Reducerad väntetid till barnpsykiatrisk vård är ett prioriterat område då försenad vård har negativ inverkan på barns liv och hälsa. Syftet med förbättringsarbetet: Ökad tillgänglighet till barnpsykiatrisk utredning samt sammanhållen utredningstid med stöd av förbättringsmetoder. Syftet med studien: Beskriva användarnas, utredningsteamets, upplevelser av införandet av samordnat tvärprofessionellt processflöde för barnpsykiatrisk utredning. Förbättringsarbetet genomfördes med stöd av förbättringsmetoder. Förbättringsidén utgörs av ett tvärprofessionellt samordnat processflöde, där barnpsykiatrisk utredning skall vara planerad, genomförd och återlämnad inom fem veckor. Studiens metod: Kvalitativ och utgörs av fokusgruppsinterjuver. Resultat: Samordnat processflöde medförde att 93 % av patienterna utreddes inom regionala riktlinjers rekommenderade 120 dagar. Väntetiden reducerades från 9 till 4 månader efter utgången vårdgaranti. Utredningslängd minskade från bakgrundsmätnings 236 dagar till 48 dagar. Studien visar att samordnat utredningsschema kräver tvärprofessionell samordning, delaktiga medarbetare, lärande organisation, styrande, stödjande och delegerat ledarskap samt att omkringliggande system är effektiva. Systemet är sårbart och arbetsmiljön belastas.   Slutsats: Samordnat tvärprofessionellt processflöde ökade tillgänglighet till barnpsykiatriska utredningar samt sammanhållen utredningstid. Tvärprofessionell samordning, implementering av förbättringskunskap, lärande organisation, involverade och delaktiga medarbetare, effektiv organisation samt ett styrande, stödjande och delegerat ledarskap är avgörande faktorer för processens görlighet. Processflödet var sårbart för yttre faktorer. Upplevelsen var att arbetsmiljön belastas.

Denna uppsats utgår ifrån Grönroos modell över total upplevd kvalitet och syftar till att undersöka upplevd väntetid som en del av funktionell kvalitet. Detta görs genom att studera om den omgivning som kunder väntar i kan påverka den upplevda väntetiden. Genom den tidigare forskningen har tre omgivningsfaktorer identifierats som kan tänkas påverka den upplevda väntetiden: tristess, osäkerhet och orättvisa. Fokus ligger på banktjänster och för att svara på syftet har en enkät delats ut till personer som precis genomfört ett bankärende. Svaren från denna har sedan använts i en regressionsanalys för att se om det finns några samband. Resultaten visar att det i denna undersökning inte går att hitta några signifikanta samband mellan varken tristess, osäkerhet eller orättvisa och upplevd väntetid. Orsakerna till detta kan vara flera men en central slutsats är att det kan vara faktisk tid som till störst del påverkar den upplevda väntetiden och i sin tur den funktionella kvaliteten.

Det här är en litteraturstudie som baseras på åtta vetenskapliga artiklar, vars syfte är att ta reda på patienters upplevelser av sin väntetid på akutmottagning. 2 av artiklarna är kvantitativa och resterande av kvalitativ metod. Fribergs (2017, ss. 141-151) modell ligger till grund för upplägget av studien. Resultatet av studien påvisar att akutmottagningar idag står inför komplexa problem. Dessa lyfts fram i resultatet genom 3 huvudkategorier: akutens miljö, lång väntetid och helhetssyn.  Konsekvenser av de komplexa problemen orsakar att en del patienter drar sig för att be om hjälp då de vill underlätta för personalen. Patienterna fryser, är hungriga, rädda, oroliga och känner sig inte sedda under sin tid på akuten, vilket påverkar helhetsupplevelsen. I många fall hade detta kunnat reduceras genom enkla medel så som ögonkontakt, ett inbjudande kroppsspråk, skriftlig och muntlig information. I diskussionen lyfts det fram hur patienterna utsätts för ett vårdlidande på grund av de brister som resultatet påvisar. Slutsatsen av det här är att information och en god vårdrelation främjar patientens upplevelse ökar chanserna till en god vårdkvalitet.

