I uppsatsen undersöks vad gyllene aktier är och hur de legitimeras under EU-rätten.Vidare undersöks gyllene aktiers betydelse för den svenska staten i egenskap avaktieägare i privatiserade företag.En gyllene aktie är en aktie som är förknippad med särskilda rättigheter vilkaoffentliga ägare innehar i helt eller delvis privatiserade aktiebolag. Särskilda rättigheterinnebär att den offentliga ägaren kan utöva en viss kontroll över dels ägarstrukturenoch/eller över beslutsfattandet i bolaget. Särskilda rättigheter kan skapas genom generelllagstiftning, privatiseringslagar, bolagsordningen och aktieägaravtal vilket vanligtvissker i samband med privatiseringen av ett statligt företag. Det krävs enligt EUdomstolenspraxis att det föreligger en nationell åtgärd bakom särskilda rättigheter.Den främsta anledningen till att staten behåller gyllene aktier i privatiserade företagär oftast att skydda nationella intressen eftersom företagen i fråga oftast är verksamma isamhällsnyttiga sektorer såsom energi eller transport. Staten vill därför behålla visskontroll över bolagen med hänsyn till nationell säkerhet eller ordning, exempelvis föratt trygga energiförsörjningen eller säkra landets infrastruktur.Gyllene aktier utgör som huvudregel en restriktion av den fria rörligheten förkapital eftersom offentliga ägare kan hindra utländska investerare ägarskap eller attdelta i beslutsfattandet i bolaget. Särskilda rättigheter har också en avskräckande effektpå utländska investerare. Gyllene aktiers legalitet under EU-rätten bestäms utifrån fyrakumulativa krav: de ska upprättas på ett icke-diskriminerande sätt, de ska varamotiverade av försvarliga omständigheter enligt art. 65 FEUF eller ett tvingande hänsyntill allmänintresset, de ska vara ägnade att säkerställa att målet med dem uppfylls samtatt de inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet. Vidare ska de gylleneaktierna uppfylla kravet på rättssäkerhet och transparens för att fysiska och juridiskapersoner ska kunna förutse under vilka förutsättningar särskilda rättigheter kan utövas.Förekomsten av gyllene aktier i svensk rätt är i stort sett obefintlig. I den mångyllene aktier förekommer i svensk rätt begränsas användningen av likhetsprincipentillsammans med vinstsyftet. Ur detta perspektiv är den svenska staten i egenskap avaktieägare oproblematisk i förhållande till EU-rätten.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Att investera sina pengar i aktier är ett populärt val bland finansiella instrument för framtida avkastning. En målsättning hos flera investerare är att överträffa sin portföljs jämförelseindex till en så låg risk som möjligt. För privatpersoner med mindre kunskap och tid kan en mer simpel investeringsstrategi vara lösningen. Investeringsstrategin ”Dogs of the Dow” syftar till att köpa de tio aktier med högst direktavkastning och hålla dem under ett år innan omstrukturering.   För att göra strategin mer användbar för privatpersoner med olika målsättningar för sitt sparande och placerande har den ursprungliga versionen av ”Dogs of the Dow” modifierats i denna studie. Studien undersöker strategins förmåga att generera överavkastning med varierande storlek på portföljer samt en längre hållningsperiod. Portföljerna har bestått av 15,10 och 5 aktier samt hållningsperioder på ett och fem år. Frågeställningen formulerades på följande sätt: Kan den investeringsstrategi som tagits fram överträffa jämförelseindex OMXSBGI? Är strategin bättre på kort eller lång sikt och kan överavkastning uppnås efter riskjustering?    Resultatet av studien har analyserats och diskuterats utifrån den teoretiska referensramen. Detta är en kvantitativ studie där aktier från Nasdaq OMX Stockholm Small, Mid och Large Cap har ingått. Aktieportföljerna har riskjusterats med Sharpe och Treynorkvoten och överavkastning har analyserats utifrån t-test. Syftet med de statistiska testen är att se ifall den riskjusterade överavkastningen är signifikant skild från noll. Utifrån de statistiska tester som utförts är det 4 av 12 portföljer som uppvisar en statistisk signifikans. Samtliga portföljer som uppvisade en statistisk signifikans hade en hållningsperiod på fem år. Därmed kan slutsatsen dras utifrån observationerna att det finns ett statistiskt stöd för investeringsstrategin med en längre hållningsperiod och att den genererar en överavkastning gentemot sitt jämförelseindex.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

