Sammanfattning Marknadsmanipulation genom spridning av information har funnits som brottsbestämmelse i 2 kap. 4 § MmL sedan 2016 och föranleder straffrättslig påföljd för uppsåtliga brott av normalgraden eller grovt brott. Genom samhällets allt mer digitaliserade realitet, där internetforum agerar som en samlingsplats för personer med liknande intressen, har sociala medier börjat spela en större roll. Sådana internetforum kan således bli inriktade mot ett specifikt intresse. Under Coronapandemins framfart har intresset för privatekonomin i samhället ökat, vilket även speglats på internetforum riktade mot värdepappersmarknaden. Dessa riktade internetforum avser att diskutera finansiella instrument och publicera sådan information som kan vara av intresse för investerare att ta del av. Möjligheten till att sprida information till investerare som avser att manipulera marknaden har härigenom ökat. Uppsatsen avser att undersöka huruvida den gällande lagstiftningen har tillräckliga möjligheter att omfatta publicering av information på sociala medier, vilka kan verka marknadspåverkande.Förtroendet för värdepappersmarknaden anses vara den största faktorn till att privatpersoner vill investera i olika finansiella instrument på marknadsplattformar. Skadas förtroendet kommer således möjligheterna för emittenterna att inbringa nytt kapital att försvåras och därigenom skadas den samhälleliga ekonomin. Härigenom är det av stort intresse att sådana ageranden som skadar förtroendet för värdepappersmarknaden lagförs och ges en straffrättslig påföljd.Genom tillämpning av den rättsdogmatiska metoden och den kritiska diskursanalytiska metoden har jag påvisat vilka svårigheter som följer av tillämpningen av brottsbestämmelsen om marknadsmanipulation i 2 kap. 4 § MmL. I analysen har jag kommit fram till att rekvisiten i brottsbestämmelsen om marknadsmanipulation inte är definierade, vilket leder till en stor osäkerhet vid tillämpningen av bestämmelsen. Dessa odefinierade rekvisit kan leda till en rättsosäkerhet och en brist i förutsebarhetsprincipen. Risken för att den dömande verksamheten kommer bedöma lika ageranden olika torde öka när brottsbestämmelsens mest centrala delar inte är definierade.En faktor som torde påvisa att tillämpningen av brottsbestämmelsen marknadsmanipulation är tämligen svår, är avsaknaden av avgöranden avseende marknadsmanipulation avseende spridandet av information via sociala medier. Det finns endast två underrättsinstansavgöranden, vilka behandlar äldre lagstiftning, avseende sådan brottslighet vilken avser spridandet av information som ger falska eller vilseledande signaler. Därför torde det vara av stor relevans att utreda den nu gällande rätten och definiera rekvisiten för att eliminera eventuella riskfaktorer.De svårigheter kopplade till tillämpningen av brottet marknadsmanipulation är enligt uppsatsen bedömningskriteriet den förnuftige investeraren, huruvida påföljderna agerar avskräckande, utredandet av brottet gällande vem som publicerat informationen, att juridiskt relevanta förarbeten och lagkommentarer har olika uppfattningar och vilken uppsåtsbedömning som ska krävas. I uppsatsen presenteras även förslag på hur begreppet signal bör definieras, när en sådan blir vilseledande och om det krävs att signalen påverkar kursen för att den ska anses vara manipulativ. Uppsatsen avslutas sedan med att presentera hur lagstiftningen kan förändras för att bättre uppnå det grundläggande syftet med reglering på värdepappersmarknaden. Den springande punkten vid all reglering på värdepappersmarknaden har varit den tekniskautvecklingen. Härigenom torde det finnas intresse att utreda om gällande lagstiftning uppnår sitt syfte och påvisar samhällets stora avståndstagande från manipulativt beteende på värdepappersmarknaden. Det finns även utrymme att i lagtexten införa definition av begreppet signal och att se över huruvida aktörer vilka publicerar information om värdepappersmarknaden bör visa på dess position i det finansiella instrumentet och därigenom ge mottagarna bättre förståelse för eventuella bakomliggande motiv.

No description available.

