Hedgefonder är ett hett investeringsverktyg, specielltnui en tid präglad av låga räntor. Envanligtförekommande uppfattning är atthedgefonder skagenerera överavkastning;det faktum att de historiskt har kunnat verka under generösaregleringsformer är en av flera anledningar tillatt gemene man har högt ställda förväntningar på hedgefonder som investeringsform. Frågan är dock vad som händer med överavkastningen-vilket är varje investerares primära angelägenhet –om regleringarna stramas åt? Syftet med studien är därför att undersöka hur hedgefonder påverkas av ett minskat handlingsutrymme, det villsäga en ökad grad av reglering. Studien mäter hedgefonders överavkastning, i termer av alfa, med hjälp av Fama och Frenchs trefaktormodell, före och efter den omfattande reformen The Dodd-Frank Wall Street Reform and Consumer Protection Act. Uppsatsens data indikerar på att överavkastningen, alfa, är signifikant lägre i perioden efter införandet av reformen. Studienpåvisar även att strategierna, Event Driven och Multistrategi, har lägre överavkastning efter implementeringen av Dodd-Frank Act, medanssamma effekt inte kunde konstaterasförLång/Kort-strategin.

An alternative form of investing that has grown steadily during turbulent economic conditions is the decision to invest in Hedge funds. Hedge funds differ from mutual funds by achieving absolute returns, meaning that the funds use complex investment strategies in order to achieve positive returns regardless of the performance of the stock market. The hedge fund market has grown significantly since the mid-1990s in the Nordic countries. Sweden has dominated the hedge fund scene in terms of pure numbers and is also in a dominant position in terms of hedge fund assets under management. Despite this growth, Swedish investors generally have a lack of knowledge about hedge funds as an alternative form of investment, which makes it difficult to assess its advantages and drawbacks. The purpose of the report is to study what hedge fund strategies on the Swedish market are able to generate absolute return over a given period. The purpose is also to compare the performance of the hedge fund strategies with the performance of the Swedish stock market over the given period. The strategies have been compared with the Swedish Stock Market Index SIXRX which reflects the performance of the Stockholm Stock Exchange, adjusted for dividends. The results show that all the hedge fund strategies had a lower volatility and generated a higher return relative to risk compared to the Stockholm Stock Exchange, over the given period. However, only three out of five hedge fund strategies managed to generate absolute return over the total period. / Ett investeringsalternativ som har vuxit sig starkare under turbulenta ekonomiska förhållanden är möjligheten att investera i hedgefonder. Hedgefonder skiljer sig från traditionellt förvaltade fonder genom möjligheten att utvinna s.k. absolut avkastning. Detta innebär att fonden använder komplexa investeringsstrategier i syfte att generera en positiv avkastning oberoende av aktiemarknadens utveckling. Hedgefonder har sedan mitten av 1990- talet vuxit sig allt starkare bland nordiska länder och Sverige är idag det land i Norden som dominerar avseende både antalet hedgefonder och förvaltat hedgefondkapital. Trots denna tillväxt har svenska investerare generellt sett låg kännedom om hedgefonder som placeringsalternativ, vilket gör det svårt att bedöma dess för- och nackdelar. Rapportens syfte är att undersöka vilka hedgefondstrategier på den svenska marknaden som klarar att generera absolut avkastning över en bestämd tidsperiod. Syftet är även att under samma period jämföra hedgefondstrategiernas utveckling med den svenska aktiemarknadens utveckling som helhet. Jämförelsen har gjorts med det svenska aktieindexet SIXRX som speglar Stockholmsbörsens utveckling, justerat för aktieutdelningar. Slutresultatet visar att samtliga hedgefondstrategier hade en lägre volatilitet samt genererade en högre avkastning i förhållande till risk jämfört med Stockholmsbörsen som helhet, under vald tidsperiod. Endast tre av fem strategier klarade dock att generera en absolut avkastning under tidsperiodens samtliga år.

