Detta arbete görs inom lärarutbildningens examenskurs med syftet att genomföra en fördjupad ämnesundersökning. I vårt fall vill vi få kunskap hur några pedagoger i grundskolan undervisar inom svenskämnet för att elevers förmåga att redovisa muntligt ska utvecklas. Denna undersökning är ett försök att koppla några lärares arbetsmetoder i området tala till en särskild arbetsgång inom retoriken.  I fem intervjuer ställdes frågor till lärare kring definition, betydelse, möjligheter och hinder i förhållande till den muntliga redovisningen. Vi frågade även om vilka strategier de använder för att få elever att utveckla sin förmåga inom området tala. Respondenternas svar analyserades bland annat utifrån de kategorier som retorikens partesmodell innehåller.  Resultatet visar att man kan urskilja den retoriska arbetsgången i respondenternas arbetssätt. Alla respondenter la särskild vikt vid att undervisningen anpassas till olika individers och gruppers förmågor och viljor. Detta är något som diskuteras i relation till Vygotskijs tankar om det sociala samspelets betydelse för inlärning och de krav som författare inom ämnet retorik tar fram som viktiga för att en progressivitet ska ske.

No description available.

<p>Detta arbete görs inom lärarutbildningens examenskurs med syftet att genomföra en fördjupad ämnesundersökning. I vårt fall vill vi få kunskap hur några pedagoger i grundskolan undervisar inom svenskämnet för att elevers förmåga att redovisa muntligt ska utvecklas. Denna undersökning är ett försök att koppla några lärares arbetsmetoder i området tala till en särskild arbetsgång inom retoriken.  I fem intervjuer ställdes frågor till lärare kring definition, betydelse, möjligheter och hinder i förhållande till den muntliga redovisningen. Vi frågade även om vilka strategier de använder för att få elever att utveckla sin förmåga inom området tala. Respondenternas svar analyserades bland annat utifrån de kategorier som retorikens partesmodell innehåller.  Resultatet visar att man kan urskilja den retoriska arbetsgången i respondenternas arbetssätt. Alla respondenter la särskild vikt vid att undervisningen anpassas till olika individers och gruppers förmågor och viljor. Detta är något som diskuteras i relation till Vygotskijs tankar om det sociala samspelets betydelse för inlärning och de krav som författare inom ämnet retorik tar fram som viktiga för att en progressivitet ska ske.</p><p> </p>

Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur fem tryckta läroböcker för kursen svenska 3 på gymnasiet behandlar ämnet muntlig framställning och argumenterande tal för att skapa en retorisk medvetenhet hos eleverna. Vidare är syftet att undersöka eventu- ella likheter och skillnader mellan de fem tryckta läroböckerna. De fem valda läroböck- erna har granskats utifrån en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag. De fem läro- böcker har undersökts för att ta reda på vilka typer av uppgifter som finns presenterande i läroböckerna, hur dispositionen i läroböckerna ser ut, hur de beskriver det argumente- rande talets struktur och hur en retorisk medvetenhet skapas hos eleverna. Resultatet visar att läroböckerna har vissa likheter men även vissa skillnader. Alla lär- oböckerna behandlar den retoriska arbetsprocessen genom att presentera partesmodellen, men skillnaden är vilket utrymme denna ges. Endast tre av läroböckerna behandlar argu- menterande tal utifrån den faktiska talsituationen. Dock bedöms endast två av läroböck- erna erbjuda eleverna en beskrivning av det argumenterande talet struktur som resulterar i en retorisk medvetenhet hos eleverna. Resultatet av undersökningen visar även att de två läroböckerna som riktar sig till fler kurser än kursen svenska 3 bedöms beskriva den retoriska arbetsprocessen allt för kortfattat för att det ska resulterar i att eleverna utvecklar en retorisk medvetenhet.

<p>Uppsatsen är en komparativ studie av retorik och pedagogik vid högfungerande autism och Aspergers syndrom, med retorisk kommunikationsteori som plattform.</p><p>Den undersöker om retoriska mallar kan vara bra verktyg och därmed skapa möjligheter till eget kunskapande för personer som har funktionshindret.</p><p>Slutsatsen är att;</p><p>Partesmodellen borde kunna användas för att utöka mängden strategier de personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom behöver för att bli förstådda och för att förstå. Likt schema, sociala berättelser och seriesamtal, de pedagogiska hjälpmedel som används idag.</p>

Uppsatsen är en komparativ studie av retorik och pedagogik vid högfungerande autism och Aspergers syndrom, med retorisk kommunikationsteori som plattform. Den undersöker om retoriska mallar kan vara bra verktyg och därmed skapa möjligheter till eget kunskapande för personer som har funktionshindret. Slutsatsen är att; Partesmodellen borde kunna användas för att utöka mängden strategier de personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom behöver för att bli förstådda och för att förstå. Likt schema, sociala berättelser och seriesamtal, de pedagogiska hjälpmedel som används idag.