I uppsatsen analyseras skiljelinjen mellan tillåtna aktiviteter och marknadsmanipulation. Analysen företas utifrån ett de lege lata såväl som ett de lege ferenda perspektiv. Analysen de lege lata inleds med att tolka och systematisera art. 12.1 MAR och övriga relevanta artiklar i MAR för att strukturera gällande rätt. Tolkningen och systematiseringen leder till en femstegsmodell som en potentiell överträdelse av förbudet mot marknadsmanipulation kan bedömas mot. Första steget i modellen är att pröva om förbudet är tillämpligt på aktiviteten. Andra steget är att pröva om aktiviteten är materiellt desinformerande (det första objektiva rekvisitet för marknadsmanipulation). Desinformation konstateras kunna ske kommunikativt (verbalt), antingen muntligen eller skriftligen, eller genom andra aktiviteter (icke-verbalt), såsom genomförandet av transaktioner eller läggandet av order. Icke-verbal desinformation delas sedan upp mellan fiktiva transaktioner och transaktioner med dolt motiv. I det tredje steget prövas om aktiviteten påverkar eller riskerar att påverka tillgången, efterfrågan eller priset på ett instrument som omfattas av förbudet (det andra objektiva rekvisitet för marknadsmanipulation). I det fjärde steget prövas om uppsåt eller oaktsamhet föreligger i förhållande till de båda objektiva rekvisiten (det subjektiva rekvisitet för marknadsmanipulation). Rekvisitet konstateras inte gälla för icke-verbal manipulation enligt art. 12.1 a) och b) MAR. Slutligen, i det femte steget, prövas om aktiviteten kan undantas från förbudets tillämpningsområde. Analysen de lege lata övergår sedan till att tillämpa de fem stegen för att analysera skiljelinjen mellan tillåtna aktiviteter och marknadsmanipulation enligt gällande rätt. Analysen behandlar verbal såväl som icke-verbal pump and dump/trash and cash samt wash sales, orderläggning utan avsikt att ordern ska gå till avslut, transaktioner som driver upp kursen, handel med små volymer (enpetare), handel i anslutning till öppning/stängning, cross market manipulation och squeezes. I analysen de lege ferenda kritiskt analyseras förbudet mot marknadsmanipulation för att avgöra om förbudet fått en för restriktiv eller extensiv omfattning. Följande fyra frågor behandlas i den analysen: Bör förbudet omfatta mer än desinformation? Tillämpas förbudet för restriktivt? Är det motiverat att uppställa ett krav på att desinformationen ska vara materiell och upprätthålls kravet av underrätterna? Tillämpas förbudet för extensivt på illikvida marknader? I analysen av de två förstnämnda frågorna dras slutsatsen att förbudet inte fått en för restriktiv omfattning. Däremot konstateras i analysen av de två sistnämnda frågorna att förbudet fått en för extensiv omfattning beträffande icke-verbal manipulation. Uppsatsen avslutas med att diskutera ett antal åtgärder som kan lösa det problemet. Diskussionen leder till slutsatsen att det finns skäl för ESMA att utfärda riktlinjer över hur desinformation ska tolkas och att ett subjektivt rekvisit för icke-verbal manipulation enligt art. 12.1 a) och b) MAR bör upprättas.

No description available.

Människan har sedan forntida Egypten visat på sin girighet genom att manipulera priser på varor. Värdepappersmarknader världen över har också sedan lång tid tillbaka varit påverkade av marknadsmanipulation i olika former. Denna studie har kartlagt marknadsmanipulation på den svenska värdepappersmarknaden mellan 2017-2020, med anledning av införandet av Europaparlamentets nya marknadsmissbruksförordning. Syftet har varit att få en bild av manipulationens omfattning samt hur effektiviteten och förtroendet för marknaden påverkas. Kartläggningen har skett genom en kvantitativ granskning av förelägganden från myndigheter och domar från domstolar. I arbetet konstateras att marknadsmanipulationen är koncentrerad till de mindre handelsplatserna i Sverige och innefattar främst handel med små volymer. Risken att förtroendet och effektiviteten skadas för de drabbade handelsplatserna kan därför bedömas högre än för finansmarknaden i stort. / Since ancient Egypt, man has shown his greed by manipulating goods. Securities markets all over the world has a history of market manipulation in different forms, which has affected the market as a whole and the legislation around it. This study has surveyed the market manipulation on the Swedish securities market in the years between 2017-2020, the cause for this limitation being the implementation of the European Parliament’s new regulation regarding market manipulation. The purpose has been to get a comprehension of the extent of the manipulation and how the efficiency and trust for the market is affected. The survey has been done by a quantitative examination of injunctions from authorities as well as judgements from courts. It is established in the study that the market manipulation is concentrated to the smaller securities exchanges in Sweden and consists foremost of small volume trading. The risk for a damaged trust and efficiency for the smaller markets can therefore be assessed higher than the risk for the general financial market.

