Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2006. / Härtill 4 uppsatser.

No description available.

Rhetoric is a difficult discipline to define. For centuries, rhetoricians have argued and discussed the question: what is rhetoric? Over the past 20 years, Sweden has seen a new breed of companies enter the labor market - the rhetoric consultants. If the adverts are correct, these consultants will help you become a better speaker, a greater debater and a more critical and conscious listener. In other words, you can pay to become a greater rhetorician. But as with all products sold, it must first be defined. What are we paying for when we pay for rhetoric? This paper intends to define rhetoric as a product in 21st century Sweden.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2008. / Härtill 5 uppsatser.

The main objective of this study is to divide a number of colorectal cancer cases into subgroups based on their molecular features using cluster analysis. The data used is supplied by a research group at Pathology, the Department of Medical Biosciences, Umeå University, and consists, after some preparation, of 455 observations which is a larger data set than many similar studies. The molecular variables that the clustering is based on are CIMP (CpG Island Methylator Phenotype), MSI (Micro Satellite Instability), BRAF- and KRAS-mutations. These are categorical variables and consequently the clustering method used is PAM (Partitioning Around Medoids) which is particularly useful with data on diverse variable level. The final analysis results in four subgroups that are represented by different combinations of attributes on the aforementioned variables. The disparity between the clusters are then evaluated by, for instance, comparing the survival time for their pertaining patients and it appears that two of the clusters are significantly different in this aspect. Other patient related and tumor specific characteristics are also linked with the separate cancer types and tested if they occur in varying extent. The locations of the tumors in the colon are for instance significantly different between the groups. Cluster analyses are exploratory tools so the choice of useful variables and subsequent interpretation of the results can be complicated and require relevant subject knowledge. / Huvudsyftet med denna studie är att med hjälp av klusteranalys dela in en mängd tjocktarmscancerfall i undergrupper baserat på deras molekylära egenskaper. Materialet som används tillhandahålls av en forskningsgrupp vid Patologi, Institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet, och består efter viss bearbetning av 455 observationer vilket är en större datamängd än flera liknande studier. De molekylära variabler som ligger till grund för klusterindelningen är nivån på CIMP (CpG Island Methylator Phenotype), MSI (Mikrosatellitinstabillitet), BRAF- och KRAS-mutationer. Dessa är kategoriska variabler och därför används PAM (Partitioning Around Medoids) som är en särskild klusterteknik lämpad vid data på varierade variabelnivåer. I det slutliga resultatet fås fyra undergrupper som representeras av olika kombinationer av utfallen på ovannämnda variabler. Klustren utvärderas bland annat genom att jämföra överlevnadstiden för varje kluster, och det visar sig att två av klustren skiljer sig signifikant åt i detta avseende. Även andra patientrelaterade och tumörspecifika egenskaper kopplas samman till de olika cancertyperna och testas om de förekommer i varierande utsträckning. Var någonstans tumören är placerad är till exempel signifikant skilt mellan grupperna. Klusteranalyser är explorativa redskap så valet av variabler och sedermera tolkningar av resultat kan vara komplicerade och kräva stor sakkunskap.

Denna uppsats skrivs på uppdrag av en global däcktillverkare som ämnar öka sin försäljning i Sverige genom att implementera expressleverans och syftar till att undersöka huruvida en kortare leveranstid kan påverka framtida däckförsäljning. För att underlätta planeringen av genomförandet av expressleverans används klusteranalys. I denna uppsats har fokus lagts på att jämföra olika hierarkiska klustringsmetoder och utvärdera vilken metod som ger de mest optimala klustren givet datamaterialet. För att undersöka om det existerar efterfrågan av expressleverans genomförs en egen enkätundersökning riktat mot företagets kunder. Utöver detta undersöks även i vilken utsträckning efterfrågan av expressleverans varierar efter kundsegment och storlek på kunden vilket testas med hjälp av logistisk regressionsanalys. I uppsatsen kommer vi fram till att Wards metod genererar de mest optimala klustren givet datamaterialet och att en förkortad leveranstid ger en effekt på ökningen av den framtida däckförsäljningen i vissa regioner.

Denna uppsats presenterar en undersökning av Vårdförbundets medlemmars inställning till nätjournal. Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan medlemmarnas inställning till nätjournal som reform och hur medlemmarna tror att nätjournal kommer påverka patienten samt deras eget arbete. En modell, som tagits fram genom explorativ och konfirmativ faktoranalys, presenterar relationen mellan medlemmarnas inställning till nätjournal som reform och hur medlemmarna tror att nätjournal kommer påverka patienten samt deras eget arbete i en strukturell ekvationsmodell. Undersökningen presenterar relationen utifrån medlemmarnas länstillhörighet. Länen är grupperade efter andel som ställer sig negativa till nätjournal som reform och fyra grupperingar kan urskiljas i en klusteranalys. Resultatet från undersökningen visar att det finns ett samband mellan inställning till nätjournal som reform och hur medlemmarna tror att nätjournal kommer påverka patienten samt deras eget arbete. Starkast relation till inställning till nätjournal som reform, i samtliga grupper, har frågor som berör patienten och hur denna påverkas av nätjournal. Skillnaderna mellan länsgrupperingarna kan urskiljas i fem enskilda frågor; ”Ditt sätt att skriva i journalen förändras av Journal på nätet?”, ”Patienter tar skada av den information de får via sin journalåtkomst?”, ”Obehöriga kommer att kunna ta del av patientuppgifter genom Journal på nätet?”, ”Journal på nätet ger en mer informerad patient?” och ”Patienters följsamhet till behandling ökar med tillgången till Journal på nätet?”.

