<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är en analysera och kartlägga skillnaden mellan utvalda svenska hedgefonder utifrån de prestationsmått författarna ställt upp. I och med detta syfte ge en helhetsbild av de enskilda fonderna samt jämföra deras utveckling under angiven tidsperiod. Vidare ämnar vi undersöka de förvaltningsarvoden som utgår för respektive fond samt Alphas betydelse för en hedgefondförvaltare.</p><p>Metod: Skribenterna har undersökt den svenska hedgefondsmarknaden under en treårsperiod (2003-04-28 till 2006-04-28) där författarna valt ut åtta hedgefonder som varit verksamma under perioden. För att säkerställa undersökningen har undertecknade använt teoretiska modeller såsom Sharpekvoten och Jensens Alpha, för att se till hedgefondernas riskjusterade avkastning samt den överavkastning som förvaltarna till respektive hedgefond presterat.</p><p>Slutsats: Resultatet av studien visar att samtliga undersökta hedgefonder levererat en positiv absolut avkastning under tidsperioden. Således kan inte några generella slutsatser dras som att alla svenska nationella hedgefonder presterat en positiv avkastning. I undersökningen är det likafullt bara tre hedgefonder som lyckats prestera en högre avkastning är det satta hedgefondindexet (HFXSew). Vidare belyser undertecknade Alphas styrka som ett konkurrensmått för framtida val av hegefondsplacering där sex av åtta hedgefondsförvaltare levererat en positiv Alpha.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är en analysera och kartlägga skillnaden mellan utvalda svenska hedgefonder utifrån de prestationsmått författarna ställt upp. I och med detta syfte ge en helhetsbild av de enskilda fonderna samt jämföra deras utveckling under angiven tidsperiod. Vidare ämnar vi undersöka de förvaltningsarvoden som utgår för respektive fond samt Alphas betydelse för en hedgefondförvaltare. Metod: Skribenterna har undersökt den svenska hedgefondsmarknaden under en treårsperiod (2003-04-28 till 2006-04-28) där författarna valt ut åtta hedgefonder som varit verksamma under perioden. För att säkerställa undersökningen har undertecknade använt teoretiska modeller såsom Sharpekvoten och Jensens Alpha, för att se till hedgefondernas riskjusterade avkastning samt den överavkastning som förvaltarna till respektive hedgefond presterat. Slutsats: Resultatet av studien visar att samtliga undersökta hedgefonder levererat en positiv absolut avkastning under tidsperioden. Således kan inte några generella slutsatser dras som att alla svenska nationella hedgefonder presterat en positiv avkastning. I undersökningen är det likafullt bara tre hedgefonder som lyckats prestera en högre avkastning är det satta hedgefondindexet (HFXSew). Vidare belyser undertecknade Alphas styrka som ett konkurrensmått för framtida val av hegefondsplacering där sex av åtta hedgefondsförvaltare levererat en positiv Alpha.

Purpose: The purpose of this study is to examine whether hedge funds generate higher risk-adjusted returns than traditional managed funds in Sweden. Methodology: This study was based on quantitative data about the funds historical returns. The funds historical returns were taken from the database Morningstar and the risk-free rate from the Swedish central bank. Random samples of 36 funds have been divided into three portfolios in the form of a hedge fund portfolio, stock portfolio and mix fund portfolio. Result &amp; Conclusion: The study concluded that the stock portfolio has shown the highest average yield for the study period where all portfolios below market index. Hedge fund portfolio has achieved the highest risk-adjusted return calculated by the portfolios Sharpe Ratio. Of all hedge strategies, arbitrage had the highest average return and risk-adjusted returns.

Hedgefonder anses kunna generera positiv avkastning oavsett marknadsklimat pga. sina friare placeringsregler och möjlighet för förvaltarna att använda sig av flera olika derivatinstrument och finansiella tillgångar när de konstruerar sin portfölj. Eventuell överavkastningen beror bl.a. på att förvaltare av dessa fonder lyckas minska marknadsrisken som ett marknadsindex är exponerad mot. Resultatet för denna studie visar att de flesta undersökta hedgestrategier har lyckats generera högre avkastning än marknadsindex men inte lyckats prestera positiva resultat i samtliga av de undersökta delperioderna under en period som kännetecknats av negativ utveckling på flera globala marknader.

No description available.