Investment in the securities market has become increasingly common in re-cent years. The stock market has become more accessible, not least because of technological developments. There are many reasons why more people have become interested in stock trading. It can be anything from long-term savings, day trading or different types of investments. At the same time, market mani-pulation via social media has become increasingly visible. There is legislation at both national and EU level that specifically addresses market manipulation. In Sweden, there are three legal cases dealing with market manipulation via social media. It is these that have been analyzed. The purpose of this paper was to analyze current practice and legislation and answer three questions 1.Is the legislation in this area appropriate?2. Does Swedish practice provide clear guidance on what is considered mar-ket manipulation via social media?3. is therea need for new legislation or precedent-setting practice?The methods used werethe legal dogmatic method and the legal analytical method. The legal-dogmatic method was used to identify existing legislation, while the legal-analytical method was used to analyze existing legislation and practice.It turned out that there is a clear link between Swedish practice and the recurrent legislation. By analyzing the different arguments, attention was drawn to Article 12 MAR and Annex I to MAR. The courts did not explicitly refer to the different regulations, but it was clear that the courts relied on the different regulations presented.The conclusion was that there is a common thread in Swedish practice and that the current legislation is mostly appropriate. At thesame time, there are some issues that need to be clarified in practice. There is a need for precedents to establish the reasoning, assessments and considerations made in the practice of the lower courts. At the same time, there is a need for Swedish legislation to incorporate more from Article 12 MAR and Annex I to MAR to provide better guidance on what constitutes market manipulation and to address the different types of market manipulation via social media.

The purpose of this study is to give an overview of how rules are broken in and at places connected to financial markets, such as the stock market. The approach is aimed at answering the following questions: Who are the investors and traders in the market, who are the market actors? How are financial market prices and quantities being changed in ways not allowed in the market, i.e., how are prices and quantities manipulated? What kind of harm is done to actors in the markets? How can market abuse, the breaking of market rules, be prevented? The findings for the first question divide the market actors into two groups, based on the amount of information they possess: Insiders, who have access to and can use information from inside of companies; and outsiders, who do not have insider information. The second question is answered in detail by describing how manipulation is happening at two places: at the markets, and outside, where four types of market manipulation techniques are used by those who manipulate the markets. The third question asked leads to looking upon harm as coming from a form of “theft.” If, for instance, actors lose wealth in the market because of manipulation, it can be argued that actors are harmed because of wealth is being “stolen”. Outsiders risk losing wealth and opportunity of future profits as a result of manipulation, and manipulation may even cause suffering for people who are not invested in the market. Manipulation is a problem in the developed markets and may be an even more pressing concern for emerging markets. When market actors lose trust because of market abuse and manipulations it may lead to decreased investments and trading. The last question dealing with how market abuse can be prevented aims to avoid harm falling upon individuals, businesses, institutional investors, and state investors. There seems to be a need to combine efforts, for market actors, investigators of fraud, and regulators, to use several harm-preventing measures, i.e., practical tools, to protect the investors, their market trust and assets, to safeguard a functional market. / Syftet med denna studie är att ge en översikt över hur regler bryts på och på platser kopplade till finansmarknader, exempelvis aktiemarknaden. Tillvägagångssättet syftar till att svara på följande frågor: Vilka är investerarna och handlarna på marknaden, vilka är marknadsaktörerna? Hur ändras marknadspriserna och -kvantiteterna på ett sätt som inte är tillåtet på marknaden, det vill säga hur manipuleras priser och kvantiteter? Vilken typ av skada åsamkas aktörerna på marknaderna? Hur kan marknadsmissbruk, brott mot marknadsregler, förhindras? Resultaten för den första frågan delar upp marknadsaktörerna i två grupper, baserat på