<p>Leva Nykter i Ljusdal bedrivs som en öppenvårdsbehandling på kvällstid enligt tolvstegsprogrammets filosofi två gånger varje vecka. Studien lyfter fram brukarnas egna åsikter och upplevelser av att genomföra detta program. Den innehåller hur deltagarna har upplevt själva deltagandet i programmet i termer av delaktighet och klimat m.m, vilket stöd de har upplevt sig ha fått samt hur det går för dem nu, ett par år senare och hur de bedömer sin framtid. Därmed handlar den såväl om utfall som kvalitet i vården. Studien har genomförts med hjälp av en strukturerad enkät där i huvudsak flervalsfrågor samt skattningsskalor har använts. I slutet av enkäten har brukarna även givits en chans att fritt tycka till om verksamheten, om vad de själva ansåg vara bra och vad som kunde ha gjorts bättre. Resultatet av studien har visat att vårdmiljön och programmets innehåll (funktionell kvalitet) på Leva Nykter har upplevts som positivt av brukarna. Att behandlingen har varit på kvällstid, att ha kunnat fortsätta arbeta och bo på hemmaplan har varit något som har uppskattats mycket av brukarna. Det har skett en positiv förändring överlag på de initialt upplevda problemområdena (teknisk kvalitet) från det att brukarna skrevs in till utskrivningen. Många av de tidigare problemen har idag försvunnit men några finns dock kvar i reducerad styrka. Av allt att döma verkar det ha gått bra för de brukare som har svarat på enkäten och brukarnas egen framtidstro är positiv när det gäller deras kommande tillvaro. Kvinnorna har haft lägre svarsfrekvens än männen, har i mindre utsträckning fullföljt behandlingen och har inte deltagit i självhjälpsgrupper vilket kan innebära att Leva Nykter kanske bör se över hur deras program fungerar specifikt för kvinnor vid en annars mycket väl fungerande verksamhet.</p>

<p>Denna studie är en utvärdering av boende i träningslägenhet i Gävle kommun. Boende i träningslägenhet är ett bistånd som beviljas av socialtjänstens Vuxenteam. Syftet är att människor som inte bedöms klara eget boende, eller av olika anledningar inte kan få ett eget kontrakt, ska genom en träningslägenhet ges möjlighet att prova eget boende. Det finns två övergripande syften med studien, dels att undersöka hur insatsen ser ut och hur den fungerar (teknisk kvalitet) dels att undersöka hur klienterna upplever hur det är att bo i träningslägenhet (funktionell kvalitet). Studien har genomförts med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod, och där intervjuer och aktstudier använts som datainsamlingsmetod. Resultaten visar att missbruk, skulder och tidigare störningar är de främsta orsakerna till att klienterna bor i träningslägenhet. Resultaten från intervjuerna visar att nykterhets- och skötsamhetskraven som är kopplade till boende i träningslägenhet kan sägas vara uppskattade av klienterna, men förefaller vara svåra för klienterna att uppfylla. Skulder är den övervägande anledningen till att klienterna bor kvar i träningslägenheten längre än planerat. Klienternas ekonomiska situation förefaller vara något som samtliga bör få hjälp att arbeta mer aktivt med.</p>

Denna studie är en utvärdering av boende i träningslägenhet i Gävle kommun. Boende i träningslägenhet är ett bistånd som beviljas av socialtjänstens Vuxenteam. Syftet är att människor som inte bedöms klara eget boende, eller av olika anledningar inte kan få ett eget kontrakt, ska genom en träningslägenhet ges möjlighet att prova eget boende. Det finns två övergripande syften med studien, dels att undersöka hur insatsen ser ut och hur den fungerar (teknisk kvalitet) dels att undersöka hur klienterna upplever hur det är att bo i träningslägenhet (funktionell kvalitet). Studien har genomförts med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod, och där intervjuer och aktstudier använts som datainsamlingsmetod. Resultaten visar att missbruk, skulder och tidigare störningar är de främsta orsakerna till att klienterna bor i träningslägenhet. Resultaten från intervjuerna visar att nykterhets- och skötsamhetskraven som är kopplade till boende i träningslägenhet kan sägas vara uppskattade av klienterna, men förefaller vara svåra för klienterna att uppfylla. Skulder är den övervägande anledningen till att klienterna bor kvar i träningslägenheten längre än planerat. Klienternas ekonomiska situation förefaller vara något som samtliga bör få hjälp att arbeta mer aktivt med.