The study intends to examine the degree of market efficiency on the Swedish biometrics market. By carrying out an event study based on a typical selection of press releases, it has been proven that the Swedish biometrics market follows a semi-strong form of efficiency. As a subsequent factor that the market is semi-strong efficient, it is impossible to generate abnormal returns by technical and fundamental analysis. It has also been proven that information does not leak out to the public before the news is released publicly. Finally, it should be noted that the Swedish biometrics market is not a stock market built on cheating.

Purpose: The purpose of this study is to examine whether hedge funds generate higher risk-adjusted returns than traditional managed funds in Sweden. Methodology: This study was based on quantitative data about the funds historical returns. The funds historical returns were taken from the database Morningstar and the risk-free rate from the Swedish central bank. Random samples of 36 funds have been divided into three portfolios in the form of a hedge fund portfolio, stock portfolio and mix fund portfolio. Result & Conclusion: The study concluded that the stock portfolio has shown the highest average yield for the study period where all portfolios below market index. Hedge fund portfolio has achieved the highest risk-adjusted return calculated by the portfolios Sharpe Ratio. Of all hedge strategies, arbitrage had the highest average return and risk-adjusted returns.

<p>Since the year of 2000 it has been legal for companies in Sweden to repurchases their own stocks. The purpose of this study is to examine if it has been possible to make a positive abnormal return in Stockholmsbörsen by buying stocks in companies that has announced a buyback program. Our study includes 59 companies that have accomplished a buyback program throw the years of 2000 to 2006. To calculate the abnormal return we use the BHAR method with Affärsvärldens generalindex and branchindex as benchmarks. The result shows a significant positive abnormal return of 23,56 percent the first 12 month after the announcement with Affärsvärldens generalindex as benchmark. When the branchindex is used as benchmark the result shows a positive abnormal return of 10,96 percent under the first 12 month. Furthermore we consider that our result support the Underreactionhypothesis because the positive abnormal return has a tendency to grow exponential.</p>

<p>I den här rapporten undersöks med utgångspunkt från empiriska data om momentumstrategier har genererat en överavkastning på Stockholmbörsens Large Cap-lista mellan februari 2000 och februari 2010. Vi undersöker även för vilka tidshorisonter som effekten är starkast, samt vilken påverkan transaktionskostnader och riskjustering har på överavkastningen. Resultatet visar på en statistiskt säkerställd överavkastning för sex (6) av de totalt sexton (16) momentumstrategier som ingått i studien. Dessutom visade alla övriga momentumstrategier en icke statistiskt säkerställd överavkastning. Effekten ter sig starkast för urvalsperioder samt investeringsperioder på 3-6 månader, vilket är inom det intervall på 3-12 månader som Jagadeesh och Titman (1993) fann i sin studie. Slutsatsen är att Stockholmsbörsens Large Cap-lista inte uppfyller kraven för en svagt effektiv marknad. Den effektiva marknadshypotesen kan utifrån detta ifrågasättas.</p>

I den här rapporten undersöks med utgångspunkt från empiriska data om momentumstrategier har genererat en överavkastning på Stockholmbörsens Large Cap-lista mellan februari 2000 och februari 2010. Vi undersöker även för vilka tidshorisonter som effekten är starkast, samt vilken påverkan transaktionskostnader och riskjustering har på överavkastningen. Resultatet visar på en statistiskt säkerställd överavkastning för sex (6) av de totalt sexton (16) momentumstrategier som ingått i studien. Dessutom visade alla övriga momentumstrategier en icke statistiskt säkerställd överavkastning. Effekten ter sig starkast för urvalsperioder samt investeringsperioder på 3-6 månader, vilket är inom det intervall på 3-12 månader som Jagadeesh och Titman (1993) fann i sin studie. Slutsatsen är att Stockholmsbörsens Large Cap-lista inte uppfyller kraven för en svagt effektiv marknad. Den effektiva marknadshypotesen kan utifrån detta ifrågasättas.