den mängd information de har: insiders, som har tillgång till och kan använda information inifrån företag; och outsiders, vilka är de som inte har insiderinformation. Den andra frågan besvaras i detalj genom att beskriva hur manipulation sker på två platser: på marknaderna och utanför, där fyra typer av marknadsmanipulationstekniker används av dem som manipulerar marknaderna. Den tredje frågan som ställs leder till att se på skada som att den kommer från en form av ”stöld”. Om till exempel aktörer förlorar rikedomar på marknaden på grund av manipulation, kan det hävdas att aktörer skadas på grund av att rikedom "stjäls". Outsiders riskerar att förlora rikedom och möjligheter till framtida vinster till följd av manipulation och manipulation kan till och med leda till lidande för andra människor som inte har investerat i marknaden. Manipulation är ett problem på de utvecklade marknaderna och är möjligtvis ett ännu mer angeläget problem för tillväxtmarknaderna. När marknadsaktörer förlorar förtroende på grund av marknadsmissbruk och manipulationer kan det leda till minskade investeringar och handel. Den sista frågan om hur marknadsmissbruk kan förhindras syftar till att undvika att skada drabbar individer, företag, institutionella investerare och statliga investerare. Det verkar finnas ett behov av att kombinera ansträngningar för marknadsaktörer, bedrägeriutredare och tillsynsmyndigheter, för dem att använda flera skadeförebyggande åtgärder, det vill säga praktiska verktyg, för att skydda investerarna, deras marknadsförtroende och tillgångar, för att säkerställa en fungerande marknad.

Under åren har intensiv forskning pågått för att förbättra maskininlärningsmodellers förmåga att förutse marknadsrörelser. Trots detta har det, under finanshistorien, inträffat flera händelser, såsom "Flash-crash", som har påverkat marknaden och haft dramatiska konsekvenser för prisrörelserna. Därför är det viktigt att undersöka hur modellerna påverkas av manipulativa handlingar på finansmarknaden för att säkerställa deras robusthet och tillförlitlighet i sådana situationer.  För att genomföra detta arbete har processen delats upp i tre steg. Först har en undersökning av tidigare arbeten gjorts för att identifiera de mest robusta modellerna inom området. Detta gjordes genom att träna modellerna på FI-2010 datasetet, som är ett offentligt tillgängligt dataset för högfrekvent handel med aktier på NASDAQ Nordic-börsen. De modeller som undersöktes inkluderade DeepLOB, DeepLOB-Attention, DeepLOB-seq2seq, DTNN och TCN. Det andra steget innefattade att köpa det svenska datasetet från Nasdaq Nordic, vilket tillhandahåller data om svenska aktier Limit Order Book (LOB). De två modellerna som visade bäst resultat i det första steget tränades sedan med detta dataset. Slutligen genomfördes en manipulation på de svenska orderböckerna för att undersöka hur dessa modeller påverkas. Resultatet utgjorde en tydlig bedömning av modellernas robusthet och pålitlighet när det gäller att förutse marknadsrörelser genom en omfattande jämförelse och analys av samtliga tester och deras resultat. Arbetet belyser även hur modellernas resultat påverkas av manipulativa handlingar. Dessutom framgår det hur valet av normaliseringsmetod påverkar modellernas resultat. / Over the years, intensive research has been conducted to enhance the capability of machine learning models to predict market movements. Despite this, during financial history, several events, such as the "Flash-crash," have impacted the market and had dramatic consequences for price movements. Therefore, it is crucial to examine how the models are affected by manipulative actions in the financial market to ensure their robustness and reliability in such situations. To carry out this work, the process has been divided into three steps. Firstly, a review of previous studies was conducted to identify the most robust models in the field. This was achieved by training the models on the FI-2010 dataset, which is a publicly available dataset for high-frequency trading of stocks on the NASDAQ Nordic stock exchange. The examined models included DeepLOB, DeepLOB-Attention, DeepLOB-seq2seq, DTNN, and TCN. The second step involved acquiring the Swedish dataset from Nasdaq Nordic, providing data on Swedish stock Limit Order Books (LOB). The two models that demonstrated the best results in the first step were then trained with this dataset. Finally, a manipulation was performed on the Swedish order books to investigate how these models would be affected. The result constituted a clear assessment of the models' robustness and reliability in predicting market movements through a comprehensive comparison and analysis of all tests and their results. The work also highlights how the models' outcomes are affected by manipulative actions. Furthermore, it becomes evident how the choice of normalization method affects the models' results.