Leva Nykter i Ljusdal bedrivs som en öppenvårdsbehandling på kvällstid enligt tolvstegsprogrammets filosofi två gånger varje vecka. Studien lyfter fram brukarnas egna åsikter och upplevelser av att genomföra detta program. Den innehåller hur deltagarna har upplevt själva deltagandet i programmet i termer av delaktighet och klimat m.m, vilket stöd de har upplevt sig ha fått samt hur det går för dem nu, ett par år senare och hur de bedömer sin framtid. Därmed handlar den såväl om utfall som kvalitet i vården. Studien har genomförts med hjälp av en strukturerad enkät där i huvudsak flervalsfrågor samt skattningsskalor har använts. I slutet av enkäten har brukarna även givits en chans att fritt tycka till om verksamheten, om vad de själva ansåg vara bra och vad som kunde ha gjorts bättre. Resultatet av studien har visat att vårdmiljön och programmets innehåll (funktionell kvalitet) på Leva Nykter har upplevts som positivt av brukarna. Att behandlingen har varit på kvällstid, att ha kunnat fortsätta arbeta och bo på hemmaplan har varit något som har uppskattats mycket av brukarna. Det har skett en positiv förändring överlag på de initialt upplevda problemområdena (teknisk kvalitet) från det att brukarna skrevs in till utskrivningen. Många av de tidigare problemen har idag försvunnit men några finns dock kvar i reducerad styrka. Av allt att döma verkar det ha gått bra för de brukare som har svarat på enkäten och brukarnas egen framtidstro är positiv när det gäller deras kommande tillvaro. Kvinnorna har haft lägre svarsfrekvens än männen, har i mindre utsträckning fullföljt behandlingen och har inte deltagit i självhjälpsgrupper vilket kan innebära att Leva Nykter kanske bör se över hur deras program fungerar specifikt för kvinnor vid en annars mycket väl fungerande verksamhet.

Denna uppsats utgår ifrån Grönroos modell över total upplevd kvalitet och syftar till att undersöka upplevd väntetid som en del av funktionell kvalitet. Detta görs genom att studera om den omgivning som kunder väntar i kan påverka den upplevda väntetiden. Genom den tidigare forskningen har tre omgivningsfaktorer identifierats som kan tänkas påverka den upplevda väntetiden: tristess, osäkerhet och orättvisa. Fokus ligger på banktjänster och för att svara på syftet har en enkät delats ut till personer som precis genomfört ett bankärende. Svaren från denna har sedan använts i en regressionsanalys för att se om det finns några samband. Resultaten visar att det i denna undersökning inte går att hitta några signifikanta samband mellan varken tristess, osäkerhet eller orättvisa och upplevd väntetid. Orsakerna till detta kan vara flera men en central slutsats är att det kan vara faktisk tid som till störst del påverkar den upplevda väntetiden och i sin tur den funktionella kvaliteten.

Syfte: Vi vill genom vår studie analysera de undersökningar som utförts av Linköpings kommun och Skolverket med hjälp av ServQual – modellen och Grönroos totalkvalitetsmodell som båda mäter kvalitet. Vi vill även jämföra de båda kvalitetsundersökningarnas syn på kvalitet samt hur de ser på eleven ur ett kundperspektiv. Vi vill studera om undersökningarna mäter totalkvalitet eller om de likt vi tror snarare mäter teknisk kvalitet. Frågeställningar: Är synen på vad som är kvalitet liknande mellan Skolverkets undersökningar och Linköping kommuns undersökningar? Motsvarar kvalitetsbilden/bilderna den som beskrivs i EUPAN – rapporten dvs. ServQual samt den totalkvalitetsbild som Grönroos presenterar? Vad finns det för möjligheter för kunden att utvärdera tjänsten gymnasieutbildning och är denna utvärdering relevant för kunden? Teori: Inom tjänstemarknadsföring finns många teorier avseende kvalitetsmätning. Vi har tagit fasta på två av dessa, ServQual –metoden och Totalkvalitetsmodellen. Emperi: Studien grundar sig på sekundärempiri i form av kvalitetsundersökningar hämtade från Linköpings kommun samt Skolverket. Resultat: Vi finner i våra resultat en ringa koppling mellan berörda teorier och tidigare genomförda undersökningar. Vi upplever att uppfattningen av kvalitet är liknande mellan båda undersökningarna, men att denna stämmer dåligt överrens med vad som presenteras i ServQual respektive totalkvalitetsmodellen. En stor anledning till detta är att eleven, i motsats till vår syn, inte definieras som kund i tjänstesituationen

