No description available.

Att agera visselblåsare innebär att säga ifrån när det etiska klimatet brister på arbetsplatsen. Det har visat sig att det finns ett flertal faktorer som har en inverkan på beslutet att ”blåsa i visslan”. Att vara en visselblåsande sjuksköterska innebär att hen observerar en händelse som kräver ett aktivt val; att rapportera eller att inte rapportera, och oavsett vilket beslut som tas kommer konsekvenser att följa. En litteraturstudie genomfördes med syftet att belysa sjuksköterskors erfarenheter av visselblåsning. Resultatet baserades på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades och utmynnade i tre kategorier: orsaker till visselblåsning, orsaker att avstå visselblåsning och konsekvenser av visselblåsning. Resultatet påvisar att sjuksköterskor i stor utsträckning har observerat en händelse som på något sätt har äventyrat patientsäkerheten. En orsak till visselblåsning kan vara oro för bristande patientsäkerhet. Ett stressigt arbetsklimat och rädslan för negativa påföljder kan vara orsaker att avstå visselblåsning. Konsekvenser av visselblåsning kan innefatta ångest, livsstilsförändringar och utanförskap på arbetsplatsen. Konklusionen av litteraturstudien är att sjuksköterskor har både positiva och negativa erfarenheter av visselblåsning samt att det finns ett flertal faktorer som påverkar beslutet att visselblåsa eller att avstå visselblåsning. Etiska dilemman förekommer i vården och det är av värde att diskutera detta samt stödja sjuksköterskor i sin profession. Av intresse, bör framtida forskning utforska hur hälso- och sjukvården betraktar visselblåsning, samt även belysa de positiva aspekterna. / To act whistleblower means to speak up when the ethical climate is absent in the workplace. It has been found that there are several factors which have an effect on the decision to ”blow the whistle”. Being a nurse that decides to blow the whistle means that the individual observes an incident that requires an active choice; to report or not to report, and no matter which decision is made, consequences will follow. A literature study was conducted with the aim to highlight nurses experiences of whistleblowing. The result was based on eleven scientific articles. The articles results were analysed and sorted into three categories; reasons for whistleblowing, reasons to abstain whistleblowing and consequences of whistleblowing. The results shows that nurses have observed an event that somehow have compromised patient-safety to a large extent. Reasons for whistleblowing may be concerns for inadequate patient care. A stressful work environment and the fear of adverse consequences could be reasons to abstain whistleblowing. These negative effects can include anxiety, lifestyle changes and alienation in the workplace. The conclusion from this studie shows that nurses have both positive and negative experiences of whistleblowing, and that there are several factors that influence the decision to ”blow the whistle”, or to abstain whistleblowing. Ethical dilemmas occur in health care and it is valuable to discuss this and support nurses in their profession. Of interest, future research should explore how organisations in health care looks upon whistleblowing, and also highlight the positive aspects.

Studiens syfte är att undersöka fenomenet visselblåsning i Sverige med fokus på processen. Att påtala missförhållanden går på många sätt att se som normbrytande då vi människor ofta inordnar oss i ledet med andra. Att undersöka faktorer som belyser varför vissa människor väljer att handla på ett sätt som avviker från majoriteten gör studien intressant ur ett sociologiskt perspektiv. Utifrån detta ser vi även ett behov av att undersöka vilka konsekvenser som följer en visselblåsning och hur individer hanterar dem. Studien använder sig av grundad teori som metod vilket resulterat i att vi samlat in data på tre olika sätt. Den grundade teorin som genererats har visat att huvudangelägenheten inom visselblåsning är: en visselblåsare har en stark känsla för rätt och fel, därav visselblåser den för att skapa förändring. Vi har sett att involverade parter hanterar detta genom kärnkategorin: ageranden med olika syften. I relation till kärnkategorin har teorin även genererat sju övriga kategorier som ytterligare beskriver kärnkategorin. Dessa är: roller i processen, anmäla, organisationer och dess kultur, strategier, påföljder för visselblåsaren, lagrum och transparens inom organisationer. Vi har tagit stöd i delar av Goffmans dramaturgiska teori för att förstärka studiens genererade teori.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur ett framtida specifikt skydd för visselblåsare bör se ut i svensk lag. Norsk rätt till skydd för visselblåsare och Europarådets krav på sådan lagstiftning analyseras och jämförs för att kunna besvara syftet. Svensk rätt ger idag ett visst skydd för visselblåsare, dock erhåller alla inte samma skydd eftersom yttrandefriheten enbart gäller mot det allmänna. Det partiella skydd som finns är svåröverskådligt eftersom regleringen finns inom flera olika rättskällor. I norsk rätt har alla rätt till yttrandefrihet i anställningsförhållandet. Anställda har också rätt att varsla om kritikvärdiga förhållanden när det sker på ett försvarligt sätt, då råder ett repressalieförbud. I övrigt ska interna system införas när förhållandena kräver det. Europarådet ställer en rad krav som ska uppfyllas i en skyddslagstiftning för visselblåsare. Framförallt ska lagstiftningen erbjuda ett heltäckande skydd som ger ett säkert alternativ jämfört med att hålla tyst om oegentligheter som pågår. En jämförelse mellan den norska rätten och Europarådets krav visade att de är överensstämmande. Vid jämförelsen mellan svensk rätt och det norska systemet åskådliggjordes det att de båda systemen i grunden är lika. Skillnader finns dock vilket leder till att det i Norge finns ett starkare skydd för visselblåsare. Slutsatsen om hur ett svenskt skydd bör se ut blev mycket likt det norska systemet. För det första bör de svenska grundlagarna ändras så att yttrandefriheten gäller i alla anställningar. För det andra ska alla arbetstagare ha rätt att slå larm om oegentligheter och andra missförhållanden på arbetsplatsen på ett försvarligt tillvägagångssätt. När de kriterierna är uppfyllda råder ett repressalieförbud. Eventuellt kan det också införas lagkrav på att arbetsgivaren ska införa interna system för visselblåsning, dock enbart när förhållandena kräver det.

