No description available.

<p>Litteraturstudie som avser att belysa patientupplevelser under väntetid på sjukhus. Denna tid av väntan på sjukhus upplevs av patienterna som en frustrerande och orosfylld tidsperiod som präglas av ovisshet över vad som skall hända och när, vilket placerar patienten i ett tillstånd som kan beskrivas som limbo. Sjuksköterskan har en central roll i interaktionen med patienten och bör vara väl insatt i vad väntan betyder för att förmå ge god omvårdnad samt lindra frustration och oro. Hos patienter med saknad interaktion under väntetiden upplevs väntan mer negativt än om de fått tydlig information om vad som skall hända och när. En ökad förståelse och mer kunskap kring patienters upplevelser av väntan kan hjälpa sjuksköterskan att skapa en större handlingsberedskap och på så sätt höja vårdkvalitén. Forskning behövs om hur patienter upplever väntetid på sjukhus samt en vidareutveckling av mätinstrument som kan mäta denna kvalité.</p>

Litteraturstudie som avser att belysa patientupplevelser under väntetid på sjukhus. Denna tid av väntan på sjukhus upplevs av patienterna som en frustrerande och orosfylld tidsperiod som präglas av ovisshet över vad som skall hända och när, vilket placerar patienten i ett tillstånd som kan beskrivas som limbo. Sjuksköterskan har en central roll i interaktionen med patienten och bör vara väl insatt i vad väntan betyder för att förmå ge god omvårdnad samt lindra frustration och oro. Hos patienter med saknad interaktion under väntetiden upplevs väntan mer negativt än om de fått tydlig information om vad som skall hända och när. En ökad förståelse och mer kunskap kring patienters upplevelser av väntan kan hjälpa sjuksköterskan att skapa en större handlingsberedskap och på så sätt höja vårdkvalitén. Forskning behövs om hur patienter upplever väntetid på sjukhus samt en vidareutveckling av mätinstrument som kan mäta denna kvalité.

No description available.

Vårdcentraler förknippas ofta med långa väntetider och ineffektivitet. En stor uppgift för tjänstechefer är att undvika negativa effekter av väntan och använder ofta tjänstelandskap samt explicita distraktioner för att skapa en positiv kundupplevelse. I den här uppsatsen har effekterna av tjänstelandskap, tidsuppfattning och emotionella aspekter studerats och analyserats. Det är möjligt att minska de negativa effekterna av väntetid genom att skapa en attraktiv väntemiljö som är en effektiv handling när det inte är möjligt att förkorta den objektiva väntetiden.  Forskningsmetoden som används i uppsatsen består av en kvantitativ metod som har utförts i form av en enkätundersökning. Genom användning av kvantitativ data har stora mängder information bearbetas på ett förhållandevis enkelt sätt (Jacobsen 2012). Pruyn och Smidt (1998) utförde en studie om; “Effekten av Tv som en distraktion i väntrummet”. Deras resultat påvisade att Tv som en explicit distraktion i ett väntrum inte fungerade då tidsuppfattningen inte påverkades. Vår studie motsäger deras eftersom resultatet från enkätundersökningen visade att tillgång till en explicit distraktion, i det här fallet Tv, hade en positiv och tidsreducerande inverkan på konsumenternas upplevda väntetid och motsäger sig därför Pruyn och Smidts tidigare forskning.

Bakgrund Hög belastning ses på akutmottagningar världen över. Detta kan bero på ett stort antal icke akuta patienter söker sig dit. Till akutmottagningen kommer patienter som utsatts för akut skada eller sjukdom och majoriteten får en låg prioritering i triagesystemet och får vänta länge på vård. Patienten ska erhålla individanpassad hjälp, där personlig bekräftelse är en del av processen tillsammans med ett individanpassat bemötande och individanpassad information. Vård skall ges med hänsyn till alla människors lika värde och ske genom ett respektfullt bemötande. Bemötande och kommunikation är viktiga faktorer i det vårdande mötet för att förebygga sjukdom och lidande hos patienter. Syfte Syftet är att belysa patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande under väntetiden på en akutmottagning.MetodEn litteraturbaserad studie i form av en litteraturöversikt för att sammanställa tidigare forskning. Sökningar gjordes i PubMed, Cinahl med hjälp av MeSH-termer och fria sökord samt inklusions- och exklusionskriterium. Även manuella sökningar utfördes på PubMed. Till resultatet inkluderades 15 artiklar, både kvalitativa och kantitativa. Valda artiklar har klassificerats med hjälp av ett bedömningsunderlag. Artiklarnas vetenskaplighet och etiska överväganden har bedömts. Resultat Upplevelse av väntetider, information och kommunikation, trygghet och bekräftelse var faktorer som fick stor betydelse för patienternas tillfredställelse under väntetiden på akutmottagningen. Patienter önskade mer information om väntetider, provresultat, egenbehandling och sitt tillstånd. Det visade sig även att det var viktigt för patienterna att sjuksköterskan kommunicerade på ett lättförståeligt sätt och använde ord som patienterna förstod. Patienterna önskade mer uppmärksamhet av sjuksköterskan under väntetiden då de käde sig bortglömda av personalen. Slutsats Forskning visar att bemötande och kommunikation har betydelse för hur patienten upplever sitt besök på akutmottagningen. Upplevelser av bemötande varierar mellan patienter. Äldre patienter visade sig vara mer tillfredställda än de yngre patienterna. Internationella skillnader har inte upptäckts

En väntan på hjärttransplantation skapar begränsningar i livet. För en patient med grav hjärtsjukdom där överlevnadstiden förväntas vara kortare än ett år och ingen annan behandling är möjlig, varken medicinsk eller kirurgisk, kan en hjärttransplantation vara enda utvägen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter upplever tiden innan en hjärttransplantation.   Metod: En litteraturstudie som var utformad enligt Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningar genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO som resulterade i 10 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier. Huvudkategori “En förlorad verklighet” med underkategorier ”Att leva i ovisshet”, ”Ångest och depression” samt ”Begränsningar i vardagen”. De andra huvudkategorierna var “Omgivningens betydelse”, “Omvårdnadens betydelse” samt “Förtröstan”.  Slutsats: Det identifierades att tiden i väntan på ett nytt hjärta var fylld av ovisshet, ångest och depression. Patienterna upplevde olika resurser som varit till hjälp under väntetiden. Det var av vikt att sjuksköterskan tog sig tid och hade tålamod. De patienter som såg en framtid efter hjärttransplantationen upplevde att de hade en bättre hantering av väntetiden.

