Title: Collaboration in BoDa-units. A qualitative study about collaboration regarding people with disabilities. The purpose of this thesis was to internally examine the cooperation between different professions in municipal BoDa-units. By doing a qualitative study using focus-group-interviews in three municipalities, we were able to examine the personnel’s experience of cooperation issues and opportunities in BoDa-units. We have also examined why municipals have introduced BoDa-units and how they work. Those BoDa-units we have examined addresses persons who are severely mentally disabled and with multiple disabilities but also to persons with autism and disruptive behaviour. The personnel working with the users of these services works both at the home with special services and at the daily activity. The unit operations managers are responsible for the whole BoDa-unit. The results have been analysed through the theoretical starting points of actor network theory and system theory, but also via relevant literature and the LSS-legislation. The result showed that the creations of the BoDa-units are based on a comprehensive view on the individual users’ need of safety, environmental adaptation and a structured way of work. The conclusion of this study is that the co-operation benefits exceed the disadvantages and that the prospects for the BoDa-units are both positive and negative depending on which target group it addresses.    Keywords: BoDa, Co-operation, LSS, Actor Network Theory, System Theory / Syftet med uppsatsen var att studera intern samverkan mellan olika professioner i kommunala BoDa-enheter. Vi har med hjälp av kvalitativa fokusgruppintervjuer i tre kommuner undersökt personalens erfarenheter av samverkansproblem och -möjligheter i BoDa-enheterna Vi har också undersökt varför kommunerna infört BoDa-enheter och hur de fungerar. De BoDa-enheter där vi studerat intern samverkan riktar sig mot personer med svåra funktionsnedsättningar och mulithandikapp samt personer med autism och utagerande beteenden. De brukarnära medarbetarna arbetar både i brukarnas boende och deras dagliga verksamhet.  Enhetscheferna är ansvariga för hela BoDa-enheten. Resultatet analyserades med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna aktörsnätverk och systemteori, relevant litteratur samt centrala begrepp och lagstiftning. Resultatet visade att BoDa-enheterna införts utifrån en helhetssyn på enskilda brukares behov av trygghet, miljöanpassning och strukturerat arbetssätt. Slutsatsen var att samverkansfördelarna i dessa enheter med gränsöverskridande arbete överväger samverkansproblemen samt att framtidsutsikterna för BoDa-enheterna är både positiva och negativa beroende på vilken målgrupp verksamheten vänder sig mot.  Nyckelord: BoDa, Samverkan, LSS, Aktörsnätverk, Systemteori

Idag marknadsförs mängder av produkter vars funktionella värde, av olika anledningar, är svårt för konsumenterna att konkret utvärdera. De Value Propositions som tillverkare och återförsäljare av dessa produkter förmedlar skiljer sig potentiellt från de Value Propositions som konsumenterna faktiskt använder sig av vid sina köpbeslut. Dessa produkters natur medför att konsumenterna tar aktörer, andra än producenterna och återförsäljarna, till sin hjälp för att vidareutveckla ursprungligt Value Proposition. Denna process utgörs av interaktion med exempelvis andra konsumenter i samma fysiska och/eller virtuella sociala nätverk. Nätverket blir då ett system för utformning och vidareutveckling av Value Propositions. Uppsatsen undersöker hur nätverket av och omkring styrketräningsutövare som använder kosttillskottsprodukter, formar de Value Propositions som associeras med produkterna. Studien finner att dessa Value Propositions formas av aktörer andra än producenterna/återförsäljarna via word-of-mouth samt electronic word-of-mouth. Studien identifierar vidare faktorer som påverkar det inflytande aktörerna har i utformningen.