<p>Studien ämnar ge en beskrivande bild av hur hedgefonder använder futures och CFDs och till vilket syfte. Författarna avser även att genomföra en jämförelse mellan instrumenten för att ge en ökad förståelse för hur CFDs kan användas som instrument och vilka strategier som är mest lämpade beroende på mål och riskpreferenser.</p><p>Studien är byggd på det deduktiva synsättet. För insamling av det empiriska materialet har en kvalitativ metod används varvid fyra telefonintervjuer genomfördes. Teorin har hämtats från flertalet källor där både artiklar, böcker och Internet har använts.</p><p>De strategier som användes av hedgefonderna i studien var Förvaltade terminer, Global makro samt Marknadsneutral. Ingen av hedgefonderna använde sig av CFDs, detta berodde enligt hedgefonderna på lågt utbud av underliggande varor samt bristande likviditet. Anledningen till varför de använde futures var de låga transaktionskostnaderna, stora utbudet av underliggande varor samt den höga likviditeten.</p>

<p>Det finns idag en mängd olika former utav sparande, från att förvara pengarna i madrassen till att använda sig av mer eller mindre avancerade derivatainstrument. Något som blivit mycket populärt de senaste tre årtionden är att spara i fonder, och står idag för nästan en tredjedel av det totala sparandet. Det vanligaste fondslaget är aktiefonder och består, som namnet antyder, utav aktier eller aktierelaterade finansiella instrument. Under 1990-talet växte det dock fram en annan typ av fonder, s.k. hedgefonder. Denna typ av fonder fick snabbt fotfäste i USA, men den första svenska hedgefonden i sitt slag introducerades inte förrän 1996 vilket blev startskottet på en blomstrande hedgefondmarknad. Statistik från fondspararnas förening visar att hedgefonder idag är det investeringsalternativ som ökar snabbast och intresset har tilltagit lavinartat de senaste åren. Då syftet med en hedgefond är att generera en god avkastning oavsett konjunktur eller börsklimat är det rimligt att förvänta sig att denna typ av fonder kommer fortsätta växa. Detta inte minst med tanke på den senaste tidens börsutveckling. Begreppet hedgefonder är något komplicerat. Det finns idag inga regleringar för vad en hedgefond skall innehålla utan begreppet inkluderar en rad olika investeringsstrategier. Det var just detta som vi ansåg vara intressant, vilket lade grund för vår problemformulering som lyder: ”<em>Skiljer sig avkastningen mellan hedgefonder beroende på vilken investeringsstrategi som används och hur presterar hedgefonderna inom de olika strategierna i förhållande till marknadsindex?”</em> Vårt syfte med studien är således att undersöka om det finns ett samband mellan olika svenska hedgefonders investeringsstrategier och dess avkastningsmönster.</p><p>Vi har i vår uppsats valt att praktisera en kvantitativ undersökningsmetod med ett deduktivt angreppssätt; då vi kommer att ta ansats i inom teorin för att göra observationer, för att sedan analysera och relevanspröva dessa observationer. Vi har en positivistisk syn på kunskap där vi empiriskt vill bekräfta och verifiera. Den teoretiska referensramen består främst av en förklaring av de olika investeringsstrategierna, samt ett antal olika statistiska modeller som behövs för att undersöka trovärdigheten i urvalet. Databearbetningen av rådata har uteslutande skett i Excel samt SPSS, där rådatamaterialet tillhandahållits av MoneyMate.</p><p>De slutsatser vi kommit fram till är att de marknadsberoende och opportunistiska hedgefonderna har samma typ av avkastningsmönster, dvs. det går ej att skilja dessa åt när det gäller avkastningsmönstret. Vi kan ej dra några egentliga slutsatser kring de marknadsoberoende hedgefonderna då urvalet var för litet.</p><p> </p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Den rådande finanskrisen har under sitt förlopp utsatt hela det finansiellasystemet för stora prövningar. Detta har drabbat hedgefonder hårt, bland annat genomförändringar på marknaden men även genom den ovanligt höga volatiliteten vilkenskapat problem för förvaltarna. Hedgefonder har varit omtalade i finansiella medierdå deras prestationer varierat. Flertalet hedgefonder har som mål att oavsettkonjunktur kunna prestera absolut avkastning, vilket den senaste tiden har ifrågasattspå grund av de varierande prestationerna under den rådande krisen.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera svenska hedgefondersutveckling under den finansiella krisen samt krisens påverkan på fonderna. Utöver definansiella riskerna kommer uppsatsen även identifiera och analysera den externaoperativa riskens påverkan på hedgefonders resultat under finanskrisen.</p><p><strong>Genomförande:</strong> För att kunna besvara syftet med uppsatsen samt dess frågeställningarhar en multimetod används, vilket innebär att vi har kombinerat kvantitativoch kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden har använts för att analyserahedgefonders prestation i form av avkastning, riskmått och korrelationer. Kvalitativmetod används för att analysera de operativa riskerna som finns i hedgefonder. Dettagörs genom intervjuer med personer vilka kommer i kontakt med hedgefonder i sittarbete i finansbranschen.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Vi kan konstatera att 2008 generellt sett varit ett dåligt år för hedgefondsbranschen,dock kan vi se att svenska hedgefonder har klarat sig betydligt bättre änhedgefonder internationellt sett. Mycket tyder på att flera hedgefonder har haft enövervikt av långa positioner vilket medfört att de följt med marknaden nedåt. Denrådande krisen har påverkat hedgefonder och dess bransch på flera sätt, menframförallt har riskbilden ändrats. Motpartsrisker har kommit att spela en central rolldå många institutioner som tidigare ansetts som säkra inte längre gör det. Underdenna period har det även skett förändringar av spelreglerna på marknaden, vilketskapat ytterligare problem för hedgefonderna och dess förvaltare. Detta har medförtatt osäkerheten på finansmarknaden har varit stor. Det är svårt att säga om detkommer bli någon gemensam reglering för hedgefondsmarknaden världen över.Däremot tror vi att självreglering av hedgefonder kommer att utvecklas efter krisen,detta för att behålla förtroendet för marknaden och kvalitetssäkra verksamhetsområdet.</p>

