<p>Arbetskraftens rörlighet är ett centralt begrepp för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige kan man se en stark utvecklingsinriktning mot ökad rörlighet i arbetslivet. Syftet med denna uppsats var att göra en fördjupad studie för att undersöka vilka faktorer som påverkar de anställdas rörlighet på Sandvik SMC i Stockholm. För att genomföra undersökningen använde sig författarna av en fallstudie och kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkätundersökning. Uppsatsen utgick från en deduktiv ansats då enkäten och resultatet utformades och tolkades utifrån vald referensram. Referensramen bestod av teorier kring motivation och tidigare forskning angående rörlighet. Resultatet och slutsatsen från studien påvisade att detta företag hade en trögrörlig personal, vilket bl.a. kan bero på de anställdas relativt höga ålder, utbildningsnivå etc. De faktorer som skulle kunna få de anställda att byta arbetsgivare visade sig vara lön, stimulerande arbetsuppgifter, eget ansvar för arbetssituationen och genomförandet, möjligheter till personlig utveckling samt varierande och självständiga arbetsuppgifter.</p>

Arbetskraftens rörlighet är ett centralt begrepp för ett lands ekonomiska utveckling. I Sverige kan man se en stark utvecklingsinriktning mot ökad rörlighet i arbetslivet. Syftet med denna uppsats var att göra en fördjupad studie för att undersöka vilka faktorer som påverkar de anställdas rörlighet på Sandvik SMC i Stockholm. För att genomföra undersökningen använde sig författarna av en fallstudie och kvantitativ undersökningsmetod i form av en enkätundersökning. Uppsatsen utgick från en deduktiv ansats då enkäten och resultatet utformades och tolkades utifrån vald referensram. Referensramen bestod av teorier kring motivation och tidigare forskning angående rörlighet. Resultatet och slutsatsen från studien påvisade att detta företag hade en trögrörlig personal, vilket bl.a. kan bero på de anställdas relativt höga ålder, utbildningsnivå etc. De faktorer som skulle kunna få de anställda att byta arbetsgivare visade sig vara lön, stimulerande arbetsuppgifter, eget ansvar för arbetssituationen och genomförandet, möjligheter till personlig utveckling samt varierande och självständiga arbetsuppgifter.

Forskaren har undersökt vilken förståelse de verksamma utbildarna har för pedagogisk digital kompetens, utifrån tre nivåer, mikro-, meso-, samt makronivå. Studien har även gett förslag på hur de verksamma utbildarna kan arbeta för att främja pedagogisk digital kompetens (PDK) ytterligare. Studien genomfördes som en intervjustudie, där respondenterna berättade om sin förståelse för pedagogisk digital kompetens. I studien framkom att respondenterna har en bra förståelse för vad och hur man besitter PDK som utbildare. Vidare framkom att för att kunna utforma en kurs/utbildning behövs en viss typ av kunskap och kompetenser samt att förutsättningarna på makronivå är viktiga för att kunna utveckla PDKn på de övriga nivåerna. Till sist väcktes frågan om hur mycket som går att digitalisera av en utbildning och när kvalitén går isär.

Today Sweden is one of the most secularized countries in the world and almost nowhere do so few believe that traditional religion plays a role in their lives. The purpose of this study is to investigate and analyze how secularization is portrayed in nine selected textbooks intended for middle school education and also to analyze how this result can be understood from two perspectives: secularization and modernization.  To clarify this purpose through a specific inquiry, two research questions have been formulated: How is secularization presented in the different textbooks? and How can the production of educational materials be understood in terms of secularization and modernization?. The aim is also to achieve this by using pre-selected analytical questions that will help answer the research question along with the selected excerpts in the material. The theory used in this study consists of the definitions of secularization and modernization presented and discussed in Bruce (2002, 2011) and Davie (2013). Bruce (2002, 2011) discusses the role of modernization in the decline of religion in society and the emergence of the secular society, where rationality, science, and technology became increasingly important. The discussion also assumes that the rise of secularization is a development of modernization. Davie (2013) initially discusses how modernization and the separation of church and state created a society that no longer relied on religious thinking but instead on empirical and ethical approaches.  Since the essay aims to study how textbooks present a concept, a content analysis of qualitative significance has been conducted to select and analyze what the author intends to convey through their portrayal of secularization. To structure the presented material, a coding process has been conducted to identify the context in which secularization is portrayed and presented in the different textbooks. The coding categories are as follows: "Secularization as the main part of the context," "Secularization as a part alternatively labeled in the context," and "Secularization not presented." Based on these codes, a thematization of the material has been carried out to use the analytical questions that have been employed to answer the research question. The themes are as follows: 'secularization,' 'modernization,' 'micro-level,' and 'macro-level.' The conclusions that this study has been able to identify and establish are that secularization can be portrayed and presented in several different ways. It is up to the author to focus on which perspective, starting point, or societal level secularization should be used.