Bakgrund: I Sverige har akutmottagningar i landet ungefär 2,5 miljoner patientbesök per/år. Akutmottagningar brukar vara stressfyllda miljöer med hög patientomsättning, möten är rutinmässiga och utrymmet för individuellt anpassad vård är begränsat. Patienterna blir vid ankomst bedömda och prioriterade utifrån triage, för att försäkra att patienten med de mest brådskande behoven blir omhändertagen först. Efter triagen får de flesta patienterna vänta, ibland i flera timmar. Syfte: Att belysa patientperspektivet av att vara patient på akutmottagningar inom den svenska hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudie, sökningar av artiklar genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed, vilket resulterande i 9 kvalitativa och 2 kvantitativa artiklar. Analysen inspirerades av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: 5 teman identifierades: Att vara patient under triagen, att vara patient under väntetider. Den ovissa väntetiden, Kommunikation och Delaktighet, Att vara i en utsatt sits. Diskussion: Väntetiderna kan underlättas genom att personalen tittar till patienterna. Den upplevda väntetiden har betydelse för patienternas uppfattning av kvalitén på vården Slutsats: Att vara patient på akutmottagning upplevs inledningsvis, positivt, detta förändras under väntetiden, sjuksköterskorna upplevs arroganta och ointresserade. Förbättringar kan göras för att förbättra upplevelsen av att vara patient, bekvämare sängar mm, personal som tittar till patienterna. Nyckelord: Omvårdnad, patientcentrerad vård, patientupplevelse, väntetid, triage.

Patienter som är i behov av ett nytt organ befinner sig i en situation där deras egna organ är skadat i den grad att ett nytt organ är det enda alternativet för att överleva. Behovet av organtransplantation är större än vad det finns tillgängliga organ, vilket resulterar i att väntetiden blir allt längre. Väntan på ett nytt organ är oviss, då ingen vet när eller om transplantationen kommer bli av. På grund av den långa väntetiden förekommer det att patienter hinner avlida innan en transplantation är möjlig att genomföra. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser i väntan på organtransplantation. En litteraturöversikt enligt Friberg (2017, ss.141-152) valdes som metod, där nio kvalitativa artiklar analyserats och sammanställts. Tre kategorier utgör navet i resultatet: Att hantera väntan, Att leva i osäkerhet och Att pendla mellan olika känslor. Ur dessa kategorier bildades fem underkategorier som speglar hur patienters upplevelser i väntan på ett nytt organ kan yttra sig. Resultatet visade att livet begränsats i många avseenden, patienterna går igenom flera olika känslor under väntetiden och en oro för framtiden var framträdande. Resultatet visade även att patienterna hade olika strategier för att hantera väntan, stöd och information samt att bevara hoppet var av central betydelse. I diskussionen förs ett vidare resonemang kring strategier i väntan samt väntan som begränsning. Sjuksköterskan bör skapa en förståelse för vad patienter upplever i väntan på ett nytt organ. Detta för att kunna stödja patienten i väntan och utforma omvårdnaden efter patientens unika behov.

Bakgrund: Vid ett akut insjuknande vänder sig patienter till akutmottagningar för att få hjälp. På senare år har väntetiderna på Sveriges akutmottagningar ökat och prioriteringen av patienter har försämrats. Information från sjuksköterskor är viktig och brister den kan känslor såsom oro uppkomma hos patienter. Sjuksköterskor bör därför arbeta personcentrerat för att minimera patienters negativa erfarenheter. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av att vara patient på en akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativa (n=13) och kvantitativa (n=1) har gjorts. De empiriska studierna eftersöktes i databaserna Cinahl Complete, Pubmed samt Psycinfo med publicering mellan årtalen 2012-2021. HKRs granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa studier användes under granskningen och analysprocessen inspirerades från Graneheim och Lundman. Etiska överväganden och etiskt godkännande har eftersökts i de empiriska studierna. Resultat: Patienters erfarenheter påvisade att de tvingats vänta lång tid på akutmottagningar. Förmedlad information från sjuksköterskor upplevdes bristfällig och i behov av förbättring. Det uppkom mycket känslor hos patienter, de kände sig oroliga och sårbara. Miljön på akutmottagningar ansågs vara opersonlig och stressfylld. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterades trovärdighetsbegreppen utifrån Lincoln och Guba: tillförlitlighet, pålitlighet, verifierbarhet och överförbarhet. De kvantitativa begreppen diskuterades utifrån Shadish: Intern validitet, extern validitet, statistisk validitet samt reliabilitet. I resultatdiskussionen diskuterades de fyra fynden Väntan, Vikten av information, Känslor och Miljön på akutmottagningar, med koppling till ett samhällsperspektiv, Orlandos Interaktionsteori och etiskt förhållningssätt samt förslag på förbättringsarbete.Slutsats: Akutmottagandet kunde förbättras enligt patienter. Sjuksköterskor var en central del av besöket och god kompetens behövs för att ge information och tillgodose patienters behov.