade sporter, och vice versa för flickor och aktiva kvinnor. Pojkar och män var aktiva i sin sport fler år än flickor och kvinnor. Deltagande i en feminint kodad sport predicerade att flickor var aktiva längre. Maskulin och feminin personlighet predicerade inte antalet aktiva år inom sport. Mer kunskap behövs för att behålla så många som möjligt aktiva så länge som möjligt, oavsett typ av sport och kön. / The rate of adolescents, especially girls who are quitting sports has increased in the last decade. Since physical activity is an important factor for good health, it´s important that we try to turn the trend around. The aim of the present study was to understand why some people are quitting sports earlier than others, by examining how sex, sports gendertyping, and masculine and feminine personality (MF-score) based on the Big Five Inventory (BFI 44) affect participation and termination in sport. The sample size was 6 139 and three groups were created, adolescents that stopped doing their sport before age 20, adults that stopped doing their sport after age 19,and adults that were still active. Two studies were conducted, a systematic review of sports gendertyping, which provided values on how masculine-feminine each of 123 sports have been rated. The analyses showed that sex is a significant predictor of sport choice. Males chose more masculine sports, and vice versa for females. Masculine personality predicted choice of masculine coded sports for boys and active males, and vice versa for girls and active females. Boys and men were also active in sports more years than girls and women. Feminine sports predicted more active years among girls. Masculine and feminine personality did not predict how many years participants were active in the sport. Further knowledge is needed to keep as many active as long as possible, regardless of type of sport and sex.

The purpose of this study is to examine how gender is characterized in children's literature in the Swedish preschool. The research question is of great importance to investigate because the Swedish preschool operates as a social institution. The gender debate has exploded in the last decade, which means that preschools need to approach gender pedagogy in education. The Swedish preschool's curriculum also includes requirements on gender-pedagogically based education. It also includes norm-critical and equal values (Skolverket 2018). Since children's books are a big part of the preschool's education, it is of great importance to examine gender patterns in children's literature. The study is based on qualitative and quantitative analyses which highlights gender patterns in children's literature. The credibility of the literature study can be considered as valid because the research is based on two different supplementary gender analyzing schedules. The result that is prominent from the analyzing method is a male-dominant norm in the main and secondary characters of the children's books. The result showed that the characters who performed norm-breaking actions were more often performed by masculine characters. This result may not be considered surprising as the majority of the analyzed children's books have masculine main characters. The feminine characters who performed norm-breaking actions were for that reason not discovered as often as the male equivalent of the same phenomenon.  The conclusion of the study implies higher demands on preschool teachers' awareness when handling children's literature. The consequences of the lack of awareness contain two main grounds that were identified in the study. Firstly, there is a cultural heritage in already existing children's literature that needs to be preserved. Secondly, it may be considered financially unjustifiable to exclusively replace existing literature with new gender awareness books. / Syftet med denna studie är att undersöka hur genus karaktäriseras i barnlitteraturen i den svenska förskolan. Forskningsfrågan är av stor vikt att utreda eftersom den svenska förskolan fungerar som en samhällsinstitution. Genusdebatten har exploderat det senaste decenniet, vilket gör att förskolorna behöver närma sig genuspedagogik i utbildningen. I den svenska förskolans läroplan finns även krav på genuspedagogiskt förankrad utbildning. Den omfattar även normkritiska och lika värden (Skolverket 2018). Eftersom barnböcker är en stor del av förskolans utbildning är det av stor vikt att undersöka könsmönster i barnlitteraturen. Studien bygger på kvalitativa och kvantitativa analyser som belyser könsmönster i barnlitteraturen. Litteraturstudiens trovärdighet kan anses giltig eftersom forskningen bygger på två olika kompletterande könsanalysscheman. Resultatet som är framträdande från analysmetoden är en mansdominerande norm hos barnböckernas huvud- och bipersoner. Resultatet visade att karaktärerna som utförde normbrytande handlingar oftare utfördes av maskulina karaktärer. Detta resultat kan inte anses förvånande eftersom majoriteten av de analyserade barnböckerna har maskulina huvudkaraktärer. De feminina karaktärerna som utförde normbrytande handlingar upptäcktes av den anledningen inte lika ofta som den manliga motsvarigheten till samma fenomen. Slutsatsen av studien innebär högre krav på förskollärares medvetenhet vid hantering av barnlitteratur. Konsekvenserna av bristen på medvetenhet innehåller två huvudgrunder som identifierades i studien. För det första finns det ett kulturarv i redan befintlig barnlitteratur som behöver bevaras. För det andra kan det anses ekonomiskt oförsvarligt att uteslutande ersätta befintlig litteratur med nya genusmedvetandeböcker.