Studiens syfte är att undersöka väntetiden som lärarna ger eleverna samt ifall det är mer öppna eller slutna frågor som förekommer under genomgångar i svenskundervisningen. Teorin som ligger till grund för studien är den sociokulturella och begreppet stöttning kategoriseras i instrumentell stöttning och emotionell stöttning. Stöttningen grupperas på tre olika nivåer, makro-,meso- och mikronivå. Nivåerna beror på hur planerad väntetiden är. Metoden som valdes för att samla in materialet var observationer av genomgångar i svenskundervisningen och sedan intervjuer med de observerade lärarna. Det är fem lärare som har deltagit i studien och samtliga är behöriga och undervisar i svenska på lågstadiet. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Studiens frågeställningar har varit de kategorierna som analyserats och sedan har mönster och nyckelord utifrån stöttning och nivåerna sammanställts. Resultatet visar att det var varierande användning av öppna och slutna frågor. Det visar sig att av 25 frågor har åtta frågor väntetid över den rekommenderade tiden på tre sekunder. I intervjuerna framkommer det att alla lärare är medvetna om väntetid och hur långväntetiden minimalt bör vara. Lärarna berättade att genom ett accepterande klassrum med hänsyn för varandra skapas förutsättningar för att ge väntetid. Det finns enligt lärarna fördelar men även nackdelar gällande väntetid som framförs i studien.

Bakgrund Trafikverket är ansvarig förvaltare över Sveriges järnvägar. De hanterar den långsiktiga infrastrukturen samt byggandet och driften av järnvägarna. För att visualisera och hantera dessa järnvägar digitalt använder sig Trafikverket av ett system kallat Baninformationssystemet (BIS). Järnvägsnätet hanteras på två olika nivåer, makronivå och mikronivå. Makronivån visar driftplatser med dess kopplingar emellan dem och är den enklaste nivån av nätverket. Mikronivån är betydligt mer detaljerad och visar alla objekt och kopplingar som finns på en driftplats. Syfte Målet med studien är att implementera ett transportnätverk i form av en järnväg i en grafdatabas på mikronivå. I studien undersöks metoder för att hantera svängningsrestriktioner på transportnätverket. Utöver detta utför studien en rad kortaste vägen-sökningar för att validera transportnätverket. Metod Studien använder sig av forskningsstrategin design and creation där en IT-artefakt skapas. En litteraturundersökning görs för att finna tidigare forskning som kan hjälpa utvecklingen av IT-artefakten samt besvara forskningsfrågorna. Systematiska observationer utförs för att validera IT-artefakten, i form av kortaste vägen-sökningar som jämförs med samma sökning i Trafikverkets system BIS. Resultat Studien har resulterat i en implementation av ett transportnätverk med svängningsrestriktioner på mikronivå i en grafdatabas. En lösning i Neo4j vid namn Neomap används för visualisering och testning av transportnätverket. Studien presenterar också en jämförelse mellan Trafikverkets system BIS och studiens transportnätverk. Slutsatser Jämförelsen visar att den alternativa graf som föreslagits har implementerats som ett korrekt transportnätverk på mikronivå. Transportnätverket hanterar de flesta av de svängningsrestriktioner som Trafikverket använder då den använda data var begränsad. Neomap användes för både felsökning och validering av transportnätverket och visar att sökningarna från Neo4j är nästan identiska med BIS. / Background The Swedish Transport Administration is the responsible manager of Sweden’s railways. They handle the long-term infrastructure as well as the construction and operation of the railways. To visualize and manage these railways digitally, the Swedish Transport Administration uses a system called Baninformationssystemet (BIS). The railway network is managed at two different levels, macro-level and micro-level. The macro-level only shows operating sites with their connections between them and is the simplest level of the network. The micro-level is significantly more detailed showing all objects and connections located at an operating site. Aim The aim of the study is to implement a transportation network in the form of a railway in a graph database at micro-level. The study examines methods for managing turning restrictions on the transportation network. In addition, the study performs a series of shortest path searches to validate the transportation network. Method The study uses the research strategy design and creation where an IT artifact is created. A literature review is done to find previous research that can help the development of the IT artifact and answer the research questions. Systematic observations are performed to validate the IT artifact by doing various shortest road searches that are compared with the same searches in the Swedish Transport Administration’s system. Results The study has resulted in the implementation of a transportation network with turning restrictions on a micro-level in a graph database. A solution in Neo4j called Neomap is used for visualization and testing of the transportation network. A comparison is presented where the study’s transportation network was compared with the Swedish Transport Administration’s system BIS. Conclusions The comparison shows that the alternative graph proposed has been implemented as a correct transportation network on a micro-level. The transportation network handles most of the turning restrictions that Trafikverket uses due to limited data. Neomap is used for both troubleshooting and validation of the transportation network and shows that the searches from Neo4j are almost identical to the searches from BIS.