<p>With an English summary</p> / digitalisering@umu

ästerbottens färgrika stenskatter - Spatiala presentationer och analyser av skifferfynd i Västerbottens län (The colorful stone treasures of Västerbotten – Spatial presentations and analysis of slate artefacts in Västerbotten County) This essay pertains to the spatial distributions and analysis of slate artefacts in Västerbotten County, Sweden. The authors aim is to give answers the issues of what the distribution patterns of slate artefacts can tell us about the prehistoric humans in this area. By using GIS software and geospatial analysis the author strengthens the theories about separate interior and coastal economies, as well as the theory that the main share of production of slate artifacts are linked in the interior of the County, the author also refers to earlier research, both domestic and international. The theories of non-pragmatic preferences by the late Mesolithic and Neolithic people for red colored slate are also added to. Finally the author suggests a usage of slate daggers as tools for the preparation of felled, larger animals, rather than the daggers being primarily a weapon or of symbolic value.

3 möten i 3 skalor Människa - Natur: Hur sker mötet mellan människa och natur år 2012? Byggnad - Plats: Hur förhåller sig byggnaden till topografi och landskap? Människa - Byggnad - Natur: Hur förmedlar byggnaden mötet mellan natur och människa?

I denna kvalitativa studie var syftet att undersöka hur småföretag i Västerbottens glesbygd förhåller sig till att attrahera och behålla den kompetens som behövs i verksamheten. Syftet var även att undersöka förhållandet mellan företagen och glesbygdskontexten. En sociologisk referensram användes därför i analysen. Studien var av induktiv karaktär och data samlades in genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. Intervjuerna transkriberades och sedan genomfördes en kvalitativ innehållsanalys med kondensering, kodning, kategorisering och tematisering. Sex centrala teman identifierades som handlade om ömsesidigt beroende i glesbygden, en familjär anda, en strategisk medvetenhet, missmatchning, svikande strukturer och en kreativ förmåga att ”göra lemonad av citroner”. I den teoretiska analysen konstaterades att glesbygdsstrukturen på många sätt begränsar men samtidigt möjliggör företagens handlande. Slutsatserna var att företagen har en passiv rekryteringsstrategi men samtidigt flera strategiska kompetensförsörjningsmetoder. Den låga personalomsättningen och det faktum att personalen stannar kvar gör att behoven att attrahera ny kompetens inte är så pressande. Den goda andan upplevs vara en anledning till att personalen stannar kvar. Förhållandet mellan företag och omgivning är tudelad. Det är en stark lokal samverkan men relationen till företagskommunen präglas av missnöje. Företagen har en tendens att acceptera förutsättningarna och göra det bästa av situationen

Västerbottens län präglas av en tätbefolkad kust och ett glest befolkat inland som innehåller ett flertal landsbygdskommuner. Strategier för att arbeta mer brottspreventivt och trygghetsskapande har tagits fram i form av medborgarlöften. Dessa medborgarlöften finns i länets alla 15 kommuner och är framtagna av polis med hjälp av kommun och befolkning. Syftet med denna uppsats är att ge en bild av ett urval av insatser och skillnader i det brottspreventiva arbetet i tätort och landsbygd i Västerbottens län. För att få svar på frågeställningarna så har varje medborgarlöftenas innehåll kategoriserats inom de brottspreventiva insatserna i en kommunindelning beroende på om kommunen varit en stadskommun, pendlingskommun eller landsbygdskommun. Medborgarlöften bygger på metoderna Community policing och Problemorienterat polisarbete vars syfte är att bygga upp en god relation mellan polis och befolkning samt finna bakomliggande problem till brotten. Resultatet i studien visar att information kring medborgarlöftena på kommunernas hemsida är väldigt bristfälliga. De insatser som identifierats i löftena är inom Trafik, Narkotika, Grannsamverkan, Ungdomsrelaterat, Öka synlighet/Närvaro, Våld i nära relation, Alkoholtillsyn, Fysisk miljö och Oskyddade trafikanter. Det går att identifiera enstaka skillnader i medborgarlöftena i kommunernas brottspreventiva arbete. Trafikinsatser och insatser mot narkotika är någonting som fått utrymme i alla kommuner i sina medborgarlöften med undantag för de två stadskommunerna Umeå och Skellefteå. Även landsbygdskommunen Malå sticker ut i att inte göra ha med en punkt om drog- och rattfylleri. Grannsamverkan är en insats som det går att se ett mönster i att alla pendlingskommuner har identifierat och har med i sitt medborgarlöfte, men detta är inget som landsbygdskommunerna har valt att fokusera på. Ökad polisiär synlighet och närvaro är ett fokus som går att koppla till landsbygdskommunerna. Våld i nära relation finns endast som insats i pendlingskommuner. I övriga insatspunkter så ses ingen röd tråd som går att koppla till de tre kommunindelningarna.

