1 |
Intern kontroll : en jämförande studie mellan privata och offentliga företag. / Internal control : A comparative study between private and public organisations.Andersson, Niklas, Duong, Anna January 2009 (has links)
Begreppet intern kontroll har under de senaste åren blivit allt mer vedertaget och accepterat i såväl privat som offentlig verksamhet. I takt med att skandaler uppmärksammats har nya lagar tillkommit som i sin tur ställer högre krav på att organisationer har en god intern kontroll. Intern kontroll handlar om att skapa tydlighet, ordning och reda i verksamheten och dess tillhörande ekonomi. Den omfattar samtliga system och processer där fokus ligger på att styra ekonomin och verksamheten. Det som kännetecknar en god intern kontroll är att det finns ändamålsenliga och väldokumenterade system och rutiner för styrning men även att redovisningen och övrig information är rättvisande och tillförlitlig.Studiens fokus har varit att ta reda på och beskriva hur fyra olika organisationer, två företag och två förvaltningar, arbetar med den interna kontrollen utifrån de komponenter som ingår i COSO-modellen. Vår avsikt har varit att undersöka vad som styr den interna kontrollen och belysa de skillnader som finns mellan offentlig och privat verksamhet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fyra respondenter, en från vardera undersökt verksamhet. Samtliga personer som vi intervjuat har varit väl insatta i organisationens arbete med den interna kontrollen och har således, enligt oss, bidragit till att studien fått en god validitet.Vi har utgått från de fem komponenterna som ingår i COSO-modellen. De är kontrollmiljö, riskanalys, kontrollaktiviteter, information/kommunikation och tillsyn. Tillsammans utgör dessa komponenter en helhetssyn på den interna kontrollen och skall ge en tillräcklig säkerhet för att målen som satts i verksamheten uppnås.Resultatet som framkommit av den här studien är att de undersökta förvaltningarna och företagen har en god intern kontroll och tillämpar COSO´s alla komponenter. De största skillnaderna mellan de privatägda internationella företagen och de förvaltningar som vi undersökt har visat sig förekomma i komponenterna information/kommunikation samt kontrollaktiviteter.
|
2 |
Intern kontroll : - En studie om Schroff Scandinavia ABs interna kontrollHuldt, Martin, Björksved, Patrick January 2014 (has links)
Sammanfattning: ”Intern kontroll- En studie om Schroff Scandinavia ABs interna kontroll” Datum: 2014-06-11 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalen Högskola Författare: Patrick Björksved, Martin Huldt Titel: Intern kontroll- En studie om Schroff Scandinavia ABs interna kontroll Handledare : Magnus Linderström Nyckelord: Intern kontroll, intern revision, intern styrning, COSO-modellen, Lean production Frågeställningar: -Hur utformar ledningen sina interna kontroller för att effektivisera verksamheten? -Hur ser varulagerprocessen ut, från beställning till leverans? -Hur arbetar ledningen med implementering av förbättringar och effektivisering av de interna kontrollprocesserna? Metod: Studien är uppbyggd på en deduktiv ansats baserat på kvalitativ data. Författarna samlade in data genom intervjuer som därefter formade empirin och analyserades genom de valda teorier och modeller. Slutsats: Företaget använder flera kontroller i verksamheten utifrån COSO- samt övriga modeller. Exempel på dessa är att de övervakar implementeringen av nya kontrollprocesser samt att ledningen arbetar aktivt med att alla anställda ska arbeta mot samma mål. Författarna finner flera möjliga förbättringsområden. Exempelvis implementering av en lokal HR- avdelning för att bättre tillgodose medarbetarnas behov samt att införa processer för att mer effektivt kontrollera arbetsbördan.
