Criminality can have serious and numerous effects of both individuals and society and why youths engage in criminal actions is a question concerning several instances. In this study we investigate possible factors that influence criminality among youths by analyzing a self-survey questionnaire. To identify the factors the technique of exploratory factor analysis is used. The relationships between the factors and criminality are then assessed with a structural equation model. The objective is also to investigate if the factors relate differently to criminality depending on gender why the structural equation model is performed on males and females separately. From the analysis we identified seven factors. Four of them seem to have an impact on youths’ criminal behavior; criminality among friends, attitudes towards severe crimes, relationships to friends and exposure and participation in negative social behavior. For the other three factors (school performance, family relations and attitude towards illicit actions) we found no clear relationship to criminal behavior. The results also indicate that criminality among friends influence males to a larger degree than females. Whereas the relationship between criminal behavior and exposure and participation in negative social behavior is stronger for females than males. For the other factors no major differences between male and females can be distinguished. The overall picture produced by the analysis suggest that the influences of the identified factors on criminality are quite modest and that the patterns for males and females are quite similar.

År 2007 är det högkonjunktur och arbetslösheten sjunker i Sverige. Fler väljer att läsa vidare på högskola och universitet och färre människor föds. En attraktiv arbetsplats vinner konkurrensen om den kompetens som finns. Arbetslivsinstitutet startade därför, tillsammans med Högskolan Dalarna, ett gemensamt forskningsprojekt 2001 som avslutades 2003. Projektet resulterade bla. i enkäten ”Frågor kring attraktivt arbete”. Denna enkät har ett brett innehåll och reliabilitet har ej beräknats på ett tillfredsställande sätt. Genom beräkning av korrelation, faktoranalys, cronbach´s alpha samt multipel regression kunde ett steg i att förbättra enkätens kvalitet tas. Denna studie visade att stimulans har störst betydelse för huruvida ett arbete är attraktivt eller inte. Nästa steg i förbättringen av enkäten kan vara att ifrågasätta de tre nuvarande kategorierna denne är uppdelad i samt att göra liknande beräkningar på en större mängd data.

Idag saknas det en erkänd och accepterad grundkunskap om hur åskådaren bedömer konst. Denna undersökning syftade till att finna mönster – bakomliggande faktorer – i undersökningsdeltagares bedömning av tavlor i preferens (”tycker om”), ”modern” och ”intressant”. Färgutskrifter av fyrtiotvå tavlor, i A4-format, visades för 100 deltagare - en person i taget. Resultaten analyserades med faktoranalys samt med hierarkisk klusteranalys. Fyra faktorer framträdde i faktoranalysen och dessa var de samma för de tre egenskaperna. De ”överensstämde”– d.v.s. faktorerna laddade i samma tavlor och tolkas som klassisk (äldre) konst, moderna tavlor, landskap och vackra interiörer eller människor samt udda, gåtfulla, roliga och lekfulla tavlor. En klusteranalys förtydligade hur försökspersonerna grupperade tavlorna i en trädliknande struktur i grupper med tavlor från samma århundraden. Konststudier och konstintresse korrelerade med klassisk konst. Besöka gallerier och museer förr och nu korrelerade negativt med landskap och dekorativ konst. Ålder korrelerade med ordning samt med klassisk konst och udda tavlor. / Today we lack a recognized basic framework for how observers evaluate art. This investigation seeks to find patterns (i.e. underlying factors) in the participants' evaluations of paintings in terms of like vs dislike, interesting vs uninteresting, and degree of modernity. Colour printouts of 42 paintings, in A4 format, were shown to 100 participants, one person at a time. The result was analysed by factor analysis, as well as by hierarchical clustering. Four factors arose in the factor analysis - 1) classical (older) paintings, 2) modern paintings, 3) landscapes, interiors and portraits, and 4) odd, amusing, playful or enigmatic paintings - and these same four factors were obtained from all three evaluations. Cluster analysis clarified how the participants grouped the paintings in a dendrogram, with groups of paintings from the same centuries. Art studies and art interest correlated with appreciation of classical art. Having visited galleries and museums correlated negatively with appreciation of landscapes and decorative art. Age correlated positively with appreciation of classical art and odd paintings.

