Materiens partikelnatur anses vara en av de allra mest grundläggande teorierna i den naturvetenskapliga världen. Undervisning kring denna teori är omdiskuterad i forskning, inte minst vad gäller begreppsanvändning. Mer allmänna begrepp som ”partikel” kan användas i undervisningen, men det kan också vara nödvändigt att differentiera mellan olika begrepp, som atomer, molekyler eller elektroner beroende på vilket fenomen som beskrivs. Den här studien ämnar analysera läromedlet NTA och dess begreppsanvändning i relation till materiens partikelnatur. Det görs genom en enkel kvantitativ analys och kvalitativ innehållsanalys. Studien visar att NTA-materialets olika delar använder partikelbegrepp på ett konsekvent sätt, men att mellan delarna är det stora skillnader. I vissa delar används ett begrepp men i ett annat används ett annat begrepp för att beskriva samma sak. Användningen av begrepp relateras till teorier om begreppsförståelse i grundskoleåldrar. Det diskuteras också kring vad skillnaderna i begreppsanvändning kan bero på och vad detta innebär för användandet av NTA som läromedel.

I arbetet undersöks hur elevers progression mot en förståelse för materiens partikelnatur beskrivs i aktuella forskningsstudier. En systematisk litteratursökning leder fram till 10 vetenskapliga arbeten som alla behandlar elevers progression i ämnet. Arbetena analyseras utifrån olika aspekter; dels hur de beskriver en stegvis progression i förståelse, dels hur ”inzoomade” partikelkunskaper inledningsvis kan vara. Beskrivningarna diskuteras i relation till aktuell forskning och den svenska kursplanen i kemi. Studien bidrar med en diskussion kring materiens partikelnatur kopplat till utbildning, och uppmanar till att vidare utforska området, inte minst för att se över den svenska läroplanens beskrivning av progression i ämnet.

I arbetet undersöks lärares uppfattningar om partikelmodeller och vad de anser vara nödvändiga kunskaper för att elever ska kunna använda dessa. I undersökningen deltar fem legitimerade och verksamma lärare inom naturvetenskapsämnena. Lärarna bidrar med att ge sina perspektiv på begreppet partikelmodell och hur det kan skilja sig från läroplanens begrepp ”enkel partikelmodell”. De sätter även ord på vad eleverna behöver utveckla för kunskaper för att använda enkla partikelmodeller. Datainsamlingen utgörs av intervjuer med de fem lärarna som transkriberas och citeras. Resultatet från intervjuundersökningen diskuteras i relation till aktuell forskning och den nu gällande- och den kommande kursplanen i kemi där det relativt ospecificerade begreppet ”enkla partikelmodeller” används. Undersökningen bidrar med flera förklaringar till vad partikelmodeller kan vara och uppmanar till att vidare utforska området, inte minst för att se över den svenska läroplanens beskrivning. / This study explores teacher descriptions of particle models and the particle model of matter. The teachers also describe what they consider to be necessary knowledge for young students to make use of them. The interview study is based on the thoughts of five science teachers regarding “simple” particle models in comparison to particle models. The gathered data from the interviews is analysed and the result of the study is compared to recent studies and the Swedish curriculum for chemistry. The aim of the study is to shed some light and various viewpoints on the particle model and to propose further studies in relation to the Swedish curriculum and its debatable description on the particle model.