I denna kvalitativa studie var syftet att undersöka hur småföretag i Västerbottens glesbygd förhåller sig till att attrahera och behålla den kompetens som behövs i verksamheten. Syftet var även att undersöka förhållandet mellan företagen och glesbygdskontexten. En sociologisk referensram användes därför i analysen. Studien var av induktiv karaktär och data samlades in genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. Intervjuerna transkriberades och sedan genomfördes en kvalitativ innehållsanalys med kondensering, kodning, kategorisering och tematisering. Sex centrala teman identifierades som handlade om ömsesidigt beroende i glesbygden, en familjär anda, en strategisk medvetenhet, missmatchning, svikande strukturer och en kreativ förmåga att ”göra lemonad av citroner”. I den teoretiska analysen konstaterades att glesbygdsstrukturen på många sätt begränsar men samtidigt möjliggör företagens handlande. Slutsatserna var att företagen har en passiv rekryteringsstrategi men samtidigt flera strategiska kompetensförsörjningsmetoder. Den låga personalomsättningen och det faktum att personalen stannar kvar gör att behoven att attrahera ny kompetens inte är så pressande. Den goda andan upplevs vara en anledning till att personalen stannar kvar. Förhållandet mellan företag och omgivning är tudelad. Det är en stark lokal samverkan men relationen till företagskommunen präglas av missnöje. Företagen har en tendens att acceptera förutsättningarna och göra det bästa av situationen

The aim of this bachelor thesis was to examine attitudes among social workers, particularly their attitudes toward their clients’ poverty and towards economic counseling as a method. A further aim was to study the relationship between attitudes towards poverty and economic counseling. Primary data used for the study was assembled among social workers (n = 111) with the use of an electronic questionnaire that was sent out to social welfare offices in 34 city districts in Stockholm,Gothenburg and Malmö. The findings showed that a majority of the social workers had a structural understanding of poverty and a positive attitude towards economic counseling. No correlations were found between the attitudes towards poverty and towards economic counseling. Although economic counseling can be seen as a method for individual change, the social workers had a positive attitude towards using it with clients’ whose inability to support themselves was interpreted as structurally implied. This was understood as a means to minimize the negative effects of poverty and as a way to go beyond administrative tasks. Through Giddens duality of structure theory, economic counseling was interpreted as a way of affecting the structurally caused problem of poverty by changing the actions of the client.