Denna uppsats presenterar en undersökning av Vårdförbundets medlemmars inställning till nätjournal. Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan medlemmarnas inställning till nätjournal som reform och hur medlemmarna tror att nätjournal kommer påverka patienten samt deras eget arbete. En modell, som tagits fram genom explorativ och konfirmativ faktoranalys, presenterar relationen mellan medlemmarnas inställning till nätjournal som reform och hur medlemmarna tror att nätjournal kommer påverka patienten samt deras eget arbete i en strukturell ekvationsmodell. Undersökningen presenterar relationen utifrån medlemmarnas länstillhörighet. Länen är grupperade efter andel som ställer sig negativa till nätjournal som reform och fyra grupperingar kan urskiljas i en klusteranalys. Resultatet från undersökningen visar att det finns ett samband mellan inställning till nätjournal som reform och hur medlemmarna tror att nätjournal kommer påverka patienten samt deras eget arbete. Starkast relation till inställning till nätjournal som reform, i samtliga grupper, har frågor som berör patienten och hur denna påverkas av nätjournal. Skillnaderna mellan länsgrupperingarna kan urskiljas i fem enskilda frågor; ”Ditt sätt att skriva i journalen förändras av Journal på nätet?”, ”Patienter tar skada av den information de får via sin journalåtkomst?”, ”Obehöriga kommer att kunna ta del av patientuppgifter genom Journal på nätet?”, ”Journal på nätet ger en mer informerad patient?” och ”Patienters följsamhet till behandling ökar med tillgången till Journal på nätet?”.

Amning påverkar kvinnor på olika sätt beroende på många olika faktorer. Det kan vara en fantastisk upplevelse men kan även upplevas som smärtsam och negativ.  Amningen är en del av kvinnans reproduktion och en del av moderskapet. Barnmorskan skall ha gedigen kunskap om amning och kunna möta kvinnor som ammar. Genom större kunskap om hur kvinnor upplever amning på BB så kan detta möte optimeras. Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor upplever amning på BB. För att besvara studiens syfte valdes en kvantitativ metod med positivistisk ansats. Studien är baserad på enkäter. Datamaterialet analyserades genom att göra en faktoranalys. I resultatet framkommer det fyra faktorer som belyser kvinnornas amningsupplevelse på BB, Närhet och kärlek, De negativa känslorna, Moderns utsatthet och kvinnliga kroppens förmåga. I diskussionen diskuteras studiens resultat utifrån forskning kring moderns känslor i samband med amning, och om orsakerna till att mammor väljer att avsluta sin amning. Slutsatsen visar att det är viktigt för barnmorskan att vara lyhörd för mammornas känslor och upplevelser, samt att individuellt anpassa vårdandet utifrån mammornas behov. Amningsupplevelsen kan vara varierande från kvinna till kvinna och beroende på om den är positiv eller negativ kan den påverka hennes upplevelse till att vilja amma eller inte.

<p>”Familjecentrerad behandling” (FCB) är ett numer vanligt förhållningssätt inom vård och habilitering av barn. Teorin för FCB är ännu oenhetlig och dess teori och praktik utvecklas kontinuerligt i växelverkan vilket gör valida och reliabla mätinstrument nödvändiga. MPOC-20 är ett instrument som mäter den familjecentrerade behandlingsprocessen och används i många länder, däribland Sverige. Dess fem ursprungliga skalor brister i replikerbarhet och etablerades med bl.a. ”egen-värde-större-än-ett-metoden” som statistiker anser är godtycklig och opålitlig. Syftet med studien var att med matematiskt grundade, validerade metoder som rekommenderas av statistiker, bl.a. ”Parallel analysis” och ”minimal average partial test”, undersöka MPOC-20:s faktorer i en svensk kontext. Explorativ faktoranalys gav en tolkningsbar faktorlösning med tre faktorer. Sammantaget med tidigare forskning är detta ett argument för att instrumentets faktorer är färre än fem vilket bör undersökas vidare.</p>

