<p>Den ekonomiska brottsligheten ökar varje år. Dessvärre är det bara en bråkdel av oegentligheterna som upptäcks vilket medför att mörkertalen är stora. Början av millennieskiftet skakades av många redovisningsskandaler, vilka ledde till att företag som Enron och Worldcom försvann från marknaden. Inledningsvis fokuserades redovisningsskandalerna på vad cheferna begått för brottsliga gärningar, men med tiden började även revisorernas roll i skandalerna att ifrågasättas. Detta har medfört en ökad press på revisorer att upptäcka oegentligheter.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisorer praktiskt går tillväga för att upptäcka ekonomiska oegentligheter. Det ska även undersökas om tillvägagångssättet och formerna av oegentligheter skiljer sig åt mellan länder, med fokus på Sverige och USA. Uppsatsen avgränsas till att undersöka hur fem personer som är anställda på Sveriges fem största internationella revisionsbyråer, samt hur en ekorevisor som arbetar på Riksrevisionen och EBM, går tillväga för att upptäcka ekonomiska oegentligheter.</p><p>Undersökningen är kvalitativ och genomförs med hjälp av fallstudier, detta genom personliga intervjuer.</p><p>Slutsatserna är att revisorerna inte har till uppgift att upptäcka ekonomiska oegentligheter utan de ska endast beakta risken för att det kan förekomma. Det viktigaste tillvägagångssättet för att upptäcka ekonomiska oegentligheter är riskanalysen, det är med hjälp av denna som revisorerna bedömer vilka områden som är mest riskfyllda. Det är dessa områden som sedermera granskas närmare vid revisionen. I Sverige är det vanligt med bokföringsbrott, skattebrott och trolöshet mot huvudman, medan det i anglosaxiska länder är vanligt med redovisningsmanipulationer från företagsledningens sida för att förbättra resultatet. I grunden är tillvägagångssättet för att upptäcka oegentligheter likvärdigt mellan Sverige och anglosaxiska länder, men granskningarna är mer djupgående i anglosaxiska länder. Revisorer kan begränsa klienternas möjligheter att begå oegentligheter genom att variera vilka områden de granskar. De kan även förebygga många oaktsamma fel genom att inledningsvis säkerställa att klienten besitter redovisningskunskaper.</p>

Den ekonomiska brottsligheten ökar varje år. Dessvärre är det bara en bråkdel av oegentligheterna som upptäcks vilket medför att mörkertalen är stora. Början av millennieskiftet skakades av många redovisningsskandaler, vilka ledde till att företag som Enron och Worldcom försvann från marknaden. Inledningsvis fokuserades redovisningsskandalerna på vad cheferna begått för brottsliga gärningar, men med tiden började även revisorernas roll i skandalerna att ifrågasättas. Detta har medfört en ökad press på revisorer att upptäcka oegentligheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisorer praktiskt går tillväga för att upptäcka ekonomiska oegentligheter. Det ska även undersökas om tillvägagångssättet och formerna av oegentligheter skiljer sig åt mellan länder, med fokus på Sverige och USA. Uppsatsen avgränsas till att undersöka hur fem personer som är anställda på Sveriges fem största internationella revisionsbyråer, samt hur en ekorevisor som arbetar på Riksrevisionen och EBM, går tillväga för att upptäcka ekonomiska oegentligheter. Undersökningen är kvalitativ och genomförs med hjälp av fallstudier, detta genom personliga intervjuer. Slutsatserna är att revisorerna inte har till uppgift att upptäcka ekonomiska oegentligheter utan de ska endast beakta risken för att det kan förekomma. Det viktigaste tillvägagångssättet för att upptäcka ekonomiska oegentligheter är riskanalysen, det är med hjälp av denna som revisorerna bedömer vilka områden som är mest riskfyllda. Det är dessa områden som sedermera granskas närmare vid revisionen. I Sverige är det vanligt med bokföringsbrott, skattebrott och trolöshet mot huvudman, medan det i anglosaxiska länder är vanligt med redovisningsmanipulationer från företagsledningens sida för att förbättra resultatet. I grunden är tillvägagångssättet för att upptäcka oegentligheter likvärdigt mellan Sverige och anglosaxiska länder, men granskningarna är mer djupgående i anglosaxiska länder. Revisorer kan begränsa klienternas möjligheter att begå oegentligheter genom att variera vilka områden de granskar. De kan även förebygga många oaktsamma fel genom att inledningsvis säkerställa att klienten besitter redovisningskunskaper.