I den här studien intervjuas 13 diakoner i Svenska kyrkan om profetisk diakoni och vadde behöver för att utföra den. Syftet med studien är att undersöka diakoners syn påprofetisk diakoni och dess dilemman, kostnader och utmaningar. Slutsatsen är att diakonerna är mycket positivt inställda till profetisk diakoni, men de harsällan tid att ägna sig åt den – kyrkans struktur och ledarskap komplicerar arbetet. Dessutom upplever diakonerna att deras vigningslöften om att arbeta profetiskt kan varamycket tunga att bära och svåra att leva efter, vilket kan utlösa moralisk stress. Diakonerna vill att diakonrollen uppgraderas och ges större frihet, samt att kyrkansledare gå före och visar vägen. / <p>En artikelversion av uppsatsen publicerades i Svensk Kyrkotidning 9/2014, sid 271-273.</p>

Lately, whistleblower scandals have received more and more attention in the media. Whistleblowers who blow the whistle about internal misconduct and breaches in the workplace are often subject to retaliation that affects their finances, health, and reputation. Protection of whistleblowers against retaliation acts as a safeguard for freedom of expression and freedom and pluralism of the media. Retaliations can exist of early termination or cancellation of an employment or service contract, harassment, loss of income, coercion, business boycotting, or blacklisting. The protection of whistleblowers within the European Union (EU) has been fragmentary for a long time. Some member states have had a high level of protection and detailed legislation, but some member states have had a total absence of such legislation. Therefore, the EU decided to establish a directive, Directive (EU) 2019/1937 of the European Parliament and of the council of 23 October 2019 on the protection of persons who report breaches of Union law (the whistleblower directive or the directive) with common minimum standards for the protection of persons reporting of breaches of Union law. The purpose of the directive is to protect whistleblowers, facilitate the process when reporting and enhance the freedom of speech. Although, the directive has received criticism that the legislation regarding the internal channels that shall be used for reporting is mitigating the purpose of the directive. The directive contains an obligation in the articles 8.1-3 for legal entities in the private sector with at least 50 workers to establish channels and procedures for internal reporting. Article 8.6 stipulates that legal entities starting with 50 up to 249 workers are allowed to share certain resources regarding the internal reporting channels. The wording of the article gives no guidance on how the rules apply to a corporate group. Also, the directive does not contain any definition regarding the word legal entities and what it comprehends. The obscurity of the directive regarding sharing internal reporting channels for corporate groups has led to a debate within the union. Representatives from big corporate groups illustrate the possible inconveniences with the legislation if it does not allow corporate groups to share internal reporting channels. This has resulted in various implementations in the member states, where e.g., Sweden’s national implementation of the directive gives no opportunity for corporate groups to share internal reporting channels, compared to Denmark where corporate groups are allowed to share internal reporting channels. This thesis concludes that the directive shall be interpreted in a way that prohibits corporate groups to share internal reporting channels. The outcome of the interpretation that corporategroups cannot share internal reporting channels results in inter alia increased economic and administrative burden for legal entities, as well as a difficulty to be consistent with the whistleblowing procedure within the group. The fact that the whistleblower needs to report to the legal entity where the person is employed and not to a parent company also makes it easier for the whistleblowing department that receives and processes the reports to conjecture the identity of the whistleblower. Sweden’s interpretation of the directive regarding the internal reporting channels is therefore in line with the whistleblower directive, compared to Denmark where the legislator has opened to allow corporate groups to share internal reporting channels, even though the interpretation is not in accordance with the whistleblower directive.