|
3 |
Ömsesidiga försäkringsbolag : En kvalitativ studie om bolagsstyrningens betydelse för lönsammheten i ömsesidiga försäkringsbolagNilsson, Karoline, Lindhult, Erik January 2007 (has links)
<p>Vi har valt att inrikta oss på försäkringsbolag, då speciellt ömsesidiga bolag. Ömsesidiga försäkringsbolag präglas av att kunderna är dess ägare. Försäkringsbolag intresserade oss framförallt eftersom finansiella tjänstebolag sällan tas upp under vår utbildning, men även på grund av att försäkringar berör alla individer. Vi har med denna uppsats inte till avsikt att undersöka ömsesidiga försäkringsbolag i allmänhet, utan vårt intresse väcktes till deras lönsamhet och bolagsstyrning. Lönsamheten eftersom att försäkringsbolag idag går mycket bra och det sker stora förändringar i dessa bolag. Bolagsstyrningen i och med att detta ämne länge har diskuterats, bland annat på grund av stora brister i bolagets styrelse. Detta har mynnat ut i vår problemformulering:</p><p>Vilken betydelse har bolagsstyrningen på lönsamheten i de svenska ömsesidiga försäkringsbolagen?</p><p>Vi har även till avsikt att få en djupare förståelse för försäkringsbolag, då speciellt ömsesidiga bolag, och bolagsstyrningen. Med denna förståelse vill vi undersöka om det finns någon koppling mellan de två samt om bolagsstyrningen kan påverka ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet. Avslutningsvis vill vi studera om en alternativ bolagsform för ömsesidiga bolag skulle vara att föredra.</p><p>För att vår problemformulering och vårt syfte ska kunna besvaras har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod, eftersom vi vill skapa en förståelse och gå på djupet genom att undersöka ett fåtal bolag, Därför har två ömsesidiga försäkringsbolag med tre respondenter från varje bolag intervjuats. Bolagen är Folksam och Länsförsäkringar Västerbotten, varje respondent har olika positioner i vardera bolag. Detta för att vi tror att respondenterna besitter olika åsikter i och med sin position. Fyra av intervjuerna genomfördes på respondenternas arbetsplats. Resterande två intervjuer genomfördes via telefon. För att kunna skapa den förståelse vi eftersträvar har en hermeneutisk kunskapssyn används samt ett deduktivt angreppssätt. Vi har använt oss av ett externt perspektiv och med det menar vi att vi inte har någon kontakt till bolagen.</p><p>Bolagsstyrning kan ske genom ett flertal olika styrverktyg. I denna uppsats har vi inriktat oss på den svenska bolagskoden och COSO-modellen. Vår litteraturöversikt och analysering av empirin har resulterat i att bolagsstyrningen har betydelse på ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet. Främst vill vi framhäva COSO-modellen tillsammans med att styrelsen bör bestå av en blandning av medlemmar utifrån och inifrån samt att styrelsen bör vara oberoende men inte väljas om för ofta, har betydelse för ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet.</p>
|
4 |
Ömsesidiga försäkringsbolag : En kvalitativ studie om bolagsstyrningens betydelse för lönsammheten i ömsesidiga försäkringsbolagNilsson, Karoline, Lindhult, Erik January 2007 (has links)
Vi har valt att inrikta oss på försäkringsbolag, då speciellt ömsesidiga bolag. Ömsesidiga försäkringsbolag präglas av att kunderna är dess ägare. Försäkringsbolag intresserade oss framförallt eftersom finansiella tjänstebolag sällan tas upp under vår utbildning, men även på grund av att försäkringar berör alla individer. Vi har med denna uppsats inte till avsikt att undersöka ömsesidiga försäkringsbolag i allmänhet, utan vårt intresse väcktes till deras lönsamhet och bolagsstyrning. Lönsamheten eftersom att försäkringsbolag idag går mycket bra och det sker stora förändringar i dessa bolag. Bolagsstyrningen i och med att detta ämne länge har diskuterats, bland annat på grund av stora brister i bolagets styrelse. Detta har mynnat ut i vår problemformulering: Vilken betydelse har bolagsstyrningen på lönsamheten i de svenska ömsesidiga försäkringsbolagen? Vi har även till avsikt att få en djupare förståelse för försäkringsbolag, då speciellt ömsesidiga bolag, och bolagsstyrningen. Med denna förståelse vill vi undersöka om det finns någon koppling mellan de två samt om bolagsstyrningen kan påverka ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet. Avslutningsvis vill vi studera om en alternativ bolagsform för ömsesidiga bolag skulle vara att föredra. För att vår problemformulering och vårt syfte ska kunna besvaras har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod, eftersom vi vill skapa en förståelse och gå på djupet genom att undersöka ett fåtal bolag, Därför har två ömsesidiga försäkringsbolag med tre respondenter från varje bolag intervjuats. Bolagen är Folksam och Länsförsäkringar Västerbotten, varje respondent har olika positioner i vardera bolag. Detta för att vi tror att respondenterna besitter olika åsikter i och med sin position. Fyra av intervjuerna genomfördes på respondenternas arbetsplats. Resterande två intervjuer genomfördes via telefon. För att kunna skapa den förståelse vi eftersträvar har en hermeneutisk kunskapssyn används samt ett deduktivt angreppssätt. Vi har använt oss av ett externt perspektiv och med det menar vi att vi inte har någon kontakt till bolagen. Bolagsstyrning kan ske genom ett flertal olika styrverktyg. I denna uppsats har vi inriktat oss på den svenska bolagskoden och COSO-modellen. Vår litteraturöversikt och analysering av empirin har resulterat i att bolagsstyrningen har betydelse på ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet. Främst vill vi framhäva COSO-modellen tillsammans med att styrelsen bör bestå av en blandning av medlemmar utifrån och inifrån samt att styrelsen bör vara oberoende men inte väljas om för ofta, har betydelse för ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet.