<p>Bakgrund: I bakgrunden framgår det att den personliga kontakten med mejeriföretagen har minskat med tiden, vilket har resulterat i ett ökat avstånd mellan mejeriföretag och kund. Samtidigt präglas branschen av hög konkurrens. Det har blivit allt viktigare att arbeta för att behålla sina befintliga kunder.</p><p>Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för mejeriföretagens långsiktiga överlevnad vid omvandling av en rutinmässig kärntjänst?</p><p>Syfte: Att analysera och jämföra två beställningsmetoder för att se vilka faktorer som påverkar och bidrar till en långsiktig relation.</p><p>Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv forskningsansats. Både kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod tillämpas i form av en djupintervju samt en kundenkät.</p><p>Teorier: Uppsatsen använder följande teorier: Involveringsteorin, Mervärdesteorin, Nätverkssynsättet, Totalkommunikation samt Service profit chain. Uppsatsen utgår från ett Relationsmarknadsföringsperspektiv.</p><p>Empiri: Empirin består uteslutande av primärdata från kundenkäten. Djupintervjuns huvudsakliga syfte var att få en förförståelse över mejeribranschen.</p><p>Resultat: Resultatet visar på att ringkunderna är höginvolverade samt att orderwebbkunderna på lång sikt kan bli låginvolverade. Uppsatsförfattarna anser att övergången till orderwebben minskar Arla Foods förutsättningar för långsiktiga relationer.</p><p>Slutsats: Kundrelationer, höginvolverade kunder, samarbete samt tillgänglighet är viktiga faktorer för mejeriföretagens långsiktiga överlevnad.</p>

Bakgrund: I bakgrunden framgår det att den personliga kontakten med mejeriföretagen har minskat med tiden, vilket har resulterat i ett ökat avstånd mellan mejeriföretag och kund. Samtidigt präglas branschen av hög konkurrens. Det har blivit allt viktigare att arbeta för att behålla sina befintliga kunder. Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för mejeriföretagens långsiktiga överlevnad vid omvandling av en rutinmässig kärntjänst? Syfte: Att analysera och jämföra två beställningsmetoder för att se vilka faktorer som påverkar och bidrar till en långsiktig relation. Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv forskningsansats. Både kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod tillämpas i form av en djupintervju samt en kundenkät. Teorier: Uppsatsen använder följande teorier: Involveringsteorin, Mervärdesteorin, Nätverkssynsättet, Totalkommunikation samt Service profit chain. Uppsatsen utgår från ett Relationsmarknadsföringsperspektiv. Empiri: Empirin består uteslutande av primärdata från kundenkäten. Djupintervjuns huvudsakliga syfte var att få en förförståelse över mejeribranschen. Resultat: Resultatet visar på att ringkunderna är höginvolverade samt att orderwebbkunderna på lång sikt kan bli låginvolverade. Uppsatsförfattarna anser att övergången till orderwebben minskar Arla Foods förutsättningar för långsiktiga relationer. Slutsats: Kundrelationer, höginvolverade kunder, samarbete samt tillgänglighet är viktiga faktorer för mejeriföretagens långsiktiga överlevnad.

<p>The manufacturing industry is currently in a short-term downturn while the competition is increasing. The result of this is that companies must find new ways to bring out their products. Traditional competitive strategies, such as low pricing, is not sufficient today as the customer is inquiring something more than just a good product. Higher demands are presented on an accurate, well functional, communication between customer and companies, as this has become an important strategic factor in achieving long-term profitability.</p><p><p><p>The aim of this independent project was to analyze and evaluate the communication process between a company and its sales companies.</p><p>In order to illustrate this process, a case study was carried out at Alfa Laval, their sales companies and employees at their distribution center in Tumba. In order to see the differences in attitudes between the management, the sales companies and the employees regarding communication and involvement a gap analysis were used.</p><p>The theoretical part of the study considers theories about business mission, communication, involvement, quality and creating value.</p><p>The result showed that a smaller gap exists between the sales companies and the management while a slightly larger one exists between the employees and the management. The internal communication is presently inadequate in the sense that separate opinions exist on whether a one- or two-way communication should be used. This causes the interactive communication, between employees and sales companies, to suffer as well since the employees do not know what to communicate.</p><p>A long-term profitability can only be achieved when the internal and interactive communication is working correctly, something that it presently does not do. The conclusion of this independent project shows that communication must be correctly shaped and that all parties should embrace the degree of involvement in the same way. These are the two factors that are strategically important to the communication process.</p></p></p> / <p>Verkstadsindustrin är nere i en svacka samtidigt som konkurrensen hårdnar vilket medför att företag måste hitta nya sätt att framhäva sina produkter på. Traditionella konkurrensstrategier, som prispress, är inte tillräckliga idag då kunden kräver något mer än endast en bra produkt. Högre krav ställs på att kommunikationen mellan kund och företag måste vara korrekt utformad och väl fungerande då denna blivit en viktig strategisk faktor för långsiktig lönsamhet.</p><p>Syftet med rapporten är att analysera och utvärdera kommunikationsprocessen mellan ett företag och deras säljbolag.</p><p>För att belysa denna kommunikationsprocess genomfördes en fallstudie på Alfa Laval och deras säljbolag samt anställda på deras distributionscentrum i Tumba. För att se till skillnader i attityd mellan ledningen, säljbolagen samt de anställda, avseende kommunikation och involvering, genomfördes en gap-analys.</p><p>De teoriområden som användes för att genomföra rapporten behandlade bland annat affärsidé, kommunikation, involvering, kvalitet och värdeskapande.</p><p>Resultatet visade att det föreligger ett mindre gap mellan säljbolag och ledning medan ett något större gap föreligger mellan de anställda och ledning. Den interna kommunikationen är idag bristande i den bemärkelsen att det råder skilda meningar om huruvida den ska vara enkel- eller dubbelriktad. Som ett led av detta blir även den interaktiva kommunikationen, mellan anställda och säljbolag, lidande då de anställda inte vet vad de ska kommunicera ut. En långsiktig lönsamhet kan endast uppnås om den interna och den interaktiva kommunikationen fungerar korrekt, något som den i dagsläget inte gör. Rapportens slutsats visar att kommunikationen ska vara utformad på korrekt sätt och att graden av involvering ska omfattas på samma sätt av alla parter. Det är dessa två faktorer som är strategiskt viktiga för kommunikationsprocessen.</p>

