Innan Västerbottens läns landsting, VLL, tog det nya intranätet i bruk, planerade och genomförde intranätets projektgrupp införandeaktiviteter som landstingsmedarbetare deltog i. Studien gjordes i syfte att få veta om dessa medarbetare hade en annan upplevelse av införandet än övriga medarbetare. En webbenkät besvarades av 313 av de 1000 anställda som slumpats fram i ett representativt urval vad gällde kön, ålder och arbetsrelaterade variabler. Resultatet påvisade skillnad mellan gruppernas upplevelser. De som deltog i minst en aktivitet var mer positiva till förändringen än de som inte deltog. Det är dock osäkert om det var det faktiska deltagandet i aktiviteter som resulterade i skillnad mellan grupperna – även andra faktorer kan ha spelat in i resultatet. Eftersom det finns stöd i tidigare forskning för hur projektgruppen arbetade med delaktighet och information under införandet, så finns det anledning för kommande projektkonstellationer inom VLL att dra lärdom av detta arbete i framtiden. / Before using the new intranet at Västerbotten county council, VLL, the project group for this intranet planned and effected introductory activities in which the employees participated. The study was made to see if these employees had a different perception of the introduction than other employees. A web-based questionnaire was answered by 313 of 1000 employees from a random selection, representative concerning gender, age and work-related factors. The result proved differences between the perceptions of the groups. Those who participated in at least one activity were more positive to the change than those who did not participate. However, it is uncertain whether it was the actual participation in activities which resulted in these differences - other factors may also have played a role. Since previous research supports the way the project team worked with participation and information during the introduction, future project constellations within VLL could learn from this work.

Detta är en kvalitativ studie baserad på tio semi-strukturerade intervjuer med statliga och kommunala aktörer från fyra inlandskommuner i Västerbottens län. Syftet är att ur ett kommunperspektiv analysera hur fyra inlandskommuner i Västerbottens län organiserar sitt flyktingmottagande inom ramen för de statligaoch kommunala krav och resurser som finns tillgängliga. Vi vill med vår studie förstå hur kommunerna uppfattar sin kontext vad gäller flyktingmottagning av vuxna med permanent uppehållstillstånd och undersöka hur de organiserar och samarbetar med andra aktörer, exempelvis statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är organisering, nyinstitutionell teori och social kategorisering. De huvudsakliga resultaten i studien är att det både finns fördelar och nackdelar med att vara en liten kommun vid organisering av flyktingmottagning, detta då det är en oregelbunden verksamhet på grund av att mottagandet av nyanlända varierar från år till år. Vi har även identifierat samarbeten inom och mellan kommunerna men att det inte finns någon tydlig strategi om samarbetsprocesserna mellan kommunerna. Att kommuner förväntas anpassa sin verksamhet utifrån statliga myndigheters krav är också något vi har identifierat.

No description available.

Den svenska regionalpolitiken har genomgått flera förändringar genom åren, från en politik där regionala klyftor skulle utjämnas till en politik som kretsar kring tillväxt på utvalda platser. Som konsekvens har en kapprustning regionerna emellan uppkommit. Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska regionala tillväxtmotorer med en fallstudie på Umeå och Karlstads kommuner. Som grund till arbetet har flera olika teorier och tidigare forskningsunderlag studerats och de har givits oss goda förutsättningar för att hitta vår egna vinkel inom ämnet. För teoriavsnittet har bland annat Gunnar Myrdals teori om hur satsningar i centrum dränerar dess omland diskuterats. Som motsättning till Myrdal har Perroux’s teori om tillväxtpoler och hur utveckling i centrum sprider sig från centrum till resten av regionen varit användbar.  Syfte och frågeställningar har besvarats med hjälp av en kvantitativ analys av statistik hämtad från SCB samt en litteraturanalys. Statistiken redovisas