Avsikten med denna studie har varit att studera problematiken som har uppstått i och med det växande fenomenet finansiella influensers och dess koppling till marknadsmanipulation. Med en explosiv ökning inom aktiehandeln på dagens finansmarknader är det många beslut som inte längre kan definieras med enbart klassisk finansiell teori. Det växande och mer irrationella fenomenet finansiella influensers ses som en potentiell källa till denna utveckling. Med hjälp av ett postmodernt ramverk ämnar studien undersöka och analysera effekten detta fenomen har på investeringsbeslut samt undersöka hur Marknadsmissbrukslagen påverkar dessa influensers. Detta då marknadsmanipulation i tidigare studier visat sig kunna ha en koppling till finansiella influensers ageranden. Studien tillämpar ett kvalitativt tillvägagångssätt med postmodern inriktning, i syfte att studera en av flera möjliga beskrivningar av verkligheten. För bästa möjliga resultat använder studien en triangulering av data vilket innebär dels en tematisk innehålls-analys utav nio semistrukturerade intervjuer där åtta av respondenterna utgörs av finansengagerade småsparare och där den nionde är yrkesmässig expert på området, dels en kvalitativ innehållsanalys av en dokumentstudie för att inkorporera förståelse kring studiens problematik som den tas upp i andra samhällsdiskurser. Studien visar hur människor uppfattar att finansiella influensers har stor påverkan på dagens finansiella beslut och att detta fenomen har stor potential att orsaka marknadsmanipulation genom uppmaningar till följarna. Resultaten visar på att en postmodern syn på fenomenet kan öka förståelsen för dess existens, detta genom att inte endast irrationell eller rationell teori lyckas självständigt beskriva företeelsen. En viss samexistens av teorierna anses därmed behövas och svaren visar också på en potentiell koppling till rationaliteten bakom att göra till synes irrationella finansbeslut i dagens marknader. Ett tecken på hur finans är hyperrealistiskt, d.v.s. ett fenomen som givits en ny kontext skiljd från dess ursprungliga mening. Hyperrealism medför också att finans kan ses som postmodernt. Den reglering som är ämnad att kontrollera dessa marknadsmanipulationer, dvs. Marknadsmissbrukslagen, visar sig lida av otydlighet och potentiell godtycklighet. Studien visar på hur denna uppfattning från flera marknadsaktörer grundar sig i övertygelser om potentiellt subjektiva domar baserade på kriterier som inte lätt förstås av vare sig småsparare eller av större marknadsaktörer. Regleringens otydlighet markerar dess frånkoppling från lagens logiska grund och förståelsen för Marknadsmissbrukslagen kan öka genom att se på den som en godtycklig spelregel. Denna aspekt målar också upp en bild utav hyperrealism utifrån att regleringen praktiskt kan tänkas agera som en spelregel för finansmarknaden men i dagens samhälle används som lag. Studien visar därmed ett ytterligare bevis för hur finans uppfattas som postmodernt. / The purpose of this study has been to examine the problems that have arisen as a result of the growing phenomenon that is financial influencers and its’ connection to market manipulation. With a rapid increase of stock trading in today’s financial markets, there are many decisions in themselves that can no longer be defined solely by classic financial theory. The growing and more irrational phenomenon of financial influencers is seen as one potential source of this development. Using a postmodern framework, the study intends to investigate and analyze the effects this phenomenon has on investment decisions and also examine how the Swedish Market Abuse Act (Marknadsmissbrukslagen) affect these influencers. This is done because market manipulation has shown to have a potential connection to the actions of financial influencers. The study applies a qualitative approach with a postmodern focus, in order to examine one of several possible descriptions of reality. To attain the best results possible this study implemented triangulation of data, which included a themed content analysis based on nine semi structured interviews where eight respondents were ordinary investors and the nineth respondent were a professional in this particular work field. The study also constitutes a qualitative content analysis of a document study