Den här uppsatsen handlar om framväxten av kryptovalutor och blockkedjeteknik i den globala ekonomin. Kritik har riktats mot bankers och andra centraliserade intermediärers finansiella system, i form av ineffektiva processer, tillkommande avgifter och att användarnas integritet undermineras. I takt med kritiken har tillkomsten av kryptovalutor och blockkedjeteknik vuxit fram och det sker en snabb utveckling inom detta område. Intresset ökar i samhället där aktörer försöker adaptera den nya teknologin samtidigt som centraliserade organisationer vill förbli konkurrenskraftiga på marknaden. Tidigare har det varit en mer negativ inställning gentemot kryptovalutor men uppfattningen har börjat förändras.  Intentionen med studien är att undersöka framväxten av kryptovaluta och blockedjeteknologin. För att uppnå studiens syfte har vi kartlagt vilka aktörerna är och hur de förhåller sig till kryptovaluta. I denna studie har Actor-Network Theory (ANT) använts som teoretisk referensram och bidrar till resultatets uppbyggnad. Centralt inom teorin är att olika aktörer interagerar med varandra och tillsammans bygger ett nätverk som strävar efter att stabiliseras. Studiens empiri har samlats in genom en dokumentstudie.  Resultatet visar att nätverket kring kryptovalutor har blivit stabiliserat över tid men inte fullständigt institutionaliserat eller allmänt accepterat i samhället. Ledande aktörer utöver myndigheter och makthavare har hjälpt till att forma nätverket och bidragit till kryptovalutors utveckling. Däremot framgår det att aktörer som banker har andra incitament bakom användningen av teknologin där de ser fördelarna men väljer att inte i dagsläget adaptera teknologin fullständigt. / This thesis explains the emergence of cryptocurrencies and blockchain technology in the global economy. An increased criticism has been noticed against banks and other centralized organizations financial systems. The main critics evolve around its inefficient processes, the additional fees that intermediaries are demanding for their services, and that the users integrity tends to be undermined. Cryptocurrencies and blockchain technology has emerged as a counteractive answer to these criticisms, and there is a rapidly growing development in the area. Cryptocurrencies are given more attention in society which shows by the increase of private investors and organizations who are trying to take advantage of the new technology. Centralized organizations have been passive towards cryptocurrencies in the early stages to stay competitive in the market. There has been a general negative attitude towards cryptocurrencies in the past, but these perceptions are changing. The intention of this study is to investigate the emergence of cryptocurrency and blockchain technology. To achieve the purpose of the study, we have mapped who these contributors are and how they relate to the phenomena. In this study, actor-network theory (ANT) has been used as a theoretical framework and contributes to the structure of the results. Central to the theory is that different types of participants interact with each other and together build a network that strives to form a stable structure. This studys empirical data has been determined through a document study.  The results show that the network around cryptocurrencies has been stabilized over time but is not fully institutionalized. There is still progression to be made until it will become widely accepted in society. Leading actors in addition to authorities and those in power have in one hand helped shape the network and contributed to the development of cryptocurrencies. On the other hand, it appears that involved actors such as banks have other incentives for engaging in the technology, since they seem to have taken notice of the benefits of it but choose not to fully adapt the technology yet. This essay is written in Swedish.

Det är inte helt självklart hur affärsmodeller kan eller bör definieras. I dess enklaste form kan affärsmodellen ses som ett uttryck för enkla marknadsekonomiska samband: en produkt köps om dess värde för kunden är högre än kostnaden att producera den. Många skulle dock hävda att detta ger en alldeles för inkomplett bild, och att affärsmodeller i själva verket är mycket komplexa. Den som även vill ta hänsyn till hållbarhetsaspekter, såsom klimatavtryck eller olika sociala faktorer, får det ännu svårare. Vilka “värden” och “kostnader” är det egentligen som ska tas hänsyn till? Utgångspunkten för det här arbetet är ett bostadsprojekt i Rosendal i Uppsala, ett pilotprojekt för vad initiativtagarna kallar Alivekonceptet. Den långsiktiga förhoppningen är att konceptet och dess tillhörande affärsmodell ska bli startskottet för en förändrad bostadsmarknad. De nybyggda hyresrätterna ska ha lägre hyror än jämförbar nyproduktion, och hyreskontrakten ska inledningsvis fördelas via ett lottningssystem istället för ett traditionellt kösystem. Tanken är att fastigheterna, och efterföljande projekt inom ramen för Alivekonceptet, ska bana väg för fler prisvärda bostäder för unga vuxna – med större fokus på miljömässig och social hållbarhet. Syftet med denna studie är således inte bara att undersöka hur en affärsmodell på bostadsmarknaden kan se ut, utan även hur hållbarhetsaspekter kan integreras i traditionella affärsmodeller och vilka utmaningar som då kan uppstå. Alivekonceptets affärsmodell har därför studerats med hjälp en analysmodell som även integrerar miljömässiga och sociala hållbarhetsaspekter. Resultatet av kartläggningen visar att den största ekonomiska fördelen i Alives affärsmodell är en minskad konjunkturkänslighet, samtidigt som den (åtminstone kortsiktiga) avkastningen är lägre för fastighetsförvaltaren. Studien visar även att fastigheten byggs på ett relativt fördelaktigt sätt ur klimatsynpunkt, dock med vissa förbättringsmöjligheter. Utlottningen av lägenheter kan möjligtvis minska den sociala segregationen på det lokala planet, och ger framför allt god grund för forskning inom social hållbarhet. Studien har även exemplifierat de utmaningar som uppstår vid integrering av hållbarhetsarbete i traditionella affärsmodeller, då den ekonomiska kalkylens gångbarhet är en förutsättning för att hållbarhetsarbete ska kunna genomföras.