|
5 |
Fokus på Internkontroll : den nya Trenden /Nilsson, Catrin, Christoffersson, Jennie January 2011 (has links)
Bakgrund: Intresset kring internkontroll har ökat efter att ett flertal skandaler har uppdagats i större organisationer runt om i Sverige. Trenden visar att organisationer kommer öka sina satsningar på internkontroll de närmaste åren för att minska riskerna för oegentligheter. Det ställs också högre krav på kommunerna att utnyttja sina resurser så effektivt som möjligt och de har ett stort ansvar gentemot sina invånare när det gäller den externa redovisningen. En kommunal muthärva har nyligen uppdagats i Göteborgs Stad vilket ledde till en nödvändig granskning av internkontrollen och en stark förbättring krävs. Syfte: Utgångspunkten är att utifrån COSO - modellen, som är en erkänd metod för att säkerställa internkontrollen, se om Kungälvs kommun har tillfredställande rutiner. Syftet är att kunna ge förslag på förbättrande åtgärder. Genomförande: Studien genomfördes med både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Författarna valde de här metoderna för att det ger en djupgående bild av verkligheten. Den kvalitativa delen bestod av fyra intervjuer och för att sedan öka urvalsgruppen skickades en enkät ut till sexton enhetschefer i kommunen. Resultat: Slutsatserna är att COSO-modellen skulle förbättra den befintliga internkontrollen på Kungälvs kommun. Ledarskapet är bra, vilket ger en bra grund för internkontrollarbetet. Förbättrande åtgärder för kommunen skulle vara att regelbundet se över internkontrollprocessen, förändra och utveckla processen i takt med att organisationen förändras. En bättre kommunikation mellan ledning och berörd personal är något kommunen bör titta närmare på och att informationen förenklas samt förtydligas så att alla förstår innebörden. Riskkartläggningar behöver upprättas inom fler verksamheter i kommunen för att lättare ha god tillsyn. / Background: The general interest in internal control have increased after several scandals have emerged in large organizations around Sweden. The trend shows that the organizations will increase their investments in internal controls over the next few years to reduce the risk of irregularities. There are also greater demands on local authorities to use their resources as efficiently as possible and they have a great responsibility towards its citizens in the external accounts. A major case of corruption has recently been revealed in Göteborg, which leads to an immediate analysis and improvement of internal control. Purpose: The purpose is based on COSO - model, which is a recognized method for ensuring internal control, to see if Kungälv have satisfactory procedures. The aim is also to suggest corrective measures. Implementation: This study was conducted with both a qualitative and a quantitative method. The authors chose these methods because it provides a detailed picture of reality. The qualitative part consists of four expert interviews. This study increase the selection group with a survey sent to sixteen heads of units in the municipality. Results: The conclusions are that the COSO - model could improve the existing internal controls in Kungälv. Leadership is good, providing a good basis for internal control work. Upgrading of the municipality would be to regularly review the internal control process, changing and developing process as the organization changes. Better communication between management and the staff is something the municipality should look at and that the information be simplified and clarified so that everyone understands the meaning. Risk Surveys need to be established in more activities in the municipality to get a good oversight.