REFERAT Studiens syfte är att påvisa utvecklingstrenderna i befolkningens utveckling och sammansättning under perioden 2000-2014. Syftet är också att diskutera denna utveckling utifrån teorier och trender i ett större perspektiv.Studien är kvantitativ och bygger på datamaterial från SCB. Studien är en deskription för hur befolkningsutvecklingen och sammansättningen av ålder och könsbalans ser ut för kommunerna i länet.Resultatet visar att de flesta kommuner har en negativ utveckling och att nästan all befolkningstillväxt sker i Umeå. För samtliga kommuner minskar andelen yngre och andelen äldre blir fler. Åldersstrukturen, könsbalansen och försörjningskvoten skiljer sig kraftigt mellan kommuner. Utvecklingen medför att klyftorna mellan kommunerna blir större under tidsperiodenNyckelord: Västerbotten, befolkning, migration, utveckling, könsbalans, försörjningskvot / ABSTRACT The purpose of this thesis is to examine the development trends regarding the development and composition of the population during 2000-2014. The purpose is also to discuss this development related to theories and trends in a bigger perspective.The study is quantitative and uses data from SCB. The study is a description of the population development and composition of age and gender for the municipalities in the county.The results shows that most municipalities has a negative development during the time frame and that almost all population growth is in Umeå. Every municipality has a decreased share of young people and an increased share of old people. The age and gender composition as well as the dependency ratio differ a lot between the municipalities. The development cause the differences between municipalities to increases during the time. Key words: Västerbotten, population, migration, development,gender balance, dependency ratio / Regional utveckling i Västerbotten

Changes in demogaphics, employment and shopping habits, triggered by urbanisation and increasing mobility are important factors influencing Swedish countryside. Answering the changing conditions is especially important in the northermost counties, with very low population density and large distances between settlements. Within the peripheries of V.sterbotten the availability of basic social and commercial services is decreasing, as the economic viability of such businesses is too low and the former commercial model became unsustainable. Most of the service functions are associated to local grocery stores, and when one is forced to close down, the village loses not only its access to basic services, but most of all a meeting point for the community. The supply of food and errands is not a problem for the inhabitants, but the need for social activities and access to a neutral ground to meet the neighbours remains unresolved. This thesis is investigating possible alternatives and proposing new models of hybrid service centres for rural communities of V.sterbotten, that are capable of uplifting the countryside by focusing on the most important aspect: the people.

This is a project about human relation to nature. How we have used the nature in our surroundings and created architecture that comes from the material access and practical needs of our daily lives and what I can do with this knowledge as an architect. It is a project striving to bring focus to the lost knowledge of forestry and history and skills of traditional woodcrafts. I asked myself, what can I learn from traditional building techniques to create architecture based on site specifcs and material logics? And how can architecture help us understand our surroundings and history?

Told through a story, the thesis explores the complexities of care and mining in relation to residual architecture. It approaches our world in a humble manner and aims to decentralise the human through proposing spaces of care for human and non-human alike. The project travels through the Boliden Area, a mining district in Västerbotten, situated in the North of Sweden, where the mining company Boliden has dominated the area since the beginning of the Swedish Gold Rush in 1924. To me, narrative is a mode of proposing an alternative reality to challenge existing paradigms of capitalism, anthropocentrism and power in order to find alternative ways of living, caring and practicing architecture. I believe that telling the story of something silent or neglected, such as many tales of the North of Sweden, is in its own way an act care. The story is divided into three chapters where each explore different modes of care expressed through architectural interventions. Every chapter focuses on an existing situation or site in the Boliden Area.

AbstractThis thesis examines the sea trade between the city of Vasa in Österbotten and the county of Västerbotten in Sweden during the period 1809-1830 and aims to determine how the division of Sweden into two countries in 1809 affected the trade. In order to systematically treat data, a theoretical concept of quantitative network analysis is applied. The primary source material consists of accounts from the custom house in Vasa.The results show that the sea trade had resumed within a year after the Treaty of Fredrikshamn in 1809. The sea trade over Kvarken was predominated by agents from Västerbotten, particularly from Umeå. In 1810, the first boat departed from Umeå to Vasa, a trend which would come to accelerate up to a culmination in 1816 as regards the number of boats and the quantity of goods. The sea trade later experienced a successive decline between 1817 and 1830, which marks the end of the studied period. The agents which travelled over Kvarken were initially peasants, albeit over time these were successively replaced by skippers and other sea-faring professionals. Concerning shipped goods, the study also concludes that the main products shipped from Västerbotten to Vasa were fish and fabrics. Conversely, the main products shipped from Vasa to Västerbotten were cattle and grains.Even though the trade had importance for the Vasa region in terms of supplying important staple goods, the trade with Västerbotten represented just a small percentage of the total goods shipped through Vasa port. The trades swift recovery after the division is partly attributed to the good relations between Sweden and Russia after the Treaty of Fredrikshamn (1809); but also the favorable tariff policy between the two countries. Another contributing factor to the increase in trade between Vasa and Västerbotten at the time may have been the limitation of trade with continental Europe as a result of the ongoing Napoleonic Wars. Key words: Sea trade, Vasa, Österbotten, Umeå, Västerbotten, Kvarken, 19th century