No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare för årskurs 4–6 resonerar om hur innehåll i kemiämnet ska framställas, och på vilket sätt de motiverar de val de gör i relation till elevers förståelse och intresse. Studien genomfördes i form av en kvalitativ intervjustudie där sex kemilärare för årskurs 4–6 intervjuades. Didaktik och den didaktiska modellen, den kemiska tripletten och dess representationsnivåer, makro-, submikro- och symbolnivå, har utgjort studiens teoretiska grund. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av alla representationsnivåer i framställningen av innehåll i undervisningen, samt att störst vikt läggs vid makronivån. Det är också denna nivå som lärarna uttrycker att elever har lättast att skapa förståelse för medan innehåll på submikronivå vållar svårigheter för både elevers förståelse och intresse. Praktiska aktiviteter, som till exempel laborationer, är vanligt förekommande inslag i undervisningen och något som lärarna uttrycker att de önskar utveckla och lägga mer tid på. Det är också praktiska aktiviteter som elevernas intresse framförallt upplevs vara kopplat till. Elevernas intresse är viktigt i lärarnas undervisning och är något som de ser kan leda till förståelse men de är kritiska till den läroplansförändring i kemiämnets syfte som betonar intresse och nyfikenhet på kunskapers bekostnad.

Forskaren har undersökt vilken förståelse de verksamma utbildarna har för pedagogisk digital kompetens, utifrån tre nivåer, mikro-, meso-, samt makronivå. Studien har även gett förslag på hur de verksamma utbildarna kan arbeta för att främja pedagogisk digital kompetens (PDK) ytterligare. Studien genomfördes som en intervjustudie, där respondenterna berättade om sin förståelse för pedagogisk digital kompetens. I studien framkom att respondenterna har en bra förståelse för vad och hur man besitter PDK som utbildare. Vidare framkom att för att kunna utforma en kurs/utbildning behövs en viss typ av kunskap och kompetenser samt att förutsättningarna på makronivå är viktiga för att kunna utveckla PDKn på de övriga nivåerna. Till sist väcktes frågan om hur mycket som går att digitalisera av en utbildning och när kvalitén går isär.

Today Sweden is one of the most secularized countries in the world and almost nowhere do so few believe that traditional religion plays a role in their lives. The purpose of this study is to investigate and analyze how secularization is portrayed in nine selected textbooks intended for middle school education and also to analyze how this result can be understood from two perspectives: secularization and modernization.  To clarify this purpose through a specific inquiry, two research questions have been formulated: How is secularization presented in the different textbooks? and How can the production of educational materials be understood in terms of secularization and modernization?. The aim is also to achieve this by using pre-selected analytical questions that will help answer the research question along with the selected excerpts in the material. The theory used in this study consists of the definitions of secularization and modernization presented and discussed in Bruce (2002, 2011) and Davie (2013). Bruce (2002, 2011) discusses the role of modernization in the decline of religion in society and the emergence of the secular society, where rationality, science, and technology became increasingly important. The discussion also assumes that the rise of secularization is a development of modernization. Davie (2013) initially discusses how modernization and the separation of church and state created a society that no longer relied on religious thinking but instead on empirical and ethical approaches.  Since the essay aims to study how textbooks present a concept, a content analysis of qualitative significance has been conducted to select and analyze what the author intends to convey through their portrayal of secularization. To structure the presented material, a coding process has been conducted to identify the context in which secularization is portrayed and presented in the different textbooks. The coding categories are as follows: "Secularization as the main part of the context," "Secularization as a part alternatively labeled in the context," and "Secularization not presented." Based on these codes, a thematization of the material has been carried out to use the analytical questions that have been employed to answer the research question. The themes are as follows: 'secularization,' 'modernization,' 'micro-level,' and 'macro-level.' The conclusions that this study has been able to identify and establish are that secularization can be portrayed and presented in several different ways. It is up to the author to focus on which perspective, starting point, or societal level secularization should be used.

Studiens syfte är att undersöka väntetiden som lärarna ger eleverna samt ifall det är mer öppna eller slutna frågor som förekommer under genomgångar i svenskundervisningen. Teorin som ligger till grund för studien är den sociokulturella och begreppet stöttning kategoriseras i instrumentell stöttning och emotionell stöttning. Stöttningen grupperas på tre olika nivåer, makro-,meso- och mikronivå. Nivåerna beror på hur planerad väntetiden är. Metoden som valdes för att samla in materialet var observationer av genomgångar i svenskundervisningen och sedan intervjuer med de observerade lärarna. Det är fem lärare som har deltagit i studien och samtliga är behöriga och undervisar i svenska på lågstadiet. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Studiens frågeställningar har varit de kategorierna som analyserats och sedan har mönster och nyckelord utifrån stöttning och nivåerna sammanställts. Resultatet visar att det var varierande användning av öppna och slutna frågor. Det visar sig att av 25 frågor har åtta frågor väntetid över den rekommenderade tiden på tre sekunder. I intervjuerna framkommer det att alla lärare är medvetna om väntetid och hur långväntetiden minimalt bör vara. Lärarna berättade att genom ett accepterande klassrum med hänsyn för varandra skapas förutsättningar för att ge väntetid. Det finns enligt lärarna fördelar men även nackdelar gällande väntetid som framförs i studien.