No description available.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka om uppmätt sentiment på Twitter kan vara en förutsägande faktor för priset på Bitcoin. En kvantitativ undersökning genomförs med regressionsmodeller där data inhämtas från Twitter i realtid. Resultatet indikerar ett svagt samband där bäst resultat erhölls med en tidsfördröjning av sentiment på 16 timmar, vilket tyder på att det kan finnas möjligheter att använda Twitter för att förutspå förändringar av priset på Bitcoin. Variationen av resultat för olika tidsperioder gör dock att det är svårt att dra generella slutsatser av studien.

Kryptovalutor introducerades för allmänheten genom Bitcoins lansering på marknaden 2009. Sedan dess har antalet kryptovalutor ökat explosionsartat och det finns idag flera tusen olika kryptovalutor. Vem som helst kan skapa och lansera en kryptovaluta till försäljning. Kryptovalutor erbjuder anonyma, krypterade transaktioner på en global marknad utan insyn av myndigheter, centralbanker och andra centraliserade institut. Kryptovalutors utformning och sättet de transfereras på innebär svårigheter för myndigheter att spåra transaktioner och koppla dessa till fysiska individer. Detta är egenskaper som utmanar rådande förutsättningar inom rätten, inte minst inom skatterätt.  Det finns i dagsläget ett stort antal användare av kryptovalutor, varav få deklarerar och betalar skatt för sina transaktioner. Det går från myndighetshåll inte att ta reda på hur många som handlar med kryptovalutor, uppgifter om antal baseras endast på självrapportering av användare och uppgifter från handelsplattformar om omfattningen på deras kundkrets, varför mörkertalet antas vara stort. Det innebär svårigheter i att fastställa både skattskyldiga och beskattningsunderlag. Reglering av kryptovalutor är ett rättsområde under utveckling. Idag saknas i Sverige specifika regler avseende kryptovalutor, istället tolkas olika aspekter av kryptovalutor utifrån befintliga regleringar för andra tillgångstyper och rättslig vägledning består till stora delar av Skatteverkets ställningstaganden, och i vissa fall saknas vägledning i sin helhet. Av den rättsliga vägledning som finns i form av praxis framkommer hur fenomenet kryptovalutor ska tolkas skatterättsligt i ett antal hänseenden, det framkommer också att det finns alternativa tolkningsmöjligheter som inte utforskats samt att aktuella tolkningar leder till ytterligare frågor som inte besvarats. Det innebär att det råder oklarheter dels kring hur vissa transaktioner ska beskattas, dels hur viss vägledning inom rättsområdet kommer te sig under rättslig prövning. Vad som är gällande rätt idag i Sverige avseende beskattning av kryptovalutor är därmed i vissa avseenden oklart och det kan rörande vissa transaktioner vara svårt att förutse de skatterättsliga konsekvenserna. Det finns i dagsläget små möjligheter för myndigheter att beivra brott och skatteflykt kopplat till kryptovalutor. Det faktum att kryptovalutor utgör en global standard och kan anonymt transfereras utan mellanhänder över nationsgränser gör det komplicerat ur ett nationellt perspektiv att reglera bruket av kryptovalutor. Internationellt samarbete för att tillse nationernas möjlighet att bedriva beskattningsverksamhet och fastställa beskattningsunderlag kommer vara nödvändigt. Vid sidan av regleringar kommer det vara av vikt med tekniska framsteg som ger förutsättningar att identifiera marknadsaktörer så att dessa kan regleras med en högre precision och effektivitet samt att kunna identifiera och spåra oönskade beteenden. En fortsatt effektiv och rättssäker nationell beskattning med möjlighet att fastställa beskattningsunderlag och beivra skatteflykt ställer krav på utveckling inom regleringsarbetet, internationellt samarbete och de tekniska förutsättningarna för myndigheter.