<p>Personlighetstest avser att mäta olika personlighetsdrag, olika egenskaper som formar individens personlighet. Personlighetstestet Predicting Job Performance, PJP, bygger på den så kallade ”femfaktormodellen” inom personlighetspsykologin och på studier av hur generell problemlösnings-förmåga påverkar arbetsprestation. PJP är ett arbetspsykologiskt instrument för användning i urval av arbetssökande. I föreliggande studie har personlighets-delen i PJP översatts till turkiska med syftet att utforska en turkisk version av instrumentets reliabilitet samt begrepps-validitet. Undersökningsdeltagare var 71 turkisktalande personer bosatta i Sverige och 10 turkisktalande personer bosatta i Istanbul. Resultaten har jämförts med tre andra länder, Sverige, Norge och Finland. Resultatet visar att den turkiska versionen har tillfredsställande inre konsistens (Cronbach alpha) men att de antagna oberoende skalorna är högt korrelerade med varandra. En faktoranalys visar att den antagna faktorstrukturen inte går att replikera i denna studies urval. Den turkiska versionen av instrumentet bör utvärderas ytterligare för att kunna användas vid urvalssammanhang.</p>

”Familjecentrerad behandling” (FCB) är ett numer vanligt förhållningssätt inom vård och habilitering av barn. Teorin för FCB är ännu oenhetlig och dess teori och praktik utvecklas kontinuerligt i växelverkan vilket gör valida och reliabla mätinstrument nödvändiga. MPOC-20 är ett instrument som mäter den familjecentrerade behandlingsprocessen och används i många länder, däribland Sverige. Dess fem ursprungliga skalor brister i replikerbarhet och etablerades med bl.a. ”egen-värde-större-än-ett-metoden” som statistiker anser är godtycklig och opålitlig. Syftet med studien var att med matematiskt grundade, validerade metoder som rekommenderas av statistiker, bl.a. ”Parallel analysis” och ”minimal average partial test”, undersöka MPOC-20:s faktorer i en svensk kontext. Explorativ faktoranalys gav en tolkningsbar faktorlösning med tre faktorer. Sammantaget med tidigare forskning är detta ett argument för att instrumentets faktorer är färre än fem vilket bör undersökas vidare.

I dagsläget finns det inga psykometriska instrument som är specifikt anpassade för kampsportsutövare och de psykologiska krav som ställs under en tävlingssituation. Syftet med denna studie var att utveckla ett användarvänligt psykometriskt instrument för kampsportsutövare baserat på en substantiv teori kring begreppet påtvinga vilja och det teoretiska ramverket kring mental tuffhet. I studien deltog 216 utövare från olika kampsporter med olika erfarenhetsnivå. Data samlades in med hjälp av ett internetbaserat formulär som därefter behandlades med explorativ faktoranalys. Resultatet av processen utmynnade i ett psykometriskt instrument med god validitet och hög reliabilitet som mäter mental tuffhet och därmed förmåga att påtvinga vilja. I diskussionen behandlades utvecklingen av faktorstrukturen. Som praktiska implikationer gavs rekommendationer för instrumentets användande. För vidare forskning föreslogs fortsatt utveckling av instrumentet genom ett konstruktionsvaliditetsramverk.

Personlighetstest avser att mäta olika personlighetsdrag, olika egenskaper som formar individens personlighet. Personlighetstestet Predicting Job Performance, PJP, bygger på den så kallade ”femfaktormodellen” inom personlighetspsykologin och på studier av hur generell problemlösnings-förmåga påverkar arbetsprestation. PJP är ett arbetspsykologiskt instrument för användning i urval av arbetssökande. I föreliggande studie har personlighets-delen i PJP översatts till turkiska med syftet att utforska en turkisk version av instrumentets reliabilitet samt begrepps-validitet. Undersökningsdeltagare var 71 turkisktalande personer bosatta i Sverige och 10 turkisktalande personer bosatta i Istanbul. Resultaten har jämförts med tre andra länder, Sverige, Norge och Finland. Resultatet visar att den turkiska versionen har tillfredsställande inre konsistens (Cronbach alpha) men att de antagna oberoende skalorna är högt korrelerade med varandra. En faktoranalys visar att den antagna faktorstrukturen inte går att replikera i denna studies urval. Den turkiska versionen av instrumentet bör utvärderas ytterligare för att kunna användas vid urvalssammanhang.