<p>Uppsatsens syfte är att finna en retoriskt baserad metod för att utvärdera demokratisk kvalitet i specifika situationer på arbetsplatser. Denna metod ska kunna användas av en retorikkonsult eller en personalchef på ett företag för att få en uppfattning om förutsättningarna för medbestämmande bland de anställda. Metoden kombinerar retorisk teori med organisationsvetenskap och demokratiteori, och utgår från en hypotes; att förutsättning för arbetsplatsdemokrati går att bedöma i tillgången till fördelaktiga retoriska situationer. Metoden prövas i en fältundersökning på arbetsplatsen Nutek och en specifik situation där, en flytt av verksamheten till nya lokaler.</p>

Uppsatsens syfte är att finna en retoriskt baserad metod för att utvärdera demokratisk kvalitet i specifika situationer på arbetsplatser. Denna metod ska kunna användas av en retorikkonsult eller en personalchef på ett företag för att få en uppfattning om förutsättningarna för medbestämmande bland de anställda. Metoden kombinerar retorisk teori med organisationsvetenskap och demokratiteori, och utgår från en hypotes; att förutsättning för arbetsplatsdemokrati går att bedöma i tillgången till fördelaktiga retoriska situationer. Metoden prövas i en fältundersökning på arbetsplatsen Nutek och en specifik situation där, en flytt av verksamheten till nya lokaler.

This essay examines the appearance of Håkan Juholt, former party leader of the swedish social democratic party, in the norwegian/swedish talk show Skavlan, during Juholt’s crisis of confidence in the autumn of 2011. In this appearance it is clear that Juholt is badly treated by the host Fredrik Skavlan, and his guest, writer and journalist Linn Ullmann, while the audience seems to applaud and laugh at Skavlans and Ullmanns criticisms. The purpose of this essay is to investigate how, and why Juholt is treated in this way, and which rhetorical strategies Skavlan and Ullmann employ to create community between them selves and their audience. To understand this occurrence it is important to study Juholt’s rhetorical situation, and which conditions his lack of confidence creates for his appearance in Skavlan. Thus, I will perform two comparative analyses, by using cluster criticism, on one hand on how Juholt was spoken of in the media, and on the other hand on how Juholt is spoken of in his appearance in Skavlan. The goal of the first analysis is to determine how Aftonbladet are valuing Juholt, and how Aftonbladet are framing the ethos of Juholt. The goal of the second analysis is to identify how Skavlan and Ullmann are valuing Juholt, versus how Juholt is valuing himself. The purpose in doing this way is to identify a pattern, a common denominator, on how Juholt was framed in Aftonbladet and how Skavlan and Ullmann are responding to Juholt. This would show that Skavlan and Ullmann are valuing Juholt the same way as Aftonbladet did, i.e. negatively, and that their valuation are a result of Aftonbladets framing of Juholt, while Juholt is valuing himself positively. The results show a pattern in that both Aftonbladet and subsequently Skavlan and Ullmann are valuing Juholt negatively, and that both Skavlan and Ullmann are treating Juholt with suspicion and distance. First of all, the results show the persuasive effect Aftonbladet’s framing on Juholt had on Skavlan’s and Ullmann’s way in relating to Juholt. Secondly, the results show Juholt’s inability to adapt his communication to the situational constraints that surrounds both his crisis of confidence and the talk show as a medium. Thirdly, the results point to humour as an important rhetorical strategy to achieve identification and differentiation. Finally, this essay points to the talk show’s role as an admittedly important platform for consensus-building politicians, however, this requires an understanding of the rhetorical situation, and which cultural constraints that are inherent in both the audiences’ expectations on talk shows as a medium, and the host’s attempt at making an entertaining programme.

No description available.