Idag är det ett faktum att samhället påverkas av tekniska innovationer, där förändringar på betalningsmarknaden inte är ett undantag. Individer har gått från att betala med kontanter till att allt mer använda sig av tekniska och elektroniska lösningar som betalningsmetod. Dagens digitalisering har medfört en ny möjlig betalningsform, i form av digitala koder, vilket är det som benämns för kryptovalutor. De traditionella kryptovalutorna saknar centraliserat styre, vilket innebär att det ligger utom statens kontroll. Det som har möjliggjort denna typ av valuta är blockkedjetekniken. För att möta denna utmaning har ett flertal länder, där Sverige inte är ett undantag, börjat konstruera en egen digital valuta, vilken går under samlingsnamnet CBDC (Central Bank Digital Currency). Det dessa digitala valutor har gemensamt är att de ännu inte har blivit ett standardiserat betalningsmedel. Tidigare studier har påvisat att individers acceptans är ett utav de största hindren för att implementera nya digitala betalningsmedel. Därav antar denna uppsats en kvantitativ karaktär, med huvudsyfte att undersöka digitala valutors möjlighet som betalningsmedel. Syftet uppfylls genom att mäta vilka faktorer som påverkar individens acceptans till användningen. För detta används en egenkonstruerad analysmodell med hypoteser, som baseras på tidigare forskning om faktorer som påverkar individens betalningsmetod och faktorer som påverkar teknologisk acceptans. Datainsamlingen består av en surveyundersökning där enkät valts som datainsamlingsmetod. Resultatet består av svar från 102 stycken respondenter. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna har en positiv acceptans till användningen av digitala valutor som betalningsmedel. Dock är det fortfarande få som har stor erfarenhet av digitala valutor, vilket hänförs till att valutan ännu inte är ett standardiserat betalningsmedel. De faktorer som undersöktes var attityd, erfarenhet, förtroende, vanor, socialt inflytande, reglering och design. Enligt resultatet av korrelationsanalys är det individens attityd, det sociala inflytandet och förtroendet till blockkedjetekniken som visade starkast samband till acceptansen. Resultatet visade även att individer som har högt förtroende till staten har låg acceptans till digitala valutor. Resultatet av regressionsanalys visade att samtliga faktorer har en signifikant, och därmed betydande förklaringskraft till variationen i acceptansen. Slutligen testades analysmodellen med hjälp av strukturell ekvationsmodellering, där samtliga faktorer inkluderades. Slutsatsen av studien blev således att individens attityd, erfarenhet och det sociala inflytandet har en signifikant påverkan på individens acceptans till digitala valutor som betalningsmedel.

Bakgrund: Satoshi Nakamoto kallas gruppen eller individen bakom kryptovalutan Bitcoin. Syftet med valutan är att kunna genomföra transaktioner snabbt, anonymt och kunna hålla tredje part, centralbanker och banker utanför. Syfte: Syftet är att undersöka och analysera svenska bankers inställning till Bitcoin. Det författarna till denna studie vill undersöka är hur bankens inställning ser ut till valutan om den blir allt mer populär att företag och privatpersoner börjar genomföra transaktioner utan inblandning med banken. Metod: För att kunna svara på syftet har studien genomförts med en abduktiv metod. Datainsamling har skett genom att intervjua relevanta personer på banker genom semistrukturerade intervjuer. I analysen förklaras sedan den datainsamlingen utifrån studiens teoretiska referensram. I syfte att få kvalificerade bedömningar om framtiden har studien använt sig av delfi-metoden. Slutsats: Författarna till studien kom fram till att Bitcoin inte utgör något hot mot bankerna eftersom de kan kopiera tekniken och bankens kärnverksamhet handlar inte bara om att genomföra transaktioner. Den underliggande tekniken till Bitcoin tillsammans med en mer legitimerad valuta (exempelvis e-krona) har en möjlighet att användas av banker i framtiden. / Background: Satoshi Nakamoto is the group or person behind the cryptocurrency Bitcoin. The purpose of the currency was to make it possible to send money fast, anonymously and without involvement of third party, banks or national bank. Purpose: The purpose of our study is to be able to answer our theoretical questions through our empirical research. The authors of this study want to investigate how the bank’s attitude looks like if the currency becomes increasingly popular that companies and individuals begin to make transactions without their involvement. Methodology: To make it possible to answer our purpose, we have chosen an abductive method. Our data collection is from semi-structured qualitative interviews from relevant persons on banks. In our analytical part of the study we explain our collected data with help from our theoretical framework. In order to obtain qualified assessments, the study has used the delfi method. Conclusion: Our conclusion was that Bitcoin does not pose a threat against the banks since they can copy the technology behind it right away and as well because the bank’s core business is not about making transactions. The transaction technology Bitcoin relies on, in combination with a legitimate currency (for example the E-krona), has a possibility to be used by banks in the future.

