Reglering av insiderhandel är ett omdebatterat ämne som ofta leder till svarta rubriker i media. Att försöka motverka insiderhandel grundar sig i den asymmetriska information som är vanligt förekommande på värdepappersmarknaden och som tycks vara anledningen till att marknaden kan upplevas som orättvis och omoralisk. Reglering av insiderhandel har således ansetts vara nödvändigt men själva lagen har ifrågasatts när det kommer till dess verkliga funktion och effektivitet. Tidigare forskning visar nämligen på att lagen kanske bäst kan förstås som en spelregel där spelet är amoraliskt. Hur lagen kan liknas vid en spelregel i praktiken verkar däremot saknas i tidigare forskning. En studie som jämför insiderlagen med ekonomiska brott, såsom bedrägeribrott, har således ansetts vara nödvändig för att avgöra på vilka sätt insiderlagen kan liknas vid en amoralisk spelregel. Denna kvalitativa dokumentstudie ämnar således att utifrån ett socialkonstruktionistiskt synsätt analysera och beskriva insiderlagen och på vilka sätt den kan förstås som en spelregel i praktiken. Vikten av att upprätthålla förtroendet för värdepappersmarknaden har vidare framhållits av tillsynsmyndigheterna Ekobrottsmyndigheten och Finansinspektionen, därför ansågs det även vara intressant att studera dokument från deras respektive hemsidor. Dokumenten analyserades utifrån en tematisk analys där resultaten kopplades till värdepappersreglering och insiderlag, förtroende i dess abstrakta form samt insdiderlag och/eller spelregler. Resultaten i denna studie pekar på att insiderlagen i praktiken bäst förstås som en spelregel eftersom insiderhandel är ett offerlöst brott där det tillsynes finns svårigheter att bevisa att ett brott faktiskt har begåtts. / Nyckelord: Värdepappersreglering, asymmetrisk information, abstrakta system, abstrakt förtroende, spelregel, spelAbstractInsider trading regulation is a highly-debated topic which often leads to black headlines in the media. Attempts to counteract insider trading is based on the asymmetric information that is common in the securities market and which seems to be the reason why the market can be perceived as unfair and immoral. Insider trading regulation has thus been considered necessary, but the law itself has been questioned when it comes to its real function and efficiency. Earlier research namely shows that the law may be better understood as a game rule where the game is amoral. How the law practically can be better understood as a game rule seems however yet to be lacking in previous research. A study comparing insider law with economic crimes, such as fraud offenses, has thus been considered necessary to determine in which ways the insider law can be compared to an amoral rule of law. This qualitative document-study thus aims to analyze and describe the insider law in a social constructive approach and in what ways it practically can be better understood as a game rule. The importance of maintaining trust in the securities market has also been emphasized by the supervisory authorities Ekobrottsmyndigheten and Finansinspektionen, therefore it was also considered interesting to study documents from their respective websites. The documents were analyzed based on a content analysis where the results were linked to securities regulation and insider law, trust in its abstract form and insiderlaw and/or game rules. The results of this study indicate that the insider law practically should be better understood as a game rule as insider trading is a victimless crime where there are difficulties in proving that a crime actually has been committed.

Trots att det mediala och akademiska intresset för övervakning på internet och i sociala medier har ökat, visar tidigare forskning att yngre användare verkar ställa sig relativt obrydda till övervakning. Utifrån fem semistrukturerade intervjuer samt två fokusgruppsintervjuer med respondenter från generation Y skapar sig författarna en bild över respondenternas medvetenhet om och inställning till övervakning och produktplacering på internet och i sociala medier. Studien, som är en kvalitativ fallstudie med en socialkonstruktivistisk ansats, syftar till att utöka tidigare forskning inom ämnet övervakning samt kunna bidra med ökadkunskap till unga konsumenter som idag verkar på den digitala marknaden. Studiens empiri presenteras genom en tematisk analys där resultatet kopplas till utvalda teoretiska modeller om bland annat övervakning, tillit och kunskap. Resultatet och analysen tyder på att en viss medvetenhet om produktplacering och övervakning finns samt att inställningen till begreppen är relativt likgiltig alternativt negativ. Respondenterna upplevs värdesätta användningen avabstrakta system i utbyte mot minskad kontroll vilket bland annat tros kunna bero på deras starka behov av att integrera med varandra samt den tillit som finns till abstrakta system. Studien mynnar ut i en sammanfattande diskussion som belyser de eventuella konsekvenserna av tilliten till systemen där en potentiell negativ följd tros kunna vara en minskad förmåga att samla in ny ontologisk kunskap. / Despite that the medial and academic interest in online and social media surveillance has increased, previous research shows that younger users of these technologies themselves appear to remain relatively unconcerned with surveillance. By conducting five semi structured interviews and two focus group interviews with respondents from generation Y, the authors of this study aim to get a picture of the respondents’ awareness and attitude towards surveillance and product placement on the internet and in social media. The study, which is a qualitative case study with a social constructivist approach, aims at expanding previous research in surveillance as well as contributing to increased knowledge for young consumers who on a daily basis are active in the digital market. The empirical data of the study are presented by a thematic analysis, which links the results to selected theoretical models of surveillance, trust and knowledge. The result and analysis indicate that some awareness of product placement and surveillance exists and that the attitude towards both of the terms are relatively indifferent or negative. Respondents are perceived to accept the trade-off of greater usability for decreased control which, among other things, may be due to their strong need to integrate with each other and their trust in abstract systems. The study concludes with a final discussion highlighting the potential consequences of trusting the systems where a possible negative consequence may be a reduced ability to gain new ontological knowledge.