Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur fem tryckta läroböcker för kursen svenska 3 på gymnasiet behandlar ämnet muntlig framställning och argumenterande tal för att skapa en retorisk medvetenhet hos eleverna. Vidare är syftet att undersöka eventu- ella likheter och skillnader mellan de fem tryckta läroböckerna. De fem valda läroböck- erna har granskats utifrån en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag. De fem läro- böcker har undersökts för att ta reda på vilka typer av uppgifter som finns presenterande i läroböckerna, hur dispositionen i läroböckerna ser ut, hur de beskriver det argumente- rande talets struktur och hur en retorisk medvetenhet skapas hos eleverna. Resultatet visar att läroböckerna har vissa likheter men även vissa skillnader. Alla lär- oböckerna behandlar den retoriska arbetsprocessen genom att presentera partesmodellen, men skillnaden är vilket utrymme denna ges. Endast tre av läroböckerna behandlar argu- menterande tal utifrån den faktiska talsituationen. Dock bedöms endast två av läroböck- erna erbjuda eleverna en beskrivning av det argumenterande talet struktur som resulterar i en retorisk medvetenhet hos eleverna. Resultatet av undersökningen visar även att de två läroböckerna som riktar sig till fler kurser än kursen svenska 3 bedöms beskriva den retoriska arbetsprocessen allt för kortfattat för att det ska resulterar i att eleverna utvecklar en retorisk medvetenhet.

In my study I will examine how students in grades 4-6 experience oral presentations, howteachers understand the students´ experiences and which factors they think affect these experiences.Finally I will look at how teachers teach about oral presentation and what adjustmentsthey make in relation to the studens´needs.I have used questionnaire forms that includes both multiple choice answers and open questions.These questionnaire forms have been given out to 36 students in grades 4, 5 and 6 attwo different schools. I have also had one on one interviews with three teachers who teachSwedish in grades 4-6.The results shows that the majority of the participating students experience negative feelingsconnected to oral presentations. The other participating students felt positive or neural aboutoral presentations. The factors that affects the experience of oral presentations for students´according to my study is: students´ earlier experiences, the class climate, how the audience actduring the presentation and how much time and teaching time is being directed towards thetools that students need to make a good presentation. The teachers teach in different ways buthave some elements in common. They all use examples to show good and bad presentations,then let the students practice different presentation skills and they try to give all the studentspractice in talking in front of the class as often as possible. The teachers make adjustments bytelling the students that many people find oral presentations challenging but with practice youcan feel better about this. They also make adjustments in how many and which people someof the students have to make the presentations in front of. The teachers worked with the wholeclass about how you are a good audience. / Min studie har som syfte att undersöka hur elever upplever muntliga redovisningar. Hur lärare uppfattar elevers upplevelser av muntliga redovisningar, vilka faktorer som påverkar deras upplevelser samt hur lärarna undervisar och anpassar sin undervisning till elevernas behov. Jag har använt mig av enkäter med flervalsfrågor där deltagarna hade möjlighet att ge egna kommentarer. Dessa enkäter har jag delat ut till 36 elever i årskurserna 4-6 på två olika skolor. Jag har också haft enskilda intervjuer med tre lärare. Resultaten från studien visar att majoriteten av eleverna upplever negativa känslor kopplade till muntliga redovisningar. Resterande upplever dem som positiva eller okej. Lärarna bekräf- tar detta genom sina iakttagelser. De faktorer som lärarna anser påverka eleverna upplevelser är elevernas tidigare erfarenheter, klassklimatet, hur åhörarna beter sig under redovisningarna samt hur mycket tid och undervisning som läggs på verktygen som behövs för att genomföra en bra redovisning. Lärarna arbetar olika, men några gemensamma nämnare är att visa visu- ella exempel på bra och mindre bra redovisningar, att träna olika delar och att stegvis bygga upp elevernas kunskaper. Anpassningarna som görs är bland annat att medvetandegöra elever om att många tycker att detta är jobbigt, anpassa gruppen som lyssnar eller låta eleven göra redovisningen för bara läraren. Vidare arbetar lärarna mycket med hela klassen om hur man är en bra och respektfull publik. Sammanfattningsvis görs vissa anpassningar för hela gruppen och andra görs på individnivå.