BAKGRUND: Kryptovalutor saknar de makroekonomiska faktorer som ligger till grund för prissättningen av vanliga valutor. Istället visar forskning att spekulativ handel och trendsökande handlare är vanligt förekommande och att det bidrar till ökad volatilitet på marknaden. Forskning visar också att overconfidence och confirmation bias bidrar med såväl ökad volatilitet som påverkan på investeringars resultat. Kunskapen om psykologiska bias och hanteringen av dem kan få stora konsekvenser på resultatet men hur privata kryptoinvesterare ser på dem är fortfarande ett outforskat ämne. SYFTE: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur väl privatsparare på kryptovalutamarknaden känner till overconfidence och confirmation bias, vilka erfarenheter de har och vilka åtgärder de gör för att hantera dessa bias. GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med åtta privata kryptoinvesterare. Intervjuerna har utgått från en intervjumall konstruerad för att på djupet kunna ta del av respondenternas kunskaper och erfarenheter. Intervjun har även inkluderat ett test för overconfidence för att möjliggöra för respondenternas egna reflektioner kring sin egen eventuella overconfidence.   SLUTSATS: Studien visar att den teoretiska kunskapen om overconfidence och confirmation bias är låg men att den erfarenhetsbaserade kunskapen är hög. Vad gäller hanteringen av risk och psykologiska bias ligger inte respondenternas strategier i linje med forskningen men marknadens säregna egenskaper möjliggör för ekonomisk vinning i utnyttjandet av andra investerares bias.

Den här uppsatsen handlar om framväxten av kryptovalutor och blockkedjeteknik i den globala ekonomin. Kritik har riktats mot bankers och andra centraliserade intermediärers finansiella system, i form av ineffektiva processer, tillkommande avgifter och att användarnas integritet undermineras. I takt med kritiken har tillkomsten av kryptovalutor och blockkedjeteknik vuxit fram och det sker en snabb utveckling inom detta område. Intresset ökar i samhället där aktörer försöker adaptera den nya teknologin samtidigt som centraliserade organisationer vill förbli konkurrenskraftiga på marknaden. Tidigare har det varit en mer negativ inställning gentemot kryptovalutor men uppfattningen har börjat förändras.  Intentionen med studien är att undersöka framväxten av kryptovaluta och blockedjeteknologin. För att uppnå studiens syfte har vi kartlagt vilka aktörerna är och hur de förhåller sig till kryptovaluta. I denna studie har Actor-Network Theory (ANT) använts som teoretisk referensram och bidrar till resultatets uppbyggnad. Centralt inom teorin är att olika aktörer interagerar med varandra och tillsammans bygger ett nätverk som strävar efter att stabiliseras. Studiens empiri har samlats in genom en dokumentstudie.  Resultatet visar att nätverket kring kryptovalutor har blivit stabiliserat över tid men inte fullständigt institutionaliserat eller allmänt accepterat i samhället. Ledande aktörer utöver myndigheter och makthavare har hjälpt till att forma nätverket och bidragit till kryptovalutors utveckling. Däremot framgår det att aktörer som banker har andra incitament bakom användningen av teknologin där de ser fördelarna men väljer att inte i dagsläget adaptera teknologin fullständigt. / This thesis explains the emergence of cryptocurrencies and blockchain technology in the global economy. An increased criticism has been noticed against banks and other centralized organizations financial systems. The main critics evolve around its inefficient processes, the additional fees that intermediaries are demanding for their services, and that the users integrity tends to be undermined. Cryptocurrencies and blockchain technology has emerged as a counteractive answer to these criticisms, and there is a rapidly growing development in the area. Cryptocurrencies are given more attention in society which shows by the increase of private investors and organizations who are trying to take advantage of the new technology. Centralized organizations have been passive towards cryptocurrencies in the early stages to stay competitive in the market. There has been a general negative attitude towards cryptocurrencies in the past, but these perceptions are changing. The intention of this study is to investigate the emergence of cryptocurrency and blockchain technology. To achieve the purpose of the study, we have mapped who these contributors are and how they relate to the phenomena. In this study, actor-network theory (ANT) has been used as a theoretical framework and contributes to the structure of the results. Central to the theory is that different types of participants interact with each other and together build a network that strives to form a stable structure. This studys empirical data has been determined through a document study.  The results show that the network around cryptocurrencies has been stabilized over time but is not fully institutionalized. There is still progression to be made until it will become widely accepted in society. Leading actors in addition to authorities and those in power have in one hand helped shape the network and contributed to the development of cryptocurrencies. On the other hand, it appears that involved actors such as banks have other incentives for engaging in the technology, since they seem to have taken notice of the benefits of it but choose not to fully adapt the technology yet. This essay is written in Swedish.