<p>På grund av turbulenta tider på börsen med kraftiga svängningar under 2007/2008 har intresset för hedgefonder ökat. Detta ökade intresse har fått genomslag i media och ofta kommenteras hedgefondernas avgiftsstruktur. Författarna ifrågasätter om hedgefonder anses vara en dyr investering för investerarna och hur stor förvaltaravgiften uppger sig att vara. För att förtydliga för investerarna ställer sig författarna följande fråga: Hur mycket betalar investeraren i förvaltaravgift för en svenskrelaterad hedgefond? I studien ingick 19 stycken svenskrelaterade hedgefonder och med hjälp av en kvantitativ studie beräknades total förvaltaravgift som jämfördes med avkastning samt 3-månaders statsskuldsväxel (SSVX-90). Därefter undersöktes samband mellan total förvaltaravgift och avkastning samt riskjusterad avkastning. Beträffande samband kan det ses att det går mot negativt samband för total förvaltaravgift och avkastning vilket ej motsäger teorin. Med avseende på samband mot riskjusterad avkastning finner studien ej någon utmärkande trend vilket medför att en jämförelse med teorin ej kan utföras.</p><p> </p><p>Studien mynnade ut i att ett riktmärke fastställdes på vad den faktiska förvaltaravgiften för en hedgefond är, vilket kan sättas i perspektiv till traditionella fonders förvaltaravgift. Vad som kan utläsas ur studien är att medelhedgefonden ej är lönsam om dess avkastning och total förvaltaravgift jämförs med SSVX-90. Om medianhedgefonden tas i beakt kan däremot lönsamhet urskiljas. Studien framhäver en marginell skillnad mellan hedgefonders avkastning och en riskfri placering. Om avgifterna är relevanta för investeraren kan ej fastslås av studien då variabler som risk bör vägas in. Med varje individs olika preferenser är det upp till individen att bedöma om en investering i hedgefonder anses dyr eller ej. För att få en djupare analys om investerarens syn på avgiftsnivån skulle en kvalitativ studie behövas vilket kräver mer tid och resurser än vad författarna erhöll. Författarna uppmuntrar därför till en framtida kvalitativ studie.</p>

<p>ABSTRACT</p><p>TITLE The investors guide to hedge fund strategies – A comparing study of hedge fund strategies on the Swedish market.</p><p>COURSE Bachelor Thesis in Finance </p><p>KEYWORDS Hedge funds, Hedge fund strategies, Swedish </p><p>hedge fund market, Investors, Average return, Riskadjusted return</p><p>The Thesis</p><p>Investor’s general knowledge about hedge funds and hedge fund strategies, is compared to other investment alternatives low. The purpose of this thesis is therefore to clarify to investors how examined hedge fund strategies separate concerning risk and return in hedge funds. This, in order to facilitate for investors understanding which hedge fund strategy will be more suitable for them. </p><p>To achieve this, the thesis is mainly focusing on quantitative data, which is complemented with qualitative findings in terms of a questionnaire. The hedge funds have been categorized after selected strategy. Furthermore a comparison between the strategies, as well as towards an independent market index has been made, using different measures of risk. </p><p>The thesis show that all strategies generate less return compared to the stock-related index OMXS, on the other hand the strategies shows a lower level of risk. Fund – of – funds have the best average return and risk-adjusted return, while Multi-strategy have the lowest risk. Macro is the only strategy who achieved quarterly absolute return.</p>