Denna uppsats presenterar en undersökning av Vårdförbundets medlemmars inställning till nätjournal. Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan medlemmarnas inställning till nätjournal som reform och hur medlemmarna tror att nätjournal kommer påverka patienten samt deras eget arbete. En modell, som tagits fram genom explorativ och konfirmativ faktoranalys, presenterar relationen mellan medlemmarnas inställning till nätjournal som reform och hur medlemmarna tror att nätjournal kommer påverka patienten samt deras eget arbete i en strukturell ekvationsmodell. Undersökningen presenterar relationen utifrån medlemmarnas länstillhörighet. Länen är grupperade efter andel som ställer sig negativa till nätjournal som reform och fyra grupperingar kan urskiljas i en klusteranalys. Resultatet från undersökningen visar att det finns ett samband mellan inställning till nätjournal som reform och hur medlemmarna tror att nätjournal kommer påverka patienten samt deras eget arbete. Starkast relation till inställning till nätjournal som reform, i samtliga grupper, har frågor som berör patienten och hur denna påverkas av nätjournal. Skillnaderna mellan länsgrupperingarna kan urskiljas i fem enskilda frågor; ”Ditt sätt att skriva i journalen förändras av Journal på nätet?”, ”Patienter tar skada av den information de får via sin journalåtkomst?”, ”Obehöriga kommer att kunna ta del av patientuppgifter genom Journal på nätet?”, ”Journal på nätet ger en mer informerad patient?” och ”Patienters följsamhet till behandling ökar med tillgången till Journal på nätet?”.

Den moderna informationsteknologin och ett alltmer multifunktionellt Internet bjuder på nya men framförallt lättare sätt att utföra sina vardagsangelägenheter. Många myndigheter följer med i ”informations- och kommunikationsrevolutionen” och erbjuder sina användare e-tjänster. Så även hälso- och sjukvården. De senaste åren har varit framgångsrik med framtagning av olika hälsotjänster för medborgarna online. Detta har visat sig vara omtyckt bland patienter men mindre uppskattad bland vårdpersonal. Speciellt är det läkarna som oroas av bland annat missförstånd av texter och därigenom ökad belastning med frågor till vårdenheter. Uppsala län införde tjänsten först i landet och då uppkom olika klagomål från läkarnas sida. Skåne län var andra län som införde tjänsten i mars 2014. Eftersom de flesta synpunkter handlade om läkarna i regionerna runt Uppsala län undersöks i denna studie vårdpersonals syn i Skåne län. Syftet med studien är att undersöka vårdpersonals inställning och kunskap ett år efter att patienten fått tillgång till sin journal via Internet. För att undersöka detta utfördes en kvantitativ studie med strukturerade enkäter och intervjuer bland olika vårdcentraler i Malmö stad. Resultatet av dataanalysen är att vårdpersonal är oroliga, främst för att det skall uppkomma missförstånd som orsakar onödig oro hos patienterna, men också för att vården skall bli mer belastad med oroliga patienters frågor. De tycker inte att journalen på nätet är en patientsäker tjänst även om resultatet visar att det finns bara någon som har kommit till lindrig skada vid läsning av journal på nätet. Slutsatsen är att vårdpersonal är oroliga och kritiska till tjänsten. Det som kom fram skiljer sig inte från tidigare undersökningar.