E-tjänster används oftare i Sverige och studier visar att en majoritet av befolkningen vill ha möjlighet att rösta i val via internet. Grannländer som Norge och andra europeiska länder har antingen testat eller implementerat ett e-röstningssystem för demokratiska val, men många av har fått utstå stor kritik eller har lagts ner, som e-röstningsprojektet i Norge. I den här designvetenskapliga studien har vi utvecklat en prototyp av ett e-röstningssystem byggt på smarta kontrakt och blockkedjeteknik med syfte att studera hur väl ett sådant system uppfyller de tekniska kraven som finns för ett svenskt e-röstningssystem. Prototypen utvärderades genom användbarhetstester med potientella slutanvändare samt intervjuer med experter, för att sedan jämföra resultaten med framtagna riktlinjer. Resultatet av denna utvärdering diskuteras sedan där vi tittar på implikationer av ett sådant system tillsammans med fördelar, nackdelar samt potentialen för praktisk realiserbarhet och möjligheter för vidare forskning. Ett e-röstningssystem baserat på smarta kontrakt och blockkedje-teknik är realiserbart inom ramen för denna studie, men framtagandet av verktyg och en högre grad av kryptering är kritisk för ett storskaligt system.

I dag har det utvecklats många olika betalmetoder och tekniken har bidragit till att många betalningar nu sker digitalt. Pengar är inte det självklara valet för betalning utan alternativ som bankkort och andra digitala alternativ har utvecklats. De digitala alternativen har också mynnat ut i nya typer av valutor såsom kryptovalutor. Sveriges riksbank undersöker därför om digitaliseringen ska tas ett steg framåt vad gäller Sveriges valuta och har därför startat en utredning angående huruvida det kan vara till fördel för Sverige att skapa en ny digital valuta, en e-krona, som ska fungera som ett komplement till pengar. Obeståndsrättsligt finner vi idag regleringar för pengar samt enkla kontofordringar, men inte vad gäller kryptovalutor. När Kronofogdemyndigheten, utför ett utmätningsbeslut kan de två första egendomslagen behandlas enligt reglerna i utsökningsbalken (1981:774), men det blir mer komplicerat när det kommer till exempelvis kryptovalutor.  Frågeställningen i denna uppsats är hur ett eventuellt införande av en digital e-krona kan påverka utmätningsförfarandet i jämförelse med flera andra betalmetoder. Uppsatsen är skriven på ett sätt som jämför de nuvarande betalmetoderna pengar, enkla kontofordringar och kryptovalutor med ett eventuellt nytt betalsätt. För att kunna jämföra e-kronan med ovan nämnda betalmetoder utförs en grundlig genomgång av Riksbankens rapport vad gäller bakgrunden till initiativet, tänkt funktion och hur Riksbanken vill utforma den nya e-kronan. De moment som lyfts fram och analyseras i uppsatsen vad gäller utmätning är förhållandet till tredje man vid utmätning av lös egendom samt säkerställandet av egendomen.  Slutsatsen lyder att e-kronor som egendom ej kan besittas och ska därmed behandlas enligt 4 kap. 17 § i utsökningsbalken. Utmätningsförfarandet kan likt för enkla kontofordringar, ske genom att Kronofogdemyndigheten delger det berörda institutet, i e-kronors fall Riksbanken, att gäldenärens bankkonto ska utmätas och att alla inkomster och utgifter tillfaller Kronofogdemyndigheten. Likaledes kan säkerställandet liknas vid det med enkla kontofordringar, där Kronofogdemyndigheten meddelar berört institut, som ovan nämnt Riksbanken, ett förbudsmeddelande skriftligen, vilket ska delges Riksbanken enligt 6 kap. 11 § utsökningsförordningen (1981:981). Dock krävs vissa ställningstaganden inom områden såsom transparens, penningtvätt och redovisningsmedel innan Riksbanken kan vidareutveckla e-kronor.