Reglering av insiderhandel är ett omdebatterat ämne som ofta leder till svarta rubriker i media. Att försöka motverka insiderhandel grundar sig i den asymmetriska information som är vanligt förekommande på värdepappersmarknaden och som tycks vara anledningen till att marknaden kan upplevas som orättvis och omoralisk. Reglering av insiderhandel har således ansetts vara nödvändigt men själva lagen har ifrågasatts när det kommer till dess verkliga funktion och effektivitet. Tidigare forskning visar nämligen på att lagen kanske bäst kan förstås som en spelregel där spelet är amoraliskt. Hur lagen kan liknas vid en spelregel i praktiken verkar däremot saknas i tidigare forskning. En studie som jämför insiderlagen med ekonomiska brott, såsom bedrägeribrott, har således ansetts vara nödvändig för att avgöra på vilka sätt insiderlagen kan liknas vid en amoralisk spelregel. Denna kvalitativa dokumentstudie ämnar således att utifrån ett socialkonstruktionistiskt synsätt analysera och beskriva insiderlagen och på vilka sätt den kan förstås som en spelregel i praktiken. Vikten av att upprätthålla förtroendet för värdepappersmarknaden har vidare framhållits av tillsynsmyndigheterna Ekobrottsmyndigheten och Finansinspektionen, därför ansågs det även vara intressant att studera dokument från deras respektive hemsidor. Dokumenten analyserades utifrån en tematisk analys där resultaten kopplades till värdepappersreglering och insiderlag, förtroende i dess abstrakta form samt insdiderlag och/eller spelregler. Resultaten i denna studie pekar på att insiderlagen i praktiken bäst förstås som en spelregel eftersom insiderhandel är ett offerlöst brott där det tillsynes finns svårigheter att bevisa att ett brott faktiskt har begåtts. / Nyckelord: Värdepappersreglering, asymmetrisk information, abstrakta system, abstrakt förtroende, spelregel, spelAbstractInsider trading regulation is a highly-debated topic which often leads to black headlines in the media. Attempts to counteract insider trading is based on the asymmetric information that is common in the securities market and which seems to be the reason why the market can be perceived as unfair and immoral. Insider trading regulation has thus been considered necessary, but the law itself has been questioned when it comes to its real function and efficiency. Earlier research namely shows that the law may be better understood as a game rule where the game is amoral. How the law practically can be better understood as a game rule seems however yet to be lacking in previous research. A study comparing insider law with economic crimes, such as fraud offenses, has thus been considered necessary to determine in which ways the insider law can be compared to an amoral rule of law. This qualitative document-study thus aims to analyze and describe the insider law in a social constructive approach and in what ways it practically can be better understood as a game rule. The importance of maintaining trust in the securities market has also been emphasized by the supervisory authorities Ekobrottsmyndigheten and Finansinspektionen, therefore it was also considered interesting to study documents from their respective websites. The documents were analyzed based on a content analysis where the results were linked to securities regulation and insider law, trust in its abstract form and insiderlaw and/or game rules. The results of this study indicate that the insider law practically should be better understood as a game rule as insider trading is a victimless crime where there are difficulties in proving that a crime actually has been committed.