Purpose: The purpose of this study is to examine the difference in return between Swedish and Russian hedge funds while considering the risk taken. Method: This study is based on quantitative data on funds' historical returns from the electronic database Morningstar.se. Additional data is taken from the funds websites, the Swedish National Bank and Fondbolagens förening. Result and conclusion: All hedge funds, both the Russian and Swedish performed better thanthe index. The Russian hedge funds nevertheless performed better than their Swedishcounterparts in all three evaluation methods. / Syfte: Syfte med undersökningen är att granska skillnaderna i avkastning med hänsyn till riskenmellan svenska och ryska hedgefonder. Metod: Denna studie grundas på kvantitativ data om fondernas historiska avkastning från den elektroniska databasen Morningstar.se. Ytterligare data är hämtad från fondernas hemsidor, Riksbanken och Fondbolagens förening. Resultat och slutsats: Alla hedgefonder både de ryska och de svenska presterade bättre än index. De ryska hedgefonderna presterade dock bättre än de svenska i alla tre utvärderingsmåtten.

<p>Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden.</p><p>Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier. Tidigare studier inom ämnesområdet har dock visat att hedgefonder kan grupperas på ett kvantitativt sett med avseende på deras avkastningsmönster. Genom faktoranalys har vi samlat hedgefonder med liknande avkastningsstruktur i olika grupper, med den underliggande tanken att fonder som använder samma strategier och investerar i samma tillgångar bör ha ett liknande avkastningsmönster. Vi kan på så vis konstatera att en mycket stor del av den svenska hedgefondmarknaden går att samla i ett fåtal grupper och att marknaden således framstår som mycket homogen till sin karaktär jämfört med tidigare studier av den globala marknaden. Vi bedömer anledningarna som flera där den huvudsakliga förklaringen är att marknaden fortfarande är ung, vilket medför att förvaltarna saknar expertiskunskaper och att investerarna ännu inte efterfrågar fler strategier. Vi tror därför att marknaden på sikt kommer att bli heterogenare.</p><p>Avkastningen från investeringsfonder kan delas upp i två delar; en del som kan förklaras av marknadens generella rörelser och en del som kan tillskrivas förvaltarens skicklighet. Hedgefonder syftar överlag till att skapa positiv avkastning oavsett marknadsrörelser men tidigare studier har visat att en stor del av hedgefondavkastningen kan förklaras av avkastningen på olika traditionella tillgångsklasser, däribland aktieindex, ränteindex och olika optioner på dessa. Med detta som bakgrund använder vi multipel regressionsanalys till att förklara hur hedgefonder på den svenska marknadens avkastning kan återskapas med förhållandevis enkla investeringar. Det utan att behöva betala de förhållandevis höga förvaltaravgifter som ofta är förknippade med hedgefonder. Vi visar att en stor del av avkastningen går att återskapa med investeringar i främst stora svenska aktieindex och optioner på dessa.</p><p>Den avkastning som kan tillskrivas förvaltarens unika kunskaper kallas ofta överavkastning. I studiens avslutande del utforskar vi i vilken utsträckning hedgefonderna på den svenska marknaden kan skapa överavkastning. Vi kan visa att endast en mindre del kan generera signifikant positiv avkastning. Det föranleder oss att ifrågasätta hedgefonders relativt höga förvaltningsavgifter.</p>

Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden. Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier. Tidigare studier inom ämnesområdet har dock visat att hedgefonder kan grupperas på ett kvantitativt sett med avseende på deras avkastningsmönster. Genom faktoranalys har vi samlat hedgefonder med liknande avkastningsstruktur i olika grupper, med den underliggande tanken att fonder som använder samma strategier och investerar i samma tillgångar bör ha ett liknande avkastningsmönster. Vi kan på så vis konstatera att en mycket stor del av den svenska hedgefondmarknaden går att samla i ett fåtal grupper och att marknaden således framstår som mycket homogen till sin karaktär jämfört med tidigare studier av den globala marknaden. Vi bedömer anledningarna som flera där den huvudsakliga förklaringen är att marknaden fortfarande är ung, vilket medför att förvaltarna saknar expertiskunskaper och att investerarna ännu inte efterfrågar fler strategier. Vi tror därför att marknaden på sikt kommer att bli heterogenare. Avkastningen från investeringsfonder kan delas upp i två delar; en del som kan förklaras av marknadens generella rörelser och en del som kan tillskrivas förvaltarens skicklighet. Hedgefonder syftar överlag till att skapa positiv avkastning oavsett marknadsrörelser men tidigare studier har visat att en stor del av hedgefondavkastningen kan förklaras av avkastningen på olika traditionella tillgångsklasser, däribland aktieindex, ränteindex och olika optioner på dessa. Med detta som bakgrund använder vi multipel regressionsanalys till att förklara hur hedgefonder på den svenska marknadens avkastning kan återskapas med förhållandevis enkla investeringar. Det utan att behöva betala de förhållandevis höga förvaltaravgifter som ofta är förknippade med hedgefonder. Vi visar att en stor del av avkastningen går att återskapa med investeringar i främst stora svenska aktieindex och optioner på dessa. Den avkastning som kan tillskrivas förvaltarens unika kunskaper kallas ofta överavkastning. I studiens avslutande del utforskar vi i vilken utsträckning hedgefonderna på den svenska marknaden kan skapa överavkastning. Vi kan visa att endast en mindre del kan generera signifikant positiv avkastning. Det föranleder oss att ifrågasätta hedgefonders relativt höga förvaltningsavgifter.