The aim of this study is to analyze and describe the research front within information science. To reach this purpose we ask the following research question: Which research themes can be identified within the subject field of information science by using bibliographic coupling in combination with cluster analysis.The data for our study consists of articles from the journals Journal of the American Society for Information Science and Technology and Journal of Documentation throughout the years 2004-2006. The bibliographic information from the articles was analyzed with the combined methods of bibliographic coupling and cluster analysis. This gave fifteen clusters within which we identified research themes. When analyzing these results we found four main fields of research within the research front of information science: Information retrieval, bibliometrics, knowledge organization and information science as research discipline. Information retrieval proved to be the largest field of research followed by bibliometrics and thereafter the two significantly smaller fields of research knowledge organization and information science as research discipline. When comparing our results with previous research we found that despite different choice of methods and data, there were some similarities. / Uppsatsnivå: D

I dagens samhälle finns många företag som hanterar stora mängder information varje dag. Dessa företag har svårt att manuellt överblicka all information. Den stora mängden data kräver automatiserade processer för att utvinna intressanta mönster som människor sedan kan tolka och använda som underlag för vidare analys. En sådan process är klusteranalys vars syfte är att dela upp datamängden i olika segment för att kunna få en djupare förståelse för hur olika faktorer påverkar. Det ställs höga krav på att presentationen kan förmedla informationen på ett effektivt och enkelt sätt ifall de ska kunna användas av människor som, inte själva kommer i kontakt med arbetet med utan, bara använder resultaten som ett underlag i sin yrkesroll. Det är klusteranalysens stora styrka är då det kombinerar modern beräkningskraft med en presentation som med hjälp av varierande färg, form och storlek bidrar till att det blir enklare att urskilja resultatet med det mänskliga ögat.Huvudfrågan “Hur kan ett dataintensivt företag använda sig av klusteranalys som verktyg för att presentera data?” besvaras genom två delfrågor:● Hur kan klustring av göras inom transportsektorn?● Hur kan klustringsresultat presenteras för att underlätta för dem som skall använda resultaten?Studien bedrivs med en kvalitativ ansats och den övergripande forskningsstrategin var en kvalitativ kartläggning som följdes av en komparativ analys av teorin och empirin. De framtagna presentationsteknikerna användes som underlag i halv strukturerade intervjuer som sedan analyserades utifrån teorin för att leda fram till slutsatsen.Studiens slutsatser är att K-means kan användas som klusteringsalgoritm. Antalet naturliga kluster kan uppskattas med knäböjsmetoden och normalisering kan göras med Z-score.Klustringsresultat inom dataintensiva företag presenteras bäst genom parallella koordinater eller spridningsdiagram beroende på om syftet är att presentera läget eller ta fram beslutsunderlag.Studiens bidrag och konsekvens är att dataintensiva företag kan använda de slutsatser som dragits i denna studie som riktlinjer för hur de skall komma igång med klusteranalys. En liknande studie på ett dataintensivt företag inom transportsektorn är sällsynt och därför är det signifikant och originellt bidrag för dataintensiva företag som exempelvis inom transportsektorn. / Program: Systemarkitekturutbildningen

This essay examines the appearance of Håkan Juholt, former party leader of the swedish social democratic party, in the norwegian/swedish talk show Skavlan, during Juholt’s crisis of confidence in the autumn of 2011. In this appearance it is clear that Juholt is badly treated by the host Fredrik Skavlan, and his guest, writer and journalist Linn Ullmann, while the audience seems to applaud and laugh at Skavlans and Ullmanns criticisms. The purpose of this essay is to investigate how, and why Juholt is treated in this way, and which rhetorical strategies Skavlan and Ullmann employ to create community between them selves and their audience. To understand this occurrence it is important to study Juholt’s rhetorical situation, and which conditions his lack of confidence creates for his appearance in Skavlan. Thus, I will perform two comparative analyses, by using cluster criticism, on one hand on how Juholt was spoken of in the media, and on the other hand on how Juholt is spoken of in his appearance in Skavlan. The goal of the first analysis is to determine how Aftonbladet are valuing Juholt, and how Aftonbladet are framing the ethos of Juholt. The goal of the second analysis is to identify how Skavlan and Ullmann are valuing Juholt, versus how Juholt is valuing himself. The purpose in doing this way is to identify a pattern, a common denominator, on how Juholt was framed in Aftonbladet and how Skavlan and Ullmann are responding to Juholt. This would show that Skavlan and Ullmann are valuing Juholt the same way as Aftonbladet did, i.e. negatively, and that their valuation are a result of Aftonbladets framing of Juholt, while Juholt is valuing himself positively. The results show a pattern in that both Aftonbladet and subsequently Skavlan and Ullmann are valuing Juholt negatively, and that both Skavlan and Ullmann are treating Juholt with suspicion and distance. First of all, the results show the persuasive effect Aftonbladet’s framing on Juholt had on Skavlan’s and Ullmann’s way in relating to Juholt. Secondly, the results show Juholt’s inability to adapt his communication to the situational constraints that surrounds both his crisis of confidence and the talk show as a medium. Thirdly, the results point to humour as an important rhetorical strategy to achieve identification and differentiation. Finally, this essay points to the talk show’s role as an admittedly important platform for consensus-building politicians, however, this requires an understanding of the rhetorical situation, and which cultural constraints that are inherent in both the audiences’ expectations on talk shows as a medium, and the host’s attempt at making an entertaining programme.