No description available.

Syftet med denna studie är att bidra med ökade kunskaper om hur mellanstadielärare undervisar om partikelmodellen. Datainsamlingsmetoden var kvalitativa semistrukturerade intervjuer och åtta lärare intervjuades. Resultatet visar att partikelmodellen får lite utrymme i dagens kemiundervisning på mellanstadiet. Lärarna anger flera idéer men gör det utan att presentera en holistisk modell. Likaså lyfter de fram ett begränsat undervisningsinnehåll kopplat till partikelmodellen som inte speglar dess användbarhet eller ger eleverna förutsättningar till att utveckla en helhetsförståelse för vad modellen innebär. Lärarna har dessutom lättare för att ange varför och vad de undervisar om partikelmodellen än när och hur. Detta tyder på att de saknar strategier för hur de kan undervisa om partikelmodellen med en genomtänkt progression. En slutsats är att lärarna är medvetna om att partikelmodellen är viktig, men att detta inte speglas i deras undervisningspraktik. / The purpose of this study is to contribute with increased knowledge of how primary school teachers teach about the particle model. The data collection method was qualitative semi-structured interviews and eight teachers were interviewed. The result shows that the particle model has a small place in today’s chemistry teaching for pupils in age 10 to 12 years. The teachers mention several ideas that pupils should learn but without presenting a holistic model. Similarly, they emphasized a limited teaching content linked to the particle model which does not reflect its usefulness or provide students with the conditions to develop a holistic understanding of what the model means. In addition, teachers can more easily tell why and what they teach about the particle model than when and how. This indicates that they lack strategies for how to teach about the particle model with a progression. One conclusion is that teachers are aware of the importance of the particle model, but this is not reflected in their teaching practice.

Den här uppsatsen syftar till att vinna kunskap om hur elever kan utveckla sin förståelse för fasernas olika tillstånd och partikelmodellens betydelse för denna förståelse. För att undersöka detta planerades, genomfördes och analyserades tre lektioner samt för- och eftertester som eleverna utfört. Studien är av kvalitativ karaktär och utgår från analyser av lärandet hos en elevgrupp på fyra elever från årskurs 5. Undervisningen baseras på variationsteorin där preliminära kritiska aspekter identifierades både med hjälp av tidigare forskning och elevernas förtester innan lektionsserien. De kritiska aspekterna som identifierades var skillnaden på mikroskopiska och makroskopiska egenskaper, vart partiklar finns och inte finns och partiklarnas rörelse i olika faser. Därefter formulerades ett avsett lärandeobjekt. Det avsedda lärandeobjektet syftar till att genom undervisningen ge eleverna möjligheten att utveckla sin förmåga att använda kemins begrepp och modeller för att beskriva och förklara kemiska samband. Detta utgjorde grunden för lektionsplaneringen där jag med hjälp av variationsmönstren generalisering och kontrast synliggjordes de kritiska aspekterna.   Resultatet i studien visar att genom att synliggöra de kritiska aspekterna kan elever utveckla sin förståelse för fasernas olika tillstånd. Resultatet visar även att en partikelmodell kan användas för att öka förståelsen och elevernas medvetande om strukturer på submikroskopisk nivå.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur undervisningen om partikelmodellen bedrivs i årskurserna 4–6 och hur undervisningen utformas. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativt inriktade intervjuer med fem olika lärare som undervisar inom No-ämnena i de aktuella årskurserna. Resultatet visar att alla fem lärarna undervisar om fasövergångar och materians byggstenar, men att lärarna fördjupar sig inom olika delar av dessa områden.  Lärarna i undersökningen väljer olika undervisningsmetoder när de undervisar om partikelmodellen: Traditionell undervisning, hypoteser, datoranimeringar, laborationer, dramatiseringar och användning av konkret material. / The purpose with this paper has been to examine how the education about the particle model in grades 4–6 is conducted and how the education is carried out. The study was carried out with the help of qualitatively directed interviews with five teachers that teach in the science subjects in the grades in question. The results show that all five teachers teach about, phase transitions and the building blocks of matter, but choose to immerse in different parts of these subjects. The teachers choose different teaching methods to teach about the particle model: Traditional teaching, hypotheses, computer animations, laboratory, dramatization and use of concrete materials.

I arbetet undersöks hur elevers progression mot en förståelse för materiens partikelnatur beskrivs i aktuella forskningsstudier. En systematisk litteratursökning leder fram till 10 vetenskapliga arbeten som alla behandlar elevers progression i ämnet. Arbetena analyseras utifrån olika aspekter; dels hur de beskriver en stegvis progression i förståelse, dels hur ”inzoomade” partikelkunskaper inledningsvis kan vara. Beskrivningarna diskuteras i relation till aktuell forskning och den svenska kursplanen i kemi. Studien bidrar med en diskussion kring materiens partikelnatur kopplat till utbildning, och uppmanar till att vidare utforska området, inte minst för att se över den svenska läroplanens beskrivning av progression i ämnet.

I arbetet undersöks lärares uppfattningar om partikelmodeller och vad de anser vara nödvändiga kunskaper för att elever ska kunna använda dessa. I undersökningen deltar fem legitimerade och verksamma lärare inom naturvetenskapsämnena. Lärarna bidrar med att ge sina perspektiv på begreppet partikelmodell och hur det kan skilja sig från läroplanens begrepp ”enkel partikelmodell”. De sätter även ord på vad eleverna behöver utveckla för kunskaper för att använda enkla partikelmodeller. Datainsamlingen utgörs av intervjuer med de fem lärarna som transkriberas och citeras. Resultatet från intervjuundersökningen diskuteras i relation till aktuell forskning och den nu gällande- och den kommande kursplanen i kemi där det relativt ospecificerade begreppet ”enkla partikelmodeller” används. Undersökningen bidrar med flera förklaringar till vad partikelmodeller kan vara och uppmanar till att vidare utforska området, inte minst för att se över den svenska läroplanens beskrivning. / This study explores teacher descriptions of particle models and the particle model of matter. The teachers also describe what they consider to be necessary knowledge for young students to make use of them. The interview study is based on the thoughts of five science teachers regarding “simple” particle models in comparison to particle models. The gathered data from the interviews is analysed and the result of the study is compared to recent studies and the Swedish curriculum for chemistry. The aim of the study is to shed some light and various viewpoints on the particle model and to propose further studies in relation to the Swedish curriculum and its debatable description on the particle model.