|
6 |
Effektiv internkontroll – En studie över onoterade företags interna kontroll avseende information och kommunikation / Effective internal control – A study of the unlisted company´sinternal control over information and communicationForendal, Cecilia, Dinhammar, Camilla January 2012 (has links)
Bakgrund och problemdiskussion: Risker är någonting som har stor påverkan på företagets lönsamhet. Riskerna kan gälla alltifrån finanskriser till medvetna fel från ledande befattningshavare eller medarbetare. Enron var en skandal som fick betydande konsekvenser i världen. USA införde en ny lagstiftning som en följd av det inträffade. Avsikten var att minska risken för bristande rapportering. Likt USA hade vi i Sverige drabbats. Vi valde att införa den så kallade ”Koden” som har liknande syfte som USA:s nya lagstiftning. Intresset för internkontroll har de senaste åren ökat. Det får anses som viktigt att företag inför en fungerande kontroll för att möta eventuella risker som kan påverka företagens möjligheter och mål. Företagen bör följa lagar och förordningar samt riktlinjer och uppsatta planer. Ett sätt kan vara att implementera COSOs modell, ett ramverk som fått en internationell spridning. En av beståndsdelarna, information & kommunikation, är en grundläggande förutsättning för en effektiv internkontroll. Hela verksamheten måste vara informerad och arbeta åt samma mål för att det ska fungera på bästa sätt. Syfte: Syftet är att skapa en ökad förståelse för onoterade företags interna kontroll samt implementering av informationen ut i verksamheten. Vidare är syftet att belysa vad betydelsen av god information och kommunikation innebär för företag. Slutligen önskas ge en insikt över hur företag med hjälp av en god internkontroll på bästa sätt nå uppsatta mål och minimera framtida oegentligheter. Metod: Uppsatsens avgränsning utgörs av onoterade företag inom Västra Götalands län. Fokus i studien ligger på den kvalitativa metoden. Intresset var att få möjlighet till personliga möten där de intervjuade personerna kunde återge hur företaget aktivt arbetar med internkontroll samt hur de har valt att implementera information ut till sina medarbetare. Ett personligt möte gav oss möjlighet till mer intryck, då observationer kunde göras. Vidare används vetenskapliga artiklar samt läroböcker till det teoretiska avsnittet. Slutsats: Alla företag tillämpar internkontroll. Som tidigare studier visar är det mer eller mindre ett måste att ha någon slags kontroll över sin verksamhet. Vid framställningen av den interna kontrollen kan COSO-modellen vara till bra hjälp. Slutsatsen visar också betydelsen av information och kommunikation i företagens verksamhet. Nyckelord: Internkontroll, COSO – modellen, Information & kommunikation / Background and problems discussed: To succeed in the corporate world, it is important to be prepared for all the risks that can occur. These risks may include anything from financial crises to conscious errors from senior executives or employees. Enron was a scandal that made a significant impact on the world, which prompted the United States to introduce a new legislation. The intention was to reduce the risk of inadequate reporting. Like the U.S., Sweden also chose to introduce the so-called "Code", which has a similar purpose as the new U.S. legislation. The interests of internal control have increased in recent years. It is important that companies apply a well-functioning control to deal with any risks that may affect the companies’ abilities and goals. The companies should comply with laws, and set plans to help them to reach their goals. One way can be to implement the COSO model, a framework with international diversification. Communication is the key for effective internal control; the entire operation must be aware of guidelines, and work in the same direction to reach the companies’ goals. Purpose: The purposes are to create a greater understanding of the unlisted company’s internal controls and the implementation of information in the operations. Further, to illustrate what the importance of good information and communication means for the companies. Finally, to give an insight in how companies with a good internal controls best can reach the goals and minimize future frauds. Method: The delimitation of the thesis is non-listed companies within Västra Götaland, Sweden. The qualitative method has been used. Our interest was to have the opportunity for personals meetings. The respondents could reflect; how companies actively work with internal control, and how they have chosen to implement information to their employees. Personal meetings gave the opportunities for more impressions to observe how it looked in the operations. Further, scientific articles and textbooks have been used to the theoretical chapter. Conclusion: All companies applying internal control. As previous studies shows, it is more or less essential to have some kind of control over the operations. In the production of internal control, COSO model can be useful. The conclusion also shows the importance of information and communication in the business operations. Keywords: Internal control, COSO – model, Information & Communication
