<p>Leva Nykter i Ljusdal bedrivs som en öppenvårdsbehandling på kvällstid enligt tolvstegsprogrammets filosofi två gånger varje vecka. Studien lyfter fram brukarnas egna åsikter och upplevelser av att genomföra detta program. Den innehåller hur deltagarna har upplevt själva deltagandet i programmet i termer av delaktighet och klimat m.m, vilket stöd de har upplevt sig ha fått samt hur det går för dem nu, ett par år senare och hur de bedömer sin framtid. Därmed handlar den såväl om utfall som kvalitet i vården. Studien har genomförts med hjälp av en strukturerad enkät där i huvudsak flervalsfrågor samt skattningsskalor har använts. I slutet av enkäten har brukarna även givits en chans att fritt tycka till om verksamheten, om vad de själva ansåg vara bra och vad som kunde ha gjorts bättre. Resultatet av studien har visat att vårdmiljön och programmets innehåll (funktionell kvalitet) på Leva Nykter har upplevts som positivt av brukarna. Att behandlingen har varit på kvällstid, att ha kunnat fortsätta arbeta och bo på hemmaplan har varit något som har uppskattats mycket av brukarna. Det har skett en positiv förändring överlag på de initialt upplevda problemområdena (teknisk kvalitet) från det att brukarna skrevs in till utskrivningen. Många av de tidigare problemen har idag försvunnit men några finns dock kvar i reducerad styrka. Av allt att döma verkar det ha gått bra för de brukare som har svarat på enkäten och brukarnas egen framtidstro är positiv när det gäller deras kommande tillvaro. Kvinnorna har haft lägre svarsfrekvens än männen, har i mindre utsträckning fullföljt behandlingen och har inte deltagit i självhjälpsgrupper vilket kan innebära att Leva Nykter kanske bör se över hur deras program fungerar specifikt för kvinnor vid en annars mycket väl fungerande verksamhet.</p>

<p>Denna studie är en utvärdering av boende i träningslägenhet i Gävle kommun. Boende i träningslägenhet är ett bistånd som beviljas av socialtjänstens Vuxenteam. Syftet är att människor som inte bedöms klara eget boende, eller av olika anledningar inte kan få ett eget kontrakt, ska genom en träningslägenhet ges möjlighet att prova eget boende. Det finns två övergripande syften med studien, dels att undersöka hur insatsen ser ut och hur den fungerar (teknisk kvalitet) dels att undersöka hur klienterna upplever hur det är att bo i träningslägenhet (funktionell kvalitet). Studien har genomförts med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod, och där intervjuer och aktstudier använts som datainsamlingsmetod. Resultaten visar att missbruk, skulder och tidigare störningar är de främsta orsakerna till att klienterna bor i träningslägenhet. Resultaten från intervjuerna visar att nykterhets- och skötsamhetskraven som är kopplade till boende i träningslägenhet kan sägas vara uppskattade av klienterna, men förefaller vara svåra för klienterna att uppfylla. Skulder är den övervägande anledningen till att klienterna bor kvar i träningslägenheten längre än planerat. Klienternas ekonomiska situation förefaller vara något som samtliga bör få hjälp att arbeta mer aktivt med.</p>

Denna studie är en utvärdering av boende i träningslägenhet i Gävle kommun. Boende i träningslägenhet är ett bistånd som beviljas av socialtjänstens Vuxenteam. Syftet är att människor som inte bedöms klara eget boende, eller av olika anledningar inte kan få ett eget kontrakt, ska genom en träningslägenhet ges möjlighet att prova eget boende. Det finns två övergripande syften med studien, dels att undersöka hur insatsen ser ut och hur den fungerar (teknisk kvalitet) dels att undersöka hur klienterna upplever hur det är att bo i träningslägenhet (funktionell kvalitet). Studien har genomförts med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod, och där intervjuer och aktstudier använts som datainsamlingsmetod. Resultaten visar att missbruk, skulder och tidigare störningar är de främsta orsakerna till att klienterna bor i träningslägenhet. Resultaten från intervjuerna visar att nykterhets- och skötsamhetskraven som är kopplade till boende i träningslägenhet kan sägas vara uppskattade av klienterna, men förefaller vara svåra för klienterna att uppfylla. Skulder är den övervägande anledningen till att klienterna bor kvar i träningslägenheten längre än planerat. Klienternas ekonomiska situation förefaller vara något som samtliga bör få hjälp att arbeta mer aktivt med.

Leva Nykter i Ljusdal bedrivs som en öppenvårdsbehandling på kvällstid enligt tolvstegsprogrammets filosofi två gånger varje vecka. Studien lyfter fram brukarnas egna åsikter och upplevelser av att genomföra detta program. Den innehåller hur deltagarna har upplevt själva deltagandet i programmet i termer av delaktighet och klimat m.m, vilket stöd de har upplevt sig ha fått samt hur det går för dem nu, ett par år senare och hur de bedömer sin framtid. Därmed handlar den såväl om utfall som kvalitet i vården. Studien har genomförts med hjälp av en strukturerad enkät där i huvudsak flervalsfrågor samt skattningsskalor har använts. I slutet av enkäten har brukarna även givits en chans att fritt tycka till om verksamheten, om vad de själva ansåg vara bra och vad som kunde ha gjorts bättre. Resultatet av studien har visat att vårdmiljön och programmets innehåll (funktionell kvalitet) på Leva Nykter har upplevts som positivt av brukarna. Att behandlingen har varit på kvällstid, att ha kunnat fortsätta arbeta och bo på hemmaplan har varit något som har uppskattats mycket av brukarna. Det har skett en positiv förändring överlag på de initialt upplevda problemområdena (teknisk kvalitet) från det att brukarna skrevs in till utskrivningen. Många av de tidigare problemen har idag försvunnit men några finns dock kvar i reducerad styrka. Av allt att döma verkar det ha gått bra för de brukare som har svarat på enkäten och brukarnas egen framtidstro är positiv när det gäller deras kommande tillvaro. Kvinnorna har haft lägre svarsfrekvens än männen, har i mindre utsträckning fullföljt behandlingen och har inte deltagit i självhjälpsgrupper vilket kan innebära att Leva Nykter kanske bör se över hur deras program fungerar specifikt för kvinnor vid en annars mycket väl fungerande verksamhet.