Bakgrund: Visselblåsarsystem införs nu för företag inom EU. EU ser ett behov för ett ökat skydd för visselblåsare och EU kommissionen fastslog 16e april 2019 ett direktiv som innebär att säkra kanaler för rapportering av visselblåsarärenden skall finnas för alla företag med fler än 50 anställda. Att minimera risker för ekonomiska oegentligheter är en nyckelfråga för företag och som visselblåsarsystem förväntas bidra till. Mutor, bokföringsbrott och bedrägerier kan påverka trovärdigheten i företagens redovisning och om brott förekommer och uppdagas kan företagets existens stå på spel. Allvarliga konsekvenser kan vara att investerare och aktieägare förlorar insatt kapital och anställda kan förlora sina arbeten. Intern styrning och kontroll påverkar företagets arbete för att uppfylla målen för effektivitet och produktivitet i verksamheten, tillförlitlig finansiell rapportering samt efterlevnad av tillämpliga lagar och regler. En aspekt som bidrar till ett säkrare kontrollarbete är när medarbetare och andra intressenter tryggt kan larma vid misstanke om ekonomisk brottslighet och andra oegentligheter. Syfte: Denna rapport syftar till att beskriva om införandet av ett visselblåsarsystem kan bidra till att minimera risker för ekonomisk brottslighet och bidra i företagets arbete med intern styrning och kontroll. Metod: Det empiriska materialet som har samlats in i studien har gjorts med en kvalitativ metod och 10 personer har intervjuats med semistrukturerade intervjuer. Informanterna har kunskap kring visselblåsning och förebyggande av ekonomisk brottslighet. Analys och Slutsats: Analysen pekar på att ett visselblåsarsystem kan bidra till företagets arbete med intern styrning och kontroll och till en korrekt redovisning och säkrare rapportering av företagets resultat, framförallt förebyggande genom att upptäcka oegentligheter i ett tidigt skede. Flertalet informanter belyste även vikten av företagskultur och dess påverkan på visselblåsarsystemets effektivitet. / Background: Whistleblowing systems are now being introduced within EU on a broad scale. April 16th, 2019 the European Parliament approved an EU Whistleblower Protection Directive. The new law must be transformed to national law by the member states, and legal entities with 50 employees or more must get ready to comply with the new law. Minimizing risks of financial irregularities is a key issue for companies and where a whistleblower system is expected to contribute. Bribes, accounting offenses and fraud can affect the credibility of corporate accounts and if a crime is discovered, the company's existence could be at stake. Serious consequences may be that investors and shareholders lose their capital and employees can lose their jobs. Internal control systems are present to fulfill the goals for efficiency and productivity in the business, reliable financial reporting and compliance with applicable laws and regulations. Models for internal control prescribes that employees and other stakeholders must be able to safely warn about suspicion of financial crime. Purpose: In this report we analyze if the introduction of a whistleblower system can help to minimize the risks of financial crime and contribute to the company's work with internal control. Method: The empirical material used in the study has been collected with a qualitative method and 10 people have been interviewed with semi-structured interviews. The respondents work in various ways close to whistleblowing with knowledge about prevention of economic crime. Analysis and Conclusion: The analysis indicates that a whistleblower system can contribute to the company's work with internal control and to a correct accounting and safer reporting of the company's results, especially in a preventive stage. Most respondents also highlighted the importance of corporate culture and its impact on the whistleblower system's efficiency.