Avsikten med denna studie har varit att studera problematiken som har uppstått i och med det växande fenomenet finansiella influensers och dess koppling till marknadsmanipulation. Med en explosiv ökning inom aktiehandeln på dagens finansmarknader är det många beslut som inte längre kan definieras med enbart klassisk finansiell teori. Det växande och mer irrationella fenomenet finansiella influensers ses som en potentiell källa till denna utveckling. Med hjälp av ett postmodernt ramverk ämnar studien undersöka och analysera effekten detta fenomen har på investeringsbeslut samt undersöka hur Marknadsmissbrukslagen påverkar dessa influensers. Detta då marknadsmanipulation i tidigare studier visat sig kunna ha en koppling till finansiella influensers ageranden. Studien tillämpar ett kvalitativt tillvägagångssätt med postmodern inriktning, i syfte att studera en av flera möjliga beskrivningar av verkligheten. För bästa möjliga resultat använder studien en triangulering av data vilket innebär dels en tematisk innehålls-analys utav nio semistrukturerade intervjuer där åtta av respondenterna utgörs av finansengagerade småsparare och där den nionde är yrkesmässig expert på området, dels en kvalitativ innehållsanalys av en dokumentstudie för att inkorporera förståelse kring studiens problematik som den tas upp i andra samhällsdiskurser. Studien visar hur människor uppfattar att finansiella influensers har stor påverkan på dagens finansiella beslut och att detta fenomen har stor potential att orsaka marknadsmanipulation genom uppmaningar till följarna. Resultaten visar på att en postmodern syn på fenomenet kan öka förståelsen för dess existens, detta genom att inte endast irrationell eller rationell teori lyckas självständigt beskriva företeelsen. En viss samexistens av teorierna anses därmed behövas och svaren visar också på en potentiell koppling till rationaliteten bakom att göra till synes irrationella finansbeslut i dagens marknader. Ett tecken på hur finans är hyperrealistiskt, d.v.s. ett fenomen som givits en ny kontext skiljd från dess ursprungliga mening. Hyperrealism medför också att finans kan ses som postmodernt. Den reglering som är ämnad att kontrollera dessa marknadsmanipulationer, dvs. Marknadsmissbrukslagen, visar sig lida av otydlighet och potentiell godtycklighet. Studien visar på hur denna uppfattning från flera marknadsaktörer grundar sig i övertygelser om potentiellt subjektiva domar baserade på kriterier som inte lätt förstås av vare sig småsparare eller av större marknadsaktörer. Regleringens otydlighet markerar dess frånkoppling från lagens logiska grund och förståelsen för Marknadsmissbrukslagen kan öka genom att se på den som en godtycklig spelregel. Denna aspekt målar också upp en bild utav hyperrealism utifrån att regleringen praktiskt kan tänkas agera som en spelregel för finansmarknaden men i dagens samhälle används som lag. Studien visar därmed ett ytterligare bevis för hur finans uppfattas som postmodernt. / The purpose of this study has been to examine the problems that have arisen as a result of the growing phenomenon that is financial influencers and its’ connection to market manipulation. With a rapid increase of stock trading in today’s financial markets, there are many decisions in themselves that can no longer be defined solely by classic financial theory. The growing and more irrational phenomenon of financial influencers is seen as one potential source of this development. Using a postmodern framework, the study intends to investigate and analyze the effects this phenomenon has on investment decisions and also examine how the Swedish Market Abuse Act (Marknadsmissbrukslagen) affect these influencers. This is done because market manipulation has shown to have a potential connection to the actions of financial influencers. The study applies a qualitative approach with a postmodern focus, in order to examine one of several possible descriptions of reality. To attain the best results possible this study implemented triangulation of data, which included a themed content analysis based on nine semi structured interviews where eight respondents were ordinary investors and the nineth respondent were a professional in this particular work field. The study also constitutes a qualitative content analysis of a document study in order to incorporate a deeper understanding for the study’s problematization as it is mentioned in the social discourse. The study shows how people perceive that financial influencers have a great affect on today’s financial decisions and that this phenomenon has substantial potential to cause market manipulation through urgings to followers. The results show that a postmodern view of the phenomenon can increase the understanding of its existence, this is done through showing that neither rational nor irrational finance theories can on their own fully explain the phenomenon. A certain coexistence of these theories is thus considered necessary. The study also shows a potential connection to the rationality behind making seemingly irrational financial decisions in today’s markets. A sign showing how finance is hyper-realistic, i.e., a phenomenon that given a new context separated from its original meaning. Hyperrealism also means that finance can be seen as postmodern. The regulation that intends to control these market manipulations, i.e. The Swedish Market Abuse Act, turns out to suffer from ambiguity and potential arbitrariness. The study shows how this perception by several market participants is planted on beliefs about potentially subjective judgements based on criteria that are not easily understood by ordinary investors nor larger market participants. The ambiguity of the regulation points out its disconnection from the logical foundation of law and the understanding of the Swedish Market Abuse Act therefore might increase by interpreting this law as an arbitrary game rule. This specific aspect also paints a hyperrealistic picture, as the regulation is practically understood as a game rule in financial markets, but in today’s markets it functions as a law. Thus, our study presents further evidence how finance is perceived as postmodern.