The manufacturing industry is currently in a short-term downturn while the competition is increasing. The result of this is that companies must find new ways to bring out their products. Traditional competitive strategies, such as low pricing, is not sufficient today as the customer is inquiring something more than just a good product. Higher demands are presented on an accurate, well functional, communication between customer and companies, as this has become an important strategic factor in achieving long-term profitability. The aim of this independent project was to analyze and evaluate the communication process between a company and its sales companies. In order to illustrate this process, a case study was carried out at Alfa Laval, their sales companies and employees at their distribution center in Tumba. In order to see the differences in attitudes between the management, the sales companies and the employees regarding communication and involvement a gap analysis were used. The theoretical part of the study considers theories about business mission, communication, involvement, quality and creating value. The result showed that a smaller gap exists between the sales companies and the management while a slightly larger one exists between the employees and the management. The internal communication is presently inadequate in the sense that separate opinions exist on whether a one- or two-way communication should be used. This causes the interactive communication, between employees and sales companies, to suffer as well since the employees do not know what to communicate. A long-term profitability can only be achieved when the internal and interactive communication is working correctly, something that it presently does not do. The conclusion of this independent project shows that communication must be correctly shaped and that all parties should embrace the degree of involvement in the same way. These are the two factors that are strategically important to the communication process. / Verkstadsindustrin är nere i en svacka samtidigt som konkurrensen hårdnar vilket medför att företag måste hitta nya sätt att framhäva sina produkter på. Traditionella konkurrensstrategier, som prispress, är inte tillräckliga idag då kunden kräver något mer än endast en bra produkt. Högre krav ställs på att kommunikationen mellan kund och företag måste vara korrekt utformad och väl fungerande då denna blivit en viktig strategisk faktor för långsiktig lönsamhet. Syftet med rapporten är att analysera och utvärdera kommunikationsprocessen mellan ett företag och deras säljbolag. För att belysa denna kommunikationsprocess genomfördes en fallstudie på Alfa Laval och deras säljbolag samt anställda på deras distributionscentrum i Tumba. För att se till skillnader i attityd mellan ledningen, säljbolagen samt de anställda, avseende kommunikation och involvering, genomfördes en gap-analys. De teoriområden som användes för att genomföra rapporten behandlade bland annat affärsidé, kommunikation, involvering, kvalitet och värdeskapande. Resultatet visade att det föreligger ett mindre gap mellan säljbolag och ledning medan ett något större gap föreligger mellan de anställda och ledning. Den interna kommunikationen är idag bristande i den bemärkelsen att det råder skilda meningar om huruvida den ska vara enkel- eller dubbelriktad. Som ett led av detta blir även den interaktiva kommunikationen, mellan anställda och säljbolag, lidande då de anställda inte vet vad de ska kommunicera ut. En långsiktig lönsamhet kan endast uppnås om den interna och den interaktiva kommunikationen fungerar korrekt, något som den i dagsläget inte gör. Rapportens slutsats visar att kommunikationen ska vara utformad på korrekt sätt och att graden av involvering ska omfattas på samma sätt av alla parter. Det är dessa två faktorer som är strategiskt viktiga för kommunikationsprocessen.