|
7 |
Svensk kod för bolagsstyrning och Sarbanes-Oxley Act : Bör dessa harmoniseras?Andersson, Helena, Jälmestål, Tove January 2007 (has links)
<p>Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX år 2002 för att återskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Även Sverige drabbades av redovisningsskandaler, främst Skandia-affären, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. Då bolag agerar på fler marknader än den inhemska kan problem uppstå med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen ämnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, när det gäller den interna kontrollen. För att kunna besvara denna frågeställning har fyra delsyften tagits fram. Tillvägagångssättet för uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats då regelverken som jämförs är av kvalitativ karaktär. Data inhämtas till största delen från skriftliga källor och kompletteras med en undersökning av 15 bolags årsredovisningar samt intervjuer. De teorier som är relevanta för uppsatsen är Bolagsstyrning, Intressentmodellen, COSO-modellen, Agentteorin samt CSR. Författarna har även använt vetenskapliga artiklar och tidigare forskning för att erhålla ytterligare djup i diskussionerna. Bolagskoden omfattar alla börsbolag på A-listan samt de bolag på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Syftet med Bolagskoden är att förbättra bolagsstyrningen och den interna kontrollen samtidigt som kunskapen och förtroendet för bolagens redovisning ska förstärkas. Koden verkar som ett komplement till Aktiebolagslagen. Grundprincipen är ”följ eller förklara”. Avvikelser ska motiveras av bolagen. En bolagsstyrningsrapport med information om hur Bolagskoden tillämpas skall bifogas bolagens årsredovisning. SOX är en lag som berör alla bolag, såväl amerikanska som utländska, som agerar på den amerikanska marknaden. Bolag kan även beröras av SOX indirekt genom att de sköter en del av bolagens verksamhet via outsourcing eller är underleverantörer. Syftet med lagen är att återställa investerarnas, de anställdas samt den aktieköpande allmänhetens förtroende för noterade bolag samt att garantera att den information som finns i den finansiella rapporteringen stämmer med verkligheten. Efter genomgång av de 15 utvalda bolagen fann författarna att bolagen har en tendens att avvika från samma punkter. Dessa är: 2.1.2 och 2.1.3 som behandlar valberedningen, 3.8.2 som behandlar bolagens revisionsutskott samt 4.2.1 som behandlar ersättningsutskott och dess oberoende. Uppsatsen visar att det existerar skillnader mellan regelverken. Den primära skillnaden är att Bolagskoden grundar sig på ”följ eller förklara”- principen. SOX däremot grundar sig på ”följ”- principen. Författarna anser att vissa av regelverkens skillnader kan användas för att utveckla Bolagskoden till det bättre. En harmonisering av Bolagskoden och SOX bör ske gällande dessa skillnader. Den ökade globaliseringen leder till att mer enhetliga redovisningsstandarder efterfrågas, vilket är problematiskt då nationernas redovisningstraditioner och samhällsstrukturer skiljer sig markant åt. Att implementera SOX fullt ut i Sverige skulle troligtvis inte fungera i praktiken då Sverige generellt sett inte har samma hårda sanktionssystem mot brott som USA har. En kompromiss mellan regelverken skulle kunna öka incitamentet för ansvarstagande och skapa en bra miljö för god redovisningssed anser författarna. Genom denna uppsats har författarna kommit fram till att Bolagskoden inte fungerar i sin nuvarande form, men att applicera SOX fullt ut är inte ett alternativ. Författarna förespråkar en striktare regelsamling än den som existerar i Sverige.</p>
|
8 |
Svensk kod för bolagsstyrning och Sarbanes-Oxley Act : Bör dessa harmoniseras?Andersson, Helena, Jälmestål, Tove January 2007 (has links)
Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX år 2002 för att återskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Även Sverige drabbades av redovisningsskandaler, främst Skandia-affären, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. Då bolag agerar på fler marknader än den inhemska kan problem uppstå med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen ämnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, när det gäller den interna kontrollen. För att kunna besvara denna frågeställning har fyra delsyften tagits fram. Tillvägagångssättet för uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats då regelverken som jämförs är av kvalitativ karaktär. Data inhämtas till största delen från skriftliga källor och kompletteras med en undersökning av 15 bolags årsredovisningar samt intervjuer. De teorier som är relevanta för uppsatsen är Bolagsstyrning, Intressentmodellen, COSO-modellen, Agentteorin samt CSR. Författarna har även använt vetenskapliga artiklar och tidigare forskning för att erhålla ytterligare djup i diskussionerna. Bolagskoden omfattar alla börsbolag på A-listan samt de bolag på O-listan med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder kronor. Syftet med Bolagskoden är att förbättra bolagsstyrningen och den interna kontrollen samtidigt som kunskapen och förtroendet för bolagens redovisning ska förstärkas. Koden verkar som ett komplement till Aktiebolagslagen. Grundprincipen är ”följ eller förklara”. Avvikelser ska motiveras av bolagen. En bolagsstyrningsrapport med information om hur Bolagskoden tillämpas skall bifogas bolagens årsredovisning. SOX är en lag som berör alla bolag, såväl amerikanska som utländska, som agerar på den amerikanska marknaden. Bolag kan även beröras av SOX indirekt genom att de sköter en del av bolagens verksamhet via outsourcing eller är underleverantörer. Syftet med lagen är att återställa investerarnas, de anställdas samt den aktieköpande allmänhetens förtroende för noterade bolag samt att garantera att den information som finns i den finansiella rapporteringen stämmer med verkligheten. Efter genomgång av de 15 utvalda bolagen fann författarna att bolagen har en tendens att avvika från samma punkter. Dessa är: 2.1.2 och 2.1.3 som behandlar valberedningen, 3.8.2 som behandlar bolagens revisionsutskott samt 4.2.1 som behandlar ersättningsutskott och dess oberoende. Uppsatsen visar att det existerar skillnader mellan regelverken. Den primära skillnaden är att Bolagskoden grundar sig på ”följ eller förklara”- principen. SOX däremot grundar sig på ”följ”- principen. Författarna anser att vissa av regelverkens skillnader kan användas för att utveckla Bolagskoden till det bättre. En harmonisering av Bolagskoden och SOX bör ske gällande dessa skillnader. Den ökade globaliseringen leder till att mer enhetliga redovisningsstandarder efterfrågas, vilket är problematiskt då nationernas redovisningstraditioner och samhällsstrukturer skiljer sig markant åt. Att implementera SOX fullt ut i Sverige skulle troligtvis inte fungera i praktiken då Sverige generellt sett inte har samma hårda sanktionssystem mot brott som USA har. En kompromiss mellan regelverken skulle kunna öka incitamentet för ansvarstagande och skapa en bra miljö för god redovisningssed anser författarna. Genom denna uppsats har författarna kommit fram till att Bolagskoden inte fungerar i sin nuvarande form, men att applicera SOX fullt ut är inte ett alternativ. Författarna förespråkar en striktare regelsamling än den som existerar i Sverige.
|
9 |
Intern kontroll – en flerfallstudie på Borlänge kommun och Ludvika kommun / Internal control - a multiple case study on Borlänge municipality and Ludvika municipalityRindberg, Emily, Östlund, Ronja January 2020 (has links)
Bakgrund: Intern styrning och kontroll är ett centralt begrepp i en organisations verksamhet och finns till för att hjälpa organisationen till en effektiv verksamhet och en tillförlitlig ekonomisk rapportering där lagar och regler efterföljs. Detta ska i sin tur hjälpa organisationen att uppnå sina mål med verksamheten. Ett flertal skandaler i såväl privat som offentlig verksamhet har uppmärksammats efter felaktigheter såsom misstag, bedrägerier och korruption begåtts. Med en god och fungerande intern kontroll hade sådana felaktigheter kunnat förhindras vilket även stärker organisationens möjligheter att nå målen med verksamheten. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka kommunernas arbete med den interna kontrollen utifrån COSO-modellen. Teoretisk referensram: Studien baseras på COSO-modellen och dess fem komponenter, kommunernas uppbyggnad och ansvar samt intressent- och legitimitetsteorin. Metod: Denna flerfallstudie har en kvalitativ ansats med ett abduktivt angreppssätt. Det empiriska materialet samlades in genom fyra delvis strukturerade intervjuer där intervjuerna genomfördes med två personer från respektive kommun. Det empiriska materialet baseras även på kommunernas reglementen och andra interna dokument. Slutsats: Slutsatsen med denna studie är att Borlänge och Ludvika kommun arbetar på ett liknande sätt med den interna kontrollen. Vi kan utläsa vissa olikheter mellan kommunerna men generellt sett så sker arbetet likartat och utifrån COSO´s ramverk