Syftet med denna studie är att undersöka bankernas syn på internkontroll och vidare undersöka vilka mekanismer som används föratt effektivisera den interna kontrollen. Studien riktar sig på attundersöka huruvida visselblåsning används som en av demmekanismerna för att stärka förmågan med att upptäcka ochförhindra oegentligheter av ekonomisk art. Studien använder en induktiv metod för att leda insamlingen avdatamaterial. Vidare använder studien en kvalitativ metod baseradpå intervjuer med fyra olika banker där datamaterialet analyserasmed datamaterialet i kapitel två. Studien visar att det finns en positiv syn på den interna kontrollenoch visselblåsning som mekanism för att skapa en framgångsrikverksamhet. Fastän visselblåsning anses ha en kompliceradfunktion, används den fortfarande för att upptäcka och förhindraoegentligheter, såsom ekonomiska brott. Förutom visselblåsning,använder bankerna mer mekanismer för att stärka och effektiviseraden interna kontrollen. Att uppmana medarbetarna att följa lagaroch principer, utbilda medarbetarna inom olika områden samt attskapa olika arbetarsätt inom verksamheten, att genomföra interntillsyn och ständiga granskningar är en del av de mekanismer somanvänds. / The purpose of the study is to examine the banks view of internalcontrol and further investigate what mechanisms are used tostreamline the internal controls. The study is directed into whetherthe whistle-blowing is used as one of the tools in the internalcontrol to enhance the ability to detect and prevent irregularities ofa financial character. The study use a inductive method to lead the collection of datamaterial. The study further use a qualitative method based on fourinterviews with different banks were this data material is comparedwith existing theories in the second chapter. The study shows that the view of internal control and whistleblowingis positive in the process to create a successful company inthe banks. Despite that the whistle- blowing is known as acomplicated function, it’s still used to detect and preventirregularities of crimes, such of financial character. Except whistleblowing,the banks are using more tools to streamline the internalcontrol. To urge employees to comply laws and other principles,education in different areas for employers but also to createdifferent work approaches in the company, to make internal checkupsand constant supervision of the organization work is some ofthe tools that are used.

Sammanfattning Den 17 december 2021 trädde en ny visselblåsarlag i kraft, vars krav om införande av rapporteringskanaler ska genomföras den 17 juli 2022. Den nya visselblåsarlagen ändrar förutsättningen för arbetstagarorganisationer, framför allt då skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm genom att vända sig till sin arbetstagarorganisation ersätts med skydd mot repressalier och hindrande åtgärder på grund av att någon vänder sig till sin arbetstagarorganisation för samråd.I uppsatsen undersöks hur den grundlagsskyddade yttrandefriheten relaterar till rätten att kritisera sin arbetsgivare. Vidare undersöks också hur denna kritikrätt förhåller sig till den lojalitetsplikt som anses föreligga genom anställningsförhållanden och till vilken gräns kritikrätten erhåller skydd mot repressalier.I uppsatsen genomförs sedan en analys av den nya visselblåsarlagen för att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter denna lag föreskriver vid rapportering av missförhållanden inom verksamheter för arbetstagarorganisationer, deras representanter och de rapporterande personer som de företräder.Som slutsats presenteras den roll som företrädare för fackföreningar bör inta gentemot rapporterande personer vid rapportering av missförhållanden.

The possibility to report misconduct at your workplace is fundamental in the public sector. Studies about employees who blow the whistle have been made before but not from the perspective of the manager and how they handle it and what kind of support they have. The meaning of this study is from a manager perspective, in this case school leaders, is to see what kind of support they have and what role the school leader has, if they are representing the teachers or the political administration. Based on different theories concerning whistleblowing and different kinds of official types and organizational models, this study intends to answer where school leaders see themselves in the borderland between working based on the Education Act and based on the Local Government Act and the economic rule that prevail. The study also deals with the power perspective based on the school leader’s role in the own organization’s hierarchy, both as the highest in command at its school unit and as subordinate to an administration/board/owner. In this study, seven school leaders and one person who is very familiar with how the administration works with issues concerning misconduct are interviewed. Based on the answers from those interviews, it has been possible to draw some conclusions and see several common denominates among the respondents, including that school leaders rely more on their own profession when it comes to problem management than using the administration’s/head office’s collective expertise. / Möjligheten att rapportera missförhållanden på sin arbetsplats är en grundläggande del i den offentliga verksamheten. Visselblåsning gjorda av medarbetare har varit föremål för studier tidigare men chefens perspektiv av att kunna hantera dem och stödet de får när det sker finns inte dokumenterat i samma utsträckning. Syftet är att utifrån ett chefsperspektiv, i detta fall skolledare, undersöka det stöd som finns och vilken roll som skolledare främst företräder, lärarkåren eller huvudmannen. Utifrån olika teorier som rör visselblåsning och olika typer av tjänstepersonstyper samt organisationsmodeller ämnar denna undersökning svara på vad skolledare ser sig själva som i gränslandet mellan att arbeta utifrån skollagen och utifrån kommunallagen och de ekonomiska regler som råder där. Undersökningen behandlar även maktperspektivet utifrån skolledarens roll i den egna organisationens hierarki, både som högst ansvarig på sin skolenhet och som underställd en förvaltning/nämnd eller styrelse/ägare. I denna undersökning intervjuas sju skolledare och en person som är insatt i hur förvaltningen arbetar med frågor som rör missförhållanden. Utifrån intervjuerna har det gått att dra slutsatser och se flera gemensamma nämnare hos respondenterna, bland annat att skolledare förlitar sig mer på den egna professionen när det kommer till problemhantering än att använda sig av förvaltningens/huvudkontorets samlade expertis.