Introduktion Lång väntetid för Stockholms sjukhusbundna akutmottagningar är ett stort problem, samt stor spridning av väntetider mellan de olika mottagningarna. Prediktion av väntetid för Stockholms akutmottagningar är av värde för personer vid val av mottagning och kan i längden resulterai en spridning av patientbelastningen på Stockholms sjukhus. Metod Tidskoder och prioritetsklassificering för besökare på en av Stockholms akutmottagningar användes för att utreda linjära förhållanden mellan kö och väntetid, utifrån vilka prediktionsmodeller togs fram. Resultat Bästa linjära prediktiva metod ger ett medelfel på 86 minuter. Akutmottangningsköer uppvisar ett ickelinjärt förhållande till väntetider och följer inte dess formellt definierade prioritetsordning. Slutsats Djupare förståelse för hur akutmottagningsköer är organiserade i praktiken behövs för prediktion av väntetid som är tillräckligt precis för att vara av värde vid val av mottagning.

När en patient blivit godkänd för transplantation registreras patienten på en väntelista. Väntetiden kan variera från dagar upp till månader eller till och med år. Den förknippas ofta med bland annat oro och ångest för patienten. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att sammanställa litteratur gällande patientens upplevelse under väntetiden inför en hjärttransplantation och vilka faktorer som kan påverka patienten under denna tid. Författarna har använt evidensbaserad metod och följt Goodmans metodvägledning. Totalt inkluderades elva vetenskapliga artiklar, som granskades enligt Carlsson och Eimans (2003) bedömningsmall. Som teoretisk referensram användes Carnevalis (1999) omvårdnadsmodell. I resultatet framkom följande kategorier; stress, coping, depression, socialt stöd, livskvalitet och funktionell förmåga. Det framkom också i resultatet att dessa faktorer i sin tur påverkar varandra. De stressfaktorer som visade sig vara mest vanliga under väntetiden inför hjärttransplantationen var; behovet av ett nytt hjärta, det allvarliga sjukdomstillståndet och familjens oro. Den mest använda copingstrategin var positivt tänkande. Resultatet visar även olika kulturella skillnader gällande de olika faktorernas påverkan. / When a patient has fulfilled all the requierment for a hearttransplantation they are placed on a waiting list. The waiting period can be from days up to months or even years. This time is associated with anxiety for the patient. The aim of this systematic literature review is to gather literature concerning the patients experience and the different factors that affect the patients during the waiting period before a heart transplantation. The method that has been used is an evidence based method and Goodman’s seven steps were also used. This literature review is based on eleven scientific articles that have been quality rated using Carlsson and Eimans (2003) ratingscale. As a theoretic frame of reference Carnevali (1999) has been used. The result showed following categories; stressors, coping, depression, social support, quality of life and functional ability. It also showed that these factors affect each other. The three most common stress factors during the waiting period were; requiring a heart transplant, having a terminal illness and worrying family members. The most used coping strategy was positive thinking. The result also shows cultural differences concerning the affects of the different factors.

För patienter med organsvikt är organtransplantation den enda möjliga behandlingen när den medicinska behandlingen inte längre räcker till. Transplantationsprocessen kan vara en långdragen tid för patienterna med många tankar och känslor. Väntetiden kan medföra förändringar och begränsningar i patienternas vardag och påverkar livskvalitén. Sjuksköterskor har som ansvar att stödja patienter i och tillgodose deras behov av vård och stöd i alla vårdmiljöer och för att kunna erbjuda rätt stöd för patienter i väntan på ett organ är det viktigt att ha förståelse för patienters upplevelser under väntetiden. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att vänta på ett nytt organ. Som metod valdes en litteraturöversikt. Litteraturöversikten inkluderar 12 artiklar genomförda med kvalitativ metod. Resultatet presenteras i två huvudteman; I väntan på organtransplantation och i kontakt med hälso-och sjukvården, med fem medföljande subteman. Litteraturöversiktens resultat visade att patienterna upplevde många begränsningar i sin vardag som medförde fysiska, psykiska och sociala svårigheter samt påvisade att patienterna i väntan på transplantation var i behov av stöd och information från sjuksköterskan. I diskussionen förs resonemang kring väntetidens inverkan på livet, den vårdande relationens betydelse och att främja hälsa och hållbarhet under väntetiden samt kring litteraturöversiktens valda metod.