This thesis focuses on the practice of local learning centres in Sweden. The aim is to describe and to establish an understanding of relations and the actor-networks that surround the practice. The thesis is based on four different studies. The first two studies focus on the organisation of the local learning centres and scrutinises the relation between the local learning centres, municipal administration and business in the region. What types of relations exist and what strategies are used by the local learning centres to enrol actors into the actor-network? The two latter studies investigate videoconference in the context of local learning centres. Videoconference is described as a socio-technical environment. The studies focus on interaction and communications asking what kind of relations are created between environment, material design and people? The theoretical framework consists of actor-network theory and the notions of space and spatial relations. The methods used in the four studies are interviews and observations. Informants that have contributed to the study are headmasters, teachers and students as well as project managers, politicians and businessmen. The results of the studies show how the local learning centres fails as brokers on an educational market. The reasons are many. The main results of the studies stress a number of obstacles of involvement and shed light on different strategies of enrolment. The results connected to videoconference show how material design and technology impacts the practice. Different strategies are developed by participants to manoeuvre in the videoconferencing classrooms. In conclusion the four studies show how actor-networks influence the practice of local learning centres by representations. / Denna avhandling är en studie om lärcentra i Sverige. Syftet är att beskriva och öka kunskapen om de relationer och de aktörsnätverk som omger praktiken. Avhandlingen bygger på resultat från fyra olika delstudier. Fokus i två av dessa ligger på lärcentra som organisation. Hur ser relationen mellan lärcentra och omgivande aktörer ut i regionen och vilka strategier används för att skapa aktörsnätverk? De övriga två studierna handlar om videokonferens där fokus ligger på hur relationer skapas mellan miljö, teknik och människor. Särskilt studeras interaktion och kommunikation mellan dessa aktörer i en utpräglat socioteknisk lärandemiljö. Den teoretiska ramen för de olika delstudierna är aktörsnätverksteori som används tillsammans med begrepp som spatiala relationer. De fyra studierna använder sig i huvudsak av kvalitativa metoder som intervjuer och observationsstudier. Datainsamlingen berör en bred samling informanter som rektorer, lärare och studenter tillsammans med projektledare, politiker och företagare. Studiernas resultat visar att det finns skilda synsätt på utbildning och kompetens mellan olika grupper av aktörer. Trots involveringsstrategier av aktörer från omgivande aktörsnätverk lyckas man inte agera som en mäklare på en utbildningsmarknad. Resultaten visar vidare att miljö tillsammans med teknik har stort inflytande på hur studenter och lärare agerar i videokonferensklassrummen. Det är den materiella designen och den tekniska logiken som styr praktiken. Resultaten visar också på hur olika studerandestrategier utvecklas för att stå utanför interaktion i klassrummet tillsammans med hur lärares kommunikation utvecklas för att överbrygga avståndet till de studerande. Sammantaget visar de fyra studierna på hur olika aktörsnätverk inverkar på praktiken genom representationer.

Climate change has often been framed as a global issue but slow progress in the global climate negotiations and an increasing need to plan for local adaptation have made it increasingly salient to also discuss the potential of other arenas for climate policy and knowledge production. This dissertation analyzes the interplay between science and policy at the international regional level based on a study of an assessment of the impacts of climate change in the Arctic. In this case, the regional arena brought new actors into climate knowledge production and policy with an increased emphasis on the complexity of social and cultural impacts of climate change among indigenous peoples. The dissertation also shows how the structure of regional political cooperation played a role in highlighting the Arctic as a bellwether for global change. Meanwhile, the political negations that were linked to the regional climate impact assessment were ruled by the same political dynamics and policy positions as the global climate negotiations. The process illustrates how the structure of international cooperation can influence knowledge production about climate change. The dissertation emphasizes the role of vertical interplay among political regimes and how new arenas can make an assessment salient, credible, and legitimate to different actors. It also highlights the political dimensions of focusing on particular spatial scales and governance levels in climate knowledge production and policy. / Klimatförändringarna har ofta gestaltats som en global fråga, men bristen på politiska åtgärder och ett ökande behov att anpassa samhället efter nya klimatförhållanden har gjort det alltmer angeläget att även undersöka vilka möjligheter ett regionalt perspektiv kan öppna för såväl klimatpolitik som kunskapsproduktion. Med utgångspunkt från en studie av en kunskapssammanställning av hur klimatförändringarna påverkar Arktis, analyserar avhandlingen samspelet mellan vetenskap och politik i ett internationellt regionalt samarbete. Studien visar att det regionala sammanhanget gav nya aktörer möjlighet att delta i både den internationella klimatpolitiken och kunskapsproduktionen om klimatförändringar. Det ledde bland annat till en betoning på att det fysiska klimatet är en av många faktorer som påverkar hur Arktis urbefolkningar kommer att drabbas av klimatförändringarna och att även kulturella och sociala faktorer spelar stor roll. Avhandlingen visar också på hur bilden av Arktis som en väckarklocka för de globala klimatförändringarna har vuxit fram ur strukturen för det politiska regionala samarbetet. De politiska förhandlingar som var kopplade till kunskapssammanställningen var däremot färgade av samma intressekonflikter som de globala klimatförhandlingarna. Processen illustrerar hur strukturerna för internationellt samarbete kan påverka kunskapen om klimatförändringar. Avhandlingen lyfter särskilt fram hur nya arenor för politiskt samarbete och det vertikala samspelet mellan politiska regimer på olika nivåer kan göra kunskap om klimatet angelägen, trovärdig och legitim för olika aktörer. Avhandlingen betonar också det finns politiska dimensioner i den skala man väljer för att studera klimatförändringarna.