Bakgrund: Visselblåsarsystem införs nu för företag inom EU. EU ser ett behov för ett ökat skydd för visselblåsare och EU kommissionen fastslog 16e april 2019 ett direktiv som innebär att säkra kanaler för rapportering av visselblåsarärenden skall finnas för alla företag med fler än 50 anställda. Att minimera risker för ekonomiska oegentligheter är en nyckelfråga för företag och som visselblåsarsystem förväntas bidra till. Mutor, bokföringsbrott och bedrägerier kan påverka trovärdigheten i företagens redovisning och om brott förekommer och uppdagas kan företagets existens stå på spel. Allvarliga konsekvenser kan vara att investerare och aktieägare förlorar insatt kapital och anställda kan förlora sina arbeten. Intern styrning och kontroll påverkar företagets arbete för att uppfylla målen för effektivitet och produktivitet i verksamheten, tillförlitlig finansiell rapportering samt efterlevnad av tillämpliga lagar och regler. En aspekt som bidrar till ett säkrare kontrollarbete är när medarbetare och andra intressenter tryggt kan larma vid misstanke om ekonomisk brottslighet och andra oegentligheter. Syfte: Denna rapport syftar till att beskriva om införandet av ett visselblåsarsystem kan bidra till att minimera risker för ekonomisk brottslighet och bidra i företagets arbete med intern styrning och kontroll. Metod: Det empiriska materialet som har samlats in i studien har gjorts med en kvalitativ metod och 10 personer har intervjuats med semistrukturerade intervjuer. Informanterna har kunskap kring visselblåsning och förebyggande av ekonomisk brottslighet. Analys och Slutsats: Analysen pekar på att ett visselblåsarsystem kan bidra till företagets arbete med intern styrning och kontroll och till en korrekt redovisning och säkrare rapportering av företagets resultat, framförallt förebyggande genom att upptäcka oegentligheter i ett tidigt skede. Flertalet informanter belyste även vikten av företagskultur och dess påverkan på visselblåsarsystemets effektivitet. / Background: Whistleblowing systems are now being introduced within EU on a broad scale. April 16th, 2019 the European Parliament approved an EU Whistleblower Protection Directive. The new law must be transformed to national law by the member states, and legal entities with 50 employees or more must get ready to comply with the new law. Minimizing risks of financial irregularities is a key issue for companies and where a whistleblower system is expected to contribute. Bribes, accounting offenses and fraud can affect the credibility of corporate accounts and if a crime is discovered, the company's existence could be at stake. Serious consequences may be that investors and shareholders lose their capital and employees can lose their jobs. Internal control systems are present to fulfill the goals for efficiency and productivity in the business, reliable financial reporting and compliance with applicable laws and regulations. Models for internal control prescribes that employees and other stakeholders must be able to safely warn about suspicion of financial crime. Purpose: In this report we analyze if the introduction of a whistleblower system can help to minimize the risks of financial crime and contribute to the company's work with internal control. Method: The empirical material used in the study has been collected with a qualitative method and 10 people have been interviewed with semi-structured interviews. The respondents work in various ways close to whistleblowing with knowledge about prevention of economic crime. Analysis and Conclusion: The analysis indicates that a whistleblower system can contribute to the company's work with internal control and to a correct accounting and safer reporting of the company's results, especially in a preventive stage. Most respondents also highlighted the importance of corporate culture and its impact on the whistleblower system's efficiency.

Datum: [2023-01-11]Nivå: Kandidatuppsats Företagsekonomi, 15 hpAkademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens UniversitetFörfattare: Debora Marouki Kristena Samouie Ornina Gergeo[00/03/29] [99/03/13] [01/03/31]Titel: Förväntningar på revisorn - Finns det ett förväntningsgap mellanrevisorer och myndigheter, utifrån revisorns perspektiv?Handledare: Oksana FeicherNyckelord: Förväntningsgap, ekonomiska oegentligheter, intressentteori, revision,tillsynsmyndigheter.Forskningsfrågor: Förekommer det ett förväntningsgap mellan revisorer och myndighetervid upptäckandet av ekonomiska oegentligheter?Hur kan förväntningsgapet minka utifrån revisorns perspektiv?Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka myndigheternas förväntningar pårevisorn vid upptäckandet av ekonomiska oegentligheter. Studien harvidare för avsikt att lyfta fram revisorernas uppfattning avförväntningarna samt undersöka revisorernas förslag till ett minskatförväntningsgap.Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod eftersom studien utgår frånrevisorns perspektiv och efterfrågar revisorns tankar, åsikter ocherfarenheter.Slutsats: Studien påvisar att revisorn inte är en avgörande aktör när det gällerupptäckandet av ekonomiska oegentligheter. Däremot visar studien påatt revisorn kan bidra till att motverka oegentligheter eftersom de kanupptäcka fel som kan förekomma i form av skattebrott ellerbokföringsbrott. Revisorerna anser sig själva vara en kvalitetsstämpelmedan myndigheterna anser att revisorn utövar tillsyn i företag. Detkan således konstateras att det finns ett förväntningsgap mellanrevisorer och myndigheter vid upptäckandet av ekonomiskaoegentligheter. / Date: [2023-01-11]Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 hpInstitution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen UniversityAuthors: Debora Marouki Kristena Samouie Ornina Gergeo[00/03/29] [99/03/13] [01/03/31]Title: Expectations of the auditor - Is there an expectation gap betweenauditors and authorities, based on the auditor's perspective?Supervisor: Oksana FeicherKeywords: Expectation gap, financial irregularities, stakeholder theory, audit,regulators.Research questions: Is there an expectation gap between auditors and authorities whendiscovering financial realities? How can the expectation gap bereduced from the auditor's perspective?Purpose: The purpose of the study is to examine the authorities' expectations ofthe auditor when discovering financial irregularities. The study furtherintends to highlight the auditors' perception of expectations andexamine the auditors' proposals for a reduced expectation gap.Method: The study applies a qualitative method for studying based on theauditor's perspective and then the auditor's thoughts, opinions andexperiences.Conclusion: The results of the study shows that the auditor is not a decisive actorwhen it comes to the discovery of financial realities. On the other hand,the study shows that the auditor can contribute to preventingirregularities because they can detect errors that may occur in the formof tax or accounting violations. The auditors consider themselves to bea seal of quality, while the authorities consider the auditor to supervisecompanies. It can thus be stated that there is an expectation gapbetween auditors and authorities when discovering financialirregularities.