<p>Syftet med min uppsats har varit att försöka belysa vilka försvarsstrategier studenter använder sig av under en disciplinutredning, samt om dessa strategier är framgångsrika eller ej i att uppnå sitt syfte. I upptakten till mitt arbete trodde jag att jag skulle få fram analysresultat som visade på argumentation som hänvisade till ett eget lågt etos. Min hypotes var också att studenternas försvar skulle vara patostyngda. Efter att ha genomfört dokumentstudier av 18 disciplinärenden på Södertörns högskola tycks dock denna hypotes inte stämma. Verkligheten var inte så kategorisk och ”genomskinlig” som jag ville tro. Den retoriska situation ett disciplinärende bjuder verkar däremot se ut så som jag trodde; utredningen studenterna ställs inför är en tämligen stressande situation. Studenternas främsta budskap är att de är oskyldiga, och syftet med deras försvar är oftast att undgå avstängning.</p><p>Anmärkningsvärt i studenternas försvar är att det är få studenter som utnyttjar de möjligheter de ges att med egna ord försvara sig. En students närvaro vid disciplinnämndens möte visade sig dock inte vara någon garanti för att undgå straff då samtliga av de fyra studenter som deltagit vid sammanträdet har avstängts. Av de studenter som har valt att yttra sig skriftligt till nämnden är det endast två av åtta som har friats. Detta torde indikera att det snarare är studenternas argument som ligger till grund för friande eller fällande dom, snarare än när och på vilket sätt detta sker. I de fall som lämnats utan vidare åtgärd har studenterna främst angett andra personer som direkt eller indirekt orsak till det som skett. Bland de studenter som funnits skyldiga till försök att vilseleda vid bedömning av studieprestation har försvarsstrategierna främst baserat sig på särskilda/förmildrande omständigheter eller ett sedan tidigare gott etos. Jag har i min analys dragit slutsatsen att det är frånvaron av rimliga och trovärdiga logosargument som har fällt avgörandet. Till skillnad från de som har friats, har ingen av de fällda studenterna kunnat uppvisa sådant logos att nämnden ansett det antingen bevisat att omständigheterna har varit sådana att studenten inte kan anses bära skuld, eller att bevisningen mot studenten inte är hållbar och att studenten därför inte kan dömas skyldig.</p><p>Sammanfattningsvis kan jag då säga följande: det tycks finnas vissa försvarsstrategier som är mer framträdande än andra, men att den framgång studenten eventuellt har i fallet snarare beror på logosargument med faktisk bevisföring än på argument baserade på etos och patos.</p>

Att ha en välfungerande intern kommunikation inom en organisation är av yttersta vikt. Att dessutom ha en välfungerande intern kommunikation under en krishändelse är fundamental. Idag hamnar samhällen och organisationer ofta i olika typer av problematiska och hotfulla situationer. Detta är nästintill oundvikligt. Det som dock är hanterbart är kommunikation kring dessa situationer. Vintern 2010 sattes Polismyndighetens kommunikation på prov i och med ett terrorattentat där en självmordsbombare sprängde sig i centrala Stockholm. Denna uppsats tar sikte på att studera och undersöka polisens interna kommunikation under denna händelse. Avsikten är att redogöra för huruvida retoriska strategier så som retorisk situation, definition och angreppssätt, tagits i beaktande under den interna kommunikationens skapande och förmedlande. Genom användandet av en kvalitativ fallstudie som metod analyserade den interna skriftliga kommunikationen. Studien visar att flera delar inom den interna kriskommunikationen kan sammankopplas med olika retoriska strategier och modeller. Dock finns det delar som kan förbättras rent retoriskt. / To have an effective internal communication within an organization is of utmost importance. To also have a well-functioning internal communication during a crisis event is fundamental. Today, communities and organizations are often placed in different types of problematic and threatening situations. This is almost inevitable. However, the communication about these situations is manageable. In the winter of 2010 the communication of the Police Authority were put to the test, because of a terrorist attack that also included a suicide bomber. This essay aims and investigates the police's internal communication process during this event. The intention is to report on whether rhetorical strategies such as rhetorical situation, definition and approach, has been taken into consideration in the internal communication. Through the use of a qualitative case study method the internal written communication were analyzed. The study indicates that several elements within the internal crisis communication can be linked with various rhetorical strategies and models. However, there are parts that can be improved.

The Authorities attitudes towards Gypsies have been characterized by prejudice for a long time. This has lead to the relief actions of the Authorities being formed by discriminating acts. In purpose of eliminating the discrimination of the Gypsies, the Delegation for Gypsy matters formulated a strategy for solving this problem in the report “Gypsy rights – a strategy for Gypsies in Sweden”. Despite the goodwill of the Authorities this report has been criticized by Gypsies in Sweden.   In the investigation of the derivation of this criticism the aim of this essay is to look at how the Authorities attitude towards Gypsies is shown in this report and how it affects the creation of their ethos. This analysis is made with a Critical Linguistic Analysis and the Stasis Theory.    The result showed that the Delegation for Gypsy matters dissociate themselves from the former attitudes that characterized the Authorities view of Gypsies. Through this move they try to show solidarity with them. Despite this equality aim it is possible to make note of an authoritative touch that imply a view of a society where the power is distributed from the top to the bottom. Even the picture of the Gypsies as a weak group can be noted. / Myndigheters attityder har länge varit präglade av fördomar när det gäller romer. Detta har medfört att deras hjälpinsatser för att förbättra romernas situation har präglats av diskriminerande åtgärder. I syfte att komma bort från den diskriminerande behandlingen av romerna utformade Delegationen för romska frågor en strategi för hur detta problem kunde lösas. Detta nya betänkande har dock fått kritik från romer i Sverige. För att undersöka vad denna kritik beror på är syftet med den här uppsatsen att undersöka hur myndigheters attityder gentemot romer kommer till uttryck i betänkandet samt hur detta påverkar skapandet av myndigheternas ethos. Detta görs genom en kritisk lingvistisk analys av textens verbprocesser, negationer och passivkonstruktioner. Detta resultat kopplas sedan till statusläran. Resultatet som framkommit ur analyserna är att Delegationen för romska frågor tydligt tar avstånd från myndigheternas tidigare attityder och förhållningssätt. Genom detta försöker de istället solidarisera sig med romerna. Trots denna strävan efter jämlikhet går det att uttyda auktoritära drag som antyder en samhällssyn där styrandet sker uppifrån och ned. Även drag av romer som en svag grupp går att utläsa.