Syfte: Vi vill genom vår studie analysera de undersökningar som utförts av Linköpings kommun och Skolverket med hjälp av ServQual – modellen och Grönroos totalkvalitetsmodell som båda mäter kvalitet. Vi vill även jämföra de båda kvalitetsundersökningarnas syn på kvalitet samt hur de ser på eleven ur ett kundperspektiv. Vi vill studera om undersökningarna mäter totalkvalitet eller om de likt vi tror snarare mäter teknisk kvalitet. Frågeställningar: Är synen på vad som är kvalitet liknande mellan Skolverkets undersökningar och Linköping kommuns undersökningar? Motsvarar kvalitetsbilden/bilderna den som beskrivs i EUPAN – rapporten dvs. ServQual samt den totalkvalitetsbild som Grönroos presenterar? Vad finns det för möjligheter för kunden att utvärdera tjänsten gymnasieutbildning och är denna utvärdering relevant för kunden? Teori: Inom tjänstemarknadsföring finns många teorier avseende kvalitetsmätning. Vi har tagit fasta på två av dessa, ServQual –metoden och Totalkvalitetsmodellen. Emperi: Studien grundar sig på sekundärempiri i form av kvalitetsundersökningar hämtade från Linköpings kommun samt Skolverket. Resultat: Vi finner i våra resultat en ringa koppling mellan berörda teorier och tidigare genomförda undersökningar. Vi upplever att uppfattningen av kvalitet är liknande mellan båda undersökningarna, men att denna stämmer dåligt överrens med vad som presenteras i ServQual respektive totalkvalitetsmodellen. En stor anledning till detta är att eleven, i motsats till vår syn, inte definieras som kund i tjänstesituationen

Revisionskvalitet har kommit att bli ett brett forskningsområde genom tiderna och är fortfarande aktuellt då det än idag inte råder enighet i vad revisionskvalitet egentligen är eller hur det ska mätas. Eftersom kvalitet är ett svårdefinierat begrepp och uppfattas olika av olika individer bidrog det till vår frågeställning; Vad anser revisionsklienterna att revisionskvalitet är? Då det råder oenighet och att uppfattningen om revisionskvalitet skiljer sig åt var syftet med denna studie att studera vad revisionsklienterna hos EY, PwC, Grant Thornton och KPMG i Västerbotten anser att revisionskvalitet är. Vidare avsåg vi att jämföra ifall revisionsklienternas uppfattning skiljer sig mot vad revisorer på de ovan nämnda revisionsbyråerna anser att kvalitet är och om det även förekommer skillnader mellan olika branscher och företagsstorlekar. Vår studie byggdes upp utifrån 13 hypoteser som besvarades med hjälp av en enkätundersökning. Studien utgick från tre övergripande aspekter; servicekvalitet, teknisk kvalitet och kommunikation. Vår avsikt var att kunna ge rekommendationer till berörda revisionsbyråer om eventuella förbättringsområden utifrån vad deras klienter anser att revisionskvalitet är. Studiens resultat indikerar att samtliga aspekter som berörts i studien är av betydande slag, dock i olika omfattning. Vi finner att servicekvalitet är högst rankad av de tre, tätt följt av kommunikation och teknisk kvalitet. Inom servicekvalitet visar resultatet att bestämningsfaktorerna tillgänglighet och försäkran är högst rankade bland revisionsklienterna medan de inom den tekniska kvalitetet lägger störst vikt vid bestämningsfaktorerna förmåga och rykte. Vad beträffar kommunikation, vilket är ett nytt inslag inom revisionskvalitetsforskningen, fann vi att klienten främst värdesätter trygghet i sin relation med revisionsbyrån. Rörande skillnader mellan olika branscher och företagsstorlekar finner vi att det förekommer skillnader i de tekniska aspekterna mellan olika branscher medan inga signifikanta skillnader återfinns i de servicekvalitativa aspekterna. Mellan små- och stora företag indikerar vårt resultat inga större skillnader. Det medför att vi rekommenderar revisionsbyråerna att fokusera på de tekniska bestämningsfaktorerna mellan olika branscher när de utformar sin tjänst och att de inte behöver göra skillnader mellan olika företagsstorlekar. De slutsatser vi kan dra är att alla studerade faktorer är av vikt för att upprätthålla god revisionskvalitet och att revisionsbyråerna bör lägga extra vikt vid bestämningsfaktorerna tillgänglighet, försäkran, förmåga och rykte. Samtidigt måste revisionsbyråerna upprätthålla en god kontakt med klienterna eftersom de värdesätter en trygg relation med sin revisionsbyrå.