Den här uppsatsen avser att undersöka representationer och konstruktioner av könskategorier och könsidentitet, samt vilka möjliga könsidentiteter som synliggörs och osynliggörs i ett urval av barnlitteratur hämtad från förskoleavdelningar för 1-3 åringar. Den utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där barnboken ses som en socialiseringsagent. Som metod används diskursanalys, kombinerat med Nikolajevas kategorisering av könsstereotypa egenskaper i svensk barnlitteratur, samt Knudsens trestegsmodell för att analysera kön som kategori, konstruktion och dekonstruktion. Det framkommer att könskategorier representeras på tre olika sätt, ett som bryter mot stereotypa könsroller, ett annat som bekräftar stereotypa könsroller och ett tredje som har avvecklat könsroller helt. I karaktärerna hittas könsidentiteter som feminin feminitet, maskulin feminitet, könsneutral feminitet, maskulin maskulinitet, feminin maskulinitet och könsneutral maskulinitet. De inre egenskaperna skiftar inom ett vitt spann kategorier, där flickor och pojkar har möjlighet att placera sig inom olika könsroller. De yttre egenskaperna bygger på ett strikt binärt könssystem som innebär att den könsidentitet som synliggörs är cisnormativ i sitt uttryck, karaktären är antingen en flicka eller pojke. Det som i sin tur osynliggörs är könsidentiteter som hamnar utanför cisnormen, till exempel icke binära, transpersoner, androgyna och crossdressers.

Studiens syfte var att undersöka trans- och queerpersoners upplevelser av det professionella bemötandet vid kontakt med socialtjänsten. Av tidigare forskning och rapporter inom området framgår det att HBTQ-personer är en särskilt utsatt grupp i samhället. De drabbas i högre grad än andra av våld, hot om våld och diskriminering. Dessutom tydliggörs det att klienter anser att ett positivt bemötande är viktigt för att utveckla en god och trygg relation till den professionella, samt att intersektionalitet kan användas för analysera olika grader av förtryck och identitetsformering. Även de teoretiska perpektiven intersektionalitet, queerteori och erkännande har tillämpats i studien. Därefter genomfördes sex kvalitativa intervjuer med personer som identifierade sig själva som transpersoner och/eller queerpersoner som i någon utsträckning varit i kontakt med socialtjänsten. I resultatet framgick det att samtliga respondenter i någon grad upplevde brister i bemötandet. Detta visade sig bland annat genom felkönande, oförståelse för respondenternas könsidentitet och okunskap gällande normavvikande könsidentiteter. Dessutom upplevde respondenterna att heteronormen inte var lika förtryckande som cisnormen. De ansåg att de professionella inom socialtjänsten behöver utöka sina kunskaper om HBTQ-personer samt vara mer normkritiska i sitt arbete.

Studiens syfte var att undersöka trans- och queerpersoners upplevelser av det professionella bemötandet vid kontakt med socialtjänsten. Av tidigare forskning och rapporter inom området framgår det att HBTQ-personer är en särskilt utsatt grupp i samhället. De drabbas i högre grad än andra av våld, hot om våld och diskriminering. Dessutom tydliggörs det att klienter anser att ett positivt bemötande är viktigt för att utveckla en god och trygg relation till den professionella, samt att intersektionalitet kan användas för analysera olika grader av förtryck och identitetsformering. Även de teoretiska perpektiven intersektionalitet, queerteori och erkännande har tillämpats i studien. Därefter genomfördes sex kvalitativa intervjuer med personer som identifierade sig själva som transpersoner och/eller queerpersoner som i någon utsträckning varit i kontakt med socialtjänsten. I resultatet framgick det att samtliga respondenter i någon grad upplevde brister i bemötandet. Detta visade sig bland annat genom felkönande, oförståelse för respondenternas könsidentitet och okunskap gällande normavvikande könsidentiteter. Dessutom upplevde respondenterna att heteronormen inte var lika förtryckande som cisnormen. De ansåg att de professionella inom socialtjänsten behöver utöka sina kunskaper om HBTQ-personer samt vara mer normkritiska i sitt arbete.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka konstruktioner av maskulinitet som uttrycks av några tonårstjejer genom deras omförhandlingar av begreppet. Jag vill undersöka vilka subjektspositioner som prövas i förhållande till rådande normer och ideal i en didaktisk situation. Studiens teoretiska perspektiv är socialkonstruktionistisk med genusperspektiv och inspirerad av etnografiska verktyg. I analysarbetet har bildsemiotiska, diskursteoretiska, maskulinitetsteoretiska begrepp och verktyg använts. Undersökningen gjordes på ett Estetprogram på ett gymnasium i Stockholms län, där jag utgick från några elevers arbete med fotografiska självporträtt. Jag vill också belysa vilka subjektspositioner som kan sättas i spel genom iscensättning i fotografisk bild. Uppsatsen syftar även till att bidra med ökad förståelse för hur bildpedagogik kan spela en roll i arbete med genusfrågor i skolan. Resultatet visar på en feminin maskulinitetsdiskurs där klädstilar har en viktig roll för tjejernas konstruktioner och att strukturer mer i det dolda vidmakthåller en cisnormativ uppdelning mellan könen i skolan. Denna studie bidrar till att visa vikten av att inom maskulinitetsforskning rikta fokus på tjejers och kvinnors konstruktioner av maskulinitet och beskriva dessa diskursiva praktiker. Genom detta kan även olika genuskonstruktioner medvetandegöras inom pedagogiska miljöer.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur transpersoner upplever stödet från sjukvården angående sin sexuella hälsa. Jag ville ta reda på om individerna blev erbjuden och/eller önskade stöd från sjukvården och hur det stödet skulle kunna se ut, samt hur det skulle kunna påverka den sexuella hälsan. Med hjälp av tio informanters skrivna narrativ som jag samlade in via en webbenkät beskrivs deras upplevelser. För att tolka och förstå informanternas berättelser tog jag hjälp av tidigare forskning på ämnet samt Judith Butlers teori om kön och genus och en queerfenomenologisk teori. Resultaten visade att ett hetero- och cis-normativt bemötande präglar vården på många håll samt att det finns en mycket stor okunskap kring denna målgrupp både inom vården men även inom tidigare forskning och det sociala arbetet. Det finns även en stor rädsla bland transpersonerna, en rädsla för hut de ska bli bemötta av vårdpersonal och som får konsekvenserna att de avstår från att söka vård vilket kan leda till en försämrad sexuell- och allmän hälsa. / The aim of this study was to examine how transgender people are experiencing the support from healthcare regarding their sexual health. I wanted to find out if the individuals got offered and/or wished to get support from the healthcare, and what kind of support that could be and how other could affect their sexual health. With the help from ten informants written narratives that I collected via a web survey their experiences are described. I took help from previous research of the subject as well as Judith Butler's theory about sex and gender and a queerphenomenological theory to interpret and understand the informants stories. The results showed that a hetero- and cis-normative treatment characterizes the healthcare from many sides and there is also a lot of ignorance around this population, both in the healthcare, previous research and the practical social work. Among the transgender people there is a great fear, a fear of how they will be treated by the healthcare staff, this comes with the consequences that they refrain from seeking care which can lead to an impaired sexual- and general health.