Bakgrund: De flesta svenskarna sparar i form av värdepapper för att investera sina pengar och få en avkastning. Vilket placeringsalternativ ska de välja mellan investering i traditionella eller speciella fonder? De traditionella fonderna har en relativ avkastning och en stor risk, medan de speciella eller hedgefonderna har en lägre risk och en absolut positiv avkastning oavsett marknadsläge.I denna studie kommer att undersökas om hedgefonders avkastningsmönster är trovärdig, och om deras målsättning har uppnåtts under åtta års period. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan olika svenska hedgefonders investeringsstrategier och avkastningsmönster samt undersöka hur dessa hedgefonder skiljer sig från de traditionella fonderna och marknadsindexet. Delsyftet är att studera två olika perioder och urskilja hur fonderna presterar under hög respektive låg konjunktur läge. Metod: Studien är baserad på forskningsstrategin kvantitativa metoden. Sekundär data i form av historiska avkastningssiffror för åttaårsperiod är avhämtad. Olika nyckeltal är valda för uträckningen och analysen. Korrelation, regression och hypotesprövning är de utvalda statistiska metoder som ska leda författaren att analysera och dra slutsats. Slutsats: De hedgefonderna har under de olika perioderna genererat en genomsnittlig positiv avkastning trots de låga värden. De har lägre totalrisk samt marknadsrisk än de traditionella, och en låg korrelation mellan varandra. Vidare har studien visat att räntearbitrage och marknadsneutrala strategier har presterat bäst under låg konjunktur.Sammanfattningsvis hedgefonders avkastningsmönster skiljer sig mellan de olika strategierna och inom varje strategi. Trots på den låga positiva avkastningen anses hedgefonder ett bättre placeringsalternativ än traditionella fonder i tider där marknaden går ner.Avkastningsmönster är en fördom på kortsikt men anses vara en verklighet långsiktigt. / Background: The majority of the Swedish population saves in the form of securities to invest and receive a return. Which investment option should they choose? Should they invest in mutual or special funds? The mutual funds have a relative return and come with a high risk, while the special funds, also known as hedge funds, have an absolute positive return regardless of the market situation and this fund type accounts for a lower risk. This study will investigate whether the return pattern in the hedge funds are valid or not, and if their objective was achieved during this 8 year period. Purpose: The purpose of this study is to investigate if there is a relationship between Swedish hedge funds' investment strategies and their return pattern as well as examining how these hedge funds differ from the mutual funds and the market index. The sub focus is studying two different periods and discerns how the funds perform under high and low economic situation. Methodology: The study is based on results obtained from the research strategy, of a quantitative character. Secondary data in the form of historical returns for the eight-year period is utilized. Different ratios are utilized for calculations and analysis. Correlation, regression, and hypothesis testing are the chosen statistical methods that will lead the author to analyze and draw conclusions. Conclusions: The hedge funds have in the different periods generated an average positive return despite the low values. They have lower total risk and market risk than mutual ones, and a low correlation between each other. Furthermore, the study has shown that rate arbitrage and market neutral strategies perform best under low economy context.In summary, hedge funds' return pattern differs between the diverse strategies and within each strategy. Despite the low positive returns hedge funds are considered a better investment option than mutual funds in times when the market is unstable.The return pattern does not apply to short term investments but it does apply to long term investments.