I detta examensarbete undersöks synen på grammatikundervisning rörande verb och tempus hos lärare inom utbildningsformen Svenska för invandrare. I styrdokumenten för utbildningsformen finns krav på att eleven ska lära sig ett funktionellt andraspråk. Detta åsyftar både kommunikativa aspekter och språklig korrekthet, dock utan några explicita krav på vilka grammatiska moment som ingår i de olika kurserna.Verbtempus är en aspekt av svenskan som andraspråksinlärare kan ha svårt att lära sig och använda. I detta arbete undersöks därför lärares attityder till användning av tempus i de olika kurserna, i syfte att se om olika tempus förekommer i olika kurser samt hur lärarna uppger vilket syfte grammatikundervisningen fyller i deras undervisning. Lärarnas och elevernas användning av metaspråkliga termer berörs också.Resultatet visar vissa mönster rörande tempusförekomst i kurserna och hur lärarens perspektiv på grammatikundervisning påverkar kursinnehållet och krav på användning av metaspråkliga termer. Krav på användning av enklare tempus förekommer i de tidigare kurserna och mer komplexa och sammansatta tillkommer i de senare. Lärare i de tidigare kurserna uppger att de i större utsträckning använder metaspråkliga termer och ställer högre krav på att eleverna använder dessa, än vad lärarna i de senare kurserna uppger.Resultatet verkar peka åt att lärarna utformar grammatikundervisningen utefter vad de själva anser är viktiga för eleverna, vilket kan leda till att kursinnehållet skiljer sig åt. Enstaka mönster visar på att den pragmatiska kompetensen tar en allt större roll i undervisningen ju högre kurs eleven studerar.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur fem tryckta läroböcker för kursen svenska 3 på gymnasiet behandlar ämnet muntlig framställning och argumenterande tal för att skapa en retorisk medvetenhet hos eleverna. Vidare är syftet att undersöka eventu- ella likheter och skillnader mellan de fem tryckta läroböckerna. De fem valda läroböck- erna har granskats utifrån en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag. De fem läro- böcker har undersökts för att ta reda på vilka typer av uppgifter som finns presenterande i läroböckerna, hur dispositionen i läroböckerna ser ut, hur de beskriver det argumente- rande talets struktur och hur en retorisk medvetenhet skapas hos eleverna. Resultatet visar att läroböckerna har vissa likheter men även vissa skillnader. Alla lär- oböckerna behandlar den retoriska arbetsprocessen genom att presentera partesmodellen, men skillnaden är vilket utrymme denna ges. Endast tre av läroböckerna behandlar argu- menterande tal utifrån den faktiska talsituationen. Dock bedöms endast två av läroböck- erna erbjuda eleverna en beskrivning av det argumenterande talet struktur som resulterar i en retorisk medvetenhet hos eleverna. Resultatet av undersökningen visar även att de två läroböckerna som riktar sig till fler kurser än kursen svenska 3 bedöms beskriva den retoriska arbetsprocessen allt för kortfattat för att det ska resulterar i att eleverna utvecklar en retorisk medvetenhet.