för intern kontroll. Studien visar på att den interna kontrollen för kommunala verksamheter syftar till att säkra en effektiv verksamhet där lagar och regler efterföljs samt bevara förtroendet hos kommunernas intressenter och framstå som legitim i medborgarnas ögon. / Background: Internal control is a central concept in an organization's operations and exists to assist the organization to become an effective operation with reliable financial reporting where laws and regulations are followed. This, in turn, will help the organization achieve their goals with the operation. Several scandals in both the private and public sectors have been noted for errors such as mistakes, fraud and corruption. With a good and functioning internal control, such errors could have been prevented, which also strengthens the organization's ability to achieve the goals of the operation. Purpose: The purpose of this study is to investigate the municipalities' work on internal control based on the COSO model. Theoretical framework: The study is based on the COSO model and its five components, the municipalities' structure and responsibility and the theory of stakeholder and legitimacy theory. Methodology: This multi-case study has a qualitative approach with an abductive profile. The empirical material was collected through four partially structured interviews, where the interviews were conducted with two people from each municipality. The empirical material is also based on the municipal regulations and other internal documents. Conclusions: The conclusion of this study is that Borlänge and Ludvika municipality work in a similar way with internal control. There are some differences between the municipalities, but in general, the work is done similarly and based on the COSO framework for internal control. The study shows that the internal control of municipal functions aims to ensure an efficient operation where laws and regulations are followed and to maintain the trust of the municipal stakeholders and appear legitimate in the eyes of the citizens.
|
10 |
Intern kontroll : Används visselblåsning som mekanism i den interna kontrollenmot oegentligheter av ekonomisk brottslighet inom kreditinstituten?Abdi, Akam, Chen, Wei January 2015 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka bankernas syn på internkontroll och vidare undersöka vilka mekanismer som används föratt effektivisera den interna kontrollen. Studien riktar sig på attundersöka huruvida visselblåsning används som en av demmekanismerna för att stärka förmågan med att upptäcka ochförhindra oegentligheter av ekonomisk art. Studien använder en induktiv metod för att leda insamlingen avdatamaterial. Vidare använder studien en kvalitativ metod baseradpå intervjuer med fyra olika banker där datamaterialet analyserasmed datamaterialet i kapitel två. Studien visar att det finns en positiv syn på den interna kontrollenoch visselblåsning som mekanism för att skapa en framgångsrikverksamhet. Fastän visselblåsning anses ha en kompliceradfunktion, används den fortfarande för att upptäcka och förhindraoegentligheter, såsom ekonomiska brott. Förutom visselblåsning,använder bankerna mer mekanismer för att stärka och effektiviseraden interna kontrollen. Att uppmana medarbetarna att följa lagaroch principer, utbilda medarbetarna inom olika områden samt attskapa olika arbetarsätt inom verksamheten, att genomföra interntillsyn och ständiga granskningar är en del av de mekanismer somanvänds. / The purpose of the study is to examine the banks view of internalcontrol and further investigate what mechanisms are used tostreamline the internal controls. The study is directed into whetherthe whistle-blowing is used as one of the tools in the internalcontrol to enhance the ability to detect and prevent irregularities ofa financial character. The study use a inductive method to lead the collection of datamaterial. The study further use a qualitative method based on fourinterviews with different banks were this data material is comparedwith existing theories in the second chapter. The study shows that the view of internal control and whistleblowingis positive in the process to create a successful company inthe banks. Despite that the whistle- blowing is known as acomplicated function, it’s still used to detect and preventirregularities of crimes, such of financial character. Except whistleblowing,the banks are using more tools to streamline the internalcontrol. To urge employees to comply laws and other principles,education in different areas for employers but also to createdifferent work approaches in the company, to make internal checkupsand constant supervision of the organization work is some ofthe tools that are used.
|
Page generated in 0.084 seconds