Bakgrund: Vårdpersonalen på en akutmottagning har stora krav på sig, ansvar för många patienter och måste fatta många egna beslut, ibland med mycket kort betänketid. Vårdpersonalen möter många olika patienter med olika problem och personligheter, och måste bemöta varje patient så att denne känner sig bekräftad och sedd. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka patienters upplevelse av att vårdas på en akutmottagning. Metod: Artiklar till arbetet har söks i olika databaser. Aktuella artiklar har lästs och relevanta fynd har markerats, för att analyseras och sammanställa ett resultat. Resultat: Analysen resulterade i tre underrubriker: Information, Bemötande och Vårdmiljö, med uppdelning av positiva och negativa upplevelser. Många patienter var nöjda med vården, men hade låga förväntningar från början. Patienterna har förstående för personalens tuffa arbetsmiljö, men önskade att få bättre information om väntetid och undersökningar. De tyckte att väntetiden var för lång, och kände sig ofta ensamma och övergivna. Slutsats: Mycket behöver förändras för att patienterna ska få en mer positiv upplevelse av akuten. Detta arbeta kan hjälpa till att belysa vilka punkter som vården måste arbeta extra mycket med för att patienterna ska känna sig trygga, exempelvis bättre information om väntetider och ett bemötande där sjusköterskan ser hela patienten. / Background: The demands and expectations on a nurse in the emergency room are high. They are responsible for many patients and have to make many decisions on their own, sometimes with very short reflection time. They face a wide variety of patients with different problems and personalities, each requiring their own method of approach and interaction in order for him or her to feel acknowledged. Aim: The aim of the literature review is to examine patient's experiences of being cared for in an emergency room. Method: Articles for the work has been searched in different databases. Articles in-question has been read and the relevant finding has been highlighted, to analyze and compile the results. Results: The analysis resulted in three subheadings: Information, Treatment and Care environment, with sectioning of positive and negative experiences. Many patients were satisfied with the care, but had low expectations from the start. Conclusion: There is much that needs to be changed to allow patients to have a more positive experience of the emergency room. Care units must work harder with to ensure that patients will feel secure and safe, for example, better information on waiting times and a treatment where the nurse sees the whole patient.

<p>Detta examensarbete har genomförts vid Institutionen för produktionsekonomi på Linköpings tekniska högskola. Uppdragsgivare har varit Svenskt Näringsliv och arbetet har utförts på Södersjukhuset i Stockholm. Syftet med arbetet har varit att kartlägga flödet av patienter med sökorsak höft genom sjukhusets akutmottagning och ortopediska verksamhet, för att därefter analysera detta och föreslå åtgärder som kan minska väntetider och öka genomflödet. </p><p>På akutmottagningen har tre aktiviteter visat sig vara viktigare än de övriga, nämligen läkarundersökning, röntgen och inläggning på vårdplats. Anledningen till detta är att väntan till de aktiviteterna utgör cirka två tredjedelar av en patients tid på akutmottagningen. Därför har åtgärderna på akutmottagningen syftat till att reducera dessa väntetider och mildra dess konsekvenser. </p><p>Ett led i detta är att akutmottagningen anpassar antalet läkare bättre efter de varierande behoven över dygnet. Röntgenavdelningen bör kontinuerligt utvärdera behoven från akutmottagningen för att på så sätt balansera sin kapacitet. Patienter som är färdiga på akutmottagningen placeras i en separat lokal under tiden de väntar på vårdplats. </p><p>Inom den ortopediska verksamheten syftar åtgärdsförslagen till en förändrad hantering av resurser och ett bättre utnyttjande av desamma. De två resurser som arbetet koncentrerar sig kring är vårdplatser och operation, och avvägningen om dessa bör vara gemensamma eller dedicerade mellan elektiva och akuta patienter. </p><p>Det betydande antalet operationer som drabbas av störningar, och därför ej kan genomföras, talar för en uppdelning av operationsresurser mellan akuta och elektiva patienter. Däremot bör vårdplatserna vara gemensamma eftersom de elektiva patienterna kan jämna ut den totala efterfrågan på vårdplatser. Genom att dessutom se över utskrivningsrutinerna från vårdavdelningar kan flödet förbättras ytterligare. Åtgärder som föreslagits för att åstadkomma detta är tidig planering av utskrivningar, utskrivningskoordinator och att inrätta en lokal i väntan på hemfärd.</p>