A politician on the peak of his career suddenly sees himself in the middle of not one or two, but five different crisis, that demand a fitting response and a well planned crisis management strategy. While focusing on ethos and its development, the following paper analyses the communicative strategies used by Germany's ex-minister of defense, Karl-Theodor zu Guttenberg. Within his one and a half year tenure he had to handle continuing accusations against policy and character. Guttenberg, who in many eyes was seen as Germany's most popular politician and whose ethos, therefore, prior to the first crisis could be described as strong, is loosing his trustworthiness among the military and other politicians the longer each crisis continues. The purpose of this study is to identify the communicative pattern of Mr. Guttenberg, which in the end lead to his resignation, while his popularity continues to be strong. With theories like Benoits apologia strategies, Bitzers rhetorical situation and Ryans kategoria and apologia speechset, the analysis of articles of the German mass medium ”Bildzeitung”, clearly mirrors Guttenberg’s tendency to react offended to personal accusations. While being able to handle accusations against his policy, this continuing communicative mistake provides an opportunity for his critics.

Syftet med min uppsats har varit att försöka belysa vilka försvarsstrategier studenter använder sig av under en disciplinutredning, samt om dessa strategier är framgångsrika eller ej i att uppnå sitt syfte. I upptakten till mitt arbete trodde jag att jag skulle få fram analysresultat som visade på argumentation som hänvisade till ett eget lågt etos. Min hypotes var också att studenternas försvar skulle vara patostyngda. Efter att ha genomfört dokumentstudier av 18 disciplinärenden på Södertörns högskola tycks dock denna hypotes inte stämma. Verkligheten var inte så kategorisk och ”genomskinlig” som jag ville tro. Den retoriska situation ett disciplinärende bjuder verkar däremot se ut så som jag trodde; utredningen studenterna ställs inför är en tämligen stressande situation. Studenternas främsta budskap är att de är oskyldiga, och syftet med deras försvar är oftast att undgå avstängning. Anmärkningsvärt i studenternas försvar är att det är få studenter som utnyttjar de möjligheter de ges att med egna ord försvara sig. En students närvaro vid disciplinnämndens möte visade sig dock inte vara någon garanti för att undgå straff då samtliga av de fyra studenter som deltagit vid sammanträdet har avstängts. Av de studenter som har valt att yttra sig skriftligt till nämnden är det endast två av åtta som har friats. Detta torde indikera att det snarare är studenternas argument som ligger till grund för friande eller fällande dom, snarare än när och på vilket sätt detta sker. I de fall som lämnats utan vidare åtgärd har studenterna främst angett andra personer som direkt eller indirekt orsak till det som skett. Bland de studenter som funnits skyldiga till försök att vilseleda vid bedömning av studieprestation har försvarsstrategierna främst baserat sig på särskilda/förmildrande omständigheter eller ett sedan tidigare gott etos. Jag har i min analys dragit slutsatsen att det är frånvaron av rimliga och trovärdiga logosargument som har fällt avgörandet. Till skillnad från de som har friats, har ingen av de fällda studenterna kunnat uppvisa sådant logos att nämnden ansett det antingen bevisat att omständigheterna har varit sådana att studenten inte kan anses bära skuld, eller att bevisningen mot studenten inte är hållbar och att studenten därför inte kan dömas skyldig. Sammanfattningsvis kan jag då säga följande: det tycks finnas vissa försvarsstrategier som är mer framträdande än andra, men att den framgång studenten eventuellt har i fallet snarare beror på logosargument med faktisk bevisföring än på argument baserade på etos och patos.

With inspiration from Bitzers situational analysis a phenomenografic method has been used, influenced by Brown &amp; Levinsons´s theory of politeness, to find perceptions concerning constraints (in Bitzer´s sense in his model of the rhetorical situation) in Internet-based communication. Based on three qualitative interviews, this essay has found that the perceptions are closely linked to views of what constitutes formal and informal contexts, varying due to the gender or age of the informant. Netspeak is not considered appropriate, with some exceptions, in any formal situation. However, the perceptions regarding decorum in informal situations differ in nature, based mainly on what kinds of associations and connotations are produced by elements found in netspeak. Since perceptions regarding informal situations vary, there is a large risk of misunderstanding, which this essay aims to survey.