in order to incorporate a deeper understanding for the study’s problematization as it is mentioned in the social discourse. The study shows how people perceive that financial influencers have a great affect on today’s financial decisions and that this phenomenon has substantial potential to cause market manipulation through urgings to followers. The results show that a postmodern view of the phenomenon can increase the understanding of its existence, this is done through showing that neither rational nor irrational finance theories can on their own fully explain the phenomenon. A certain coexistence of these theories is thus considered necessary. The study also shows a potential connection to the rationality behind making seemingly irrational financial decisions in today’s markets. A sign showing how finance is hyper-realistic, i.e., a phenomenon that given a new context separated from its original meaning. Hyperrealism also means that finance can be seen as postmodern. The regulation that intends to control these market manipulations, i.e. The Swedish Market Abuse Act, turns out to suffer from ambiguity and potential arbitrariness. The study shows how this perception by several market participants is planted on beliefs about potentially subjective judgements based on criteria that are not easily understood by ordinary investors nor larger market participants. The ambiguity of the regulation points out its disconnection from the logical foundation of law and the understanding of the Swedish Market Abuse Act therefore might increase by interpreting this law as an arbitrary game rule. This specific aspect also paints a hyperrealistic picture, as the regulation is practically understood as a game rule in financial markets, but in today’s markets it functions as a law. Thus, our study presents further evidence how finance is perceived as postmodern.

Visselblåsarbegreppet har blivit ett allt mer frekvent förekommande inslag inom den unionsrättsliga lagstiftningen, och vikten av att beskydda arbetstagare som bistår myndigheter med information som kan stoppa överträdelser har på senare år uppmärksammats och betonats världen över. I samband med en modernisering och uppdatering av den finansmarknadsrättsliga lagstiftningen, inte minst till följd av den tekniska utvecklingen inom området, valde EU:s lagstiftande organ att göra en markering mot fysiska och juridiska personer som ägnar sig åt överträdelser som kan vilseleda aktörerna på de finansiella marknaderna. Bland annat infördes, genom ett antal nya rättsakter, enhetliga sanktioner samt minimibestämmelser för kriminalisering av vissa ageranden. Vid framtagandet av lagstiftningen diskuterades även på EU-nivå huruvida ett potentiellt införande av ekonomiska incitament för visselblåsare som bidrar med värdefull information i fråga om marknadsmissbruk borde utgöra en del av det sociala skyddet för nämnda individer. Medlemsstaterna hade redan i samband med tidigare unionsöverskridande lagstiftning ålagts att vidta särskilda åtgärder för att säkerställa att visselblåsare erhåller skydd gentemot arbetsgivare avseende hämndaktioner, men här, tydligt inspirerade av den amerikanska lagstiftningen i motsvarande område, öppnade EU för första gången för att låta unionsmedlemmarna erbjuda monetära utbetalningar till visselblåsare. I förevarande uppsats presenteras den aktuella EU-lagstiftningen samt den inhemska lagstiftning som bestämmelserna genererat i Sverige. Nämnda inslag sätts i relation till den amerikanska visselblåsarlagstiftningen. En redogörelse för lagstiftningens mottagande och effekt – kombinerat med teoretiska såväl som statistiska studier avseende ekonomiska incitament kopplat till visselblåsning – används för att besvara frågan huruvida ett införande av nämnda incitament skulle kunna utgöra ett ändamålsenligt inslag inom den svenska lagstiftningen. Min argumentation, vilken presenteras i analysdelen, utmynnar i ståndpunkten att ekonomiska incitament mycket väl skulle kunna utgöra en funktionell beståndsdel av visselblåsarskyddet, men att lagstiftningens utformning och det praktiska utförandet skulle kunna optimeras jämfört med dess amerikanska motsvarighet. Vidare vill jag i analysavsnittet betona vikten av ett skifte i inställning och attityd inom europeisk rättskultur gentemot visselblåsare.