<p>The pressure is getting tougher on Accident and Emergency departments. Therefore it is crucial to study how the patient’s perceive their visit to the Emergency department. Knowledge about this enables improvement of routines, patient participation and patient safety. The purpose of the study was to investigate patient’s experiences of their visit at the Emergency department.</p><p>A descriptive design was used. Patients (n=91) who visited the Emergency department at Uppsala University Hospital during two weeks in October 2009, answered a questionnaire. The questionnaire consisted of 13 questions about the visit, waiting time and information.</p><p>The result showed that most of the patients found that the waiting time was acceptable and they perceived that the staff was competent and professional. On the other hand most patients perceived that they did not receive enough information of the prioritization of the patients in the Emergency department and information about expected waiting time.</p><p>The study result shows that one part of the patient didn´t get information about expecting waiting time and the order of priority and the conclusion was that the study shows that the majority of the patients perceived their Emergency department visit as positive.</p>

<p><em>Syfte:</em> Utvärdering av hur patienter upplever den förbokade återbesökstiden, väntetiden samt personalens bemötande vid återbesöket. Syftet är även att undersöka hur personal på ortopedens nyinrättade ”snabbmottagningen” vid AS upplever stress, patientflöde samt telefonförfrågningarna, efter införandet enligt Lean-modellen</p><p><strong></strong><em>Metod:</em> Deskriptiv kvantitativ enkätstudie. Slumpmässigt urval utfördes på patienter och av hundra procent (n=55) tillfrågade, deltog fyrtionio procent (n=27). Av hundra procent tillfrågad personal (n=14), deltog sextiofyra procent (n=9). Urvalet utförde avdelningschefen.</p><p><strong></strong><em>Resultat<strong>:</strong></em> Utvärderingen av patienternas upplevelser av planerad återbesökstid, bemötande och väntetid på snabbmottagningen var generellt mycket bra. Personal på ortopedmottagningens snabbmottagning upplevde ingen större förändring efter införandet enligt Lean-modellen.</p><p><strong></strong><em>Slutsats:</em> Resultatet visar att patienterna upplevde den planerade återbesökstiden generellt mycket bra. Personalens upplevde inte att arbetet förändrats. Fler och större studier behövs för att utvärdera organisationsförändringar som initierats av Lean-modellen.</p> / <p><em>Aim:</em> Evaluation of paitents’ experiences of the prebooked time for next appointment, the waiting time and the staff’s treatment at the next appointment. The aim is also to examine how the staff at the newly established orthopedic “quickreception” at the Uppsala University hospital experience stress, patientflow and the telephonerequests, after the introduction according to the Lean-model.</p><p><em>Method</em>: Descriptive quantitative inquirystudy. Patients were selected randomly and out of one hundred percent (n=55) who were asked, fortynine percent (n=27) participated. Out of one hundred percent (n=14) of the staff asked, sixtyfour percent (n=9) participated. The selection was made by the head of the ward.</p><p><em>Results</em>: Evaluation of the patients’ experiences of the planned time for next appointment, treatment and waiting time at the “quickreception” was generally very good. The staff at the orthopedic “quickreception” did not experience a big change after the introduction according to the Lean-model.</p><p><em>Conclusion:</em> The results show that the patients experienced the planned time for next appointment generally very good. The staff did not experience that the work had changed. More and larger studies are needed to evaluate changes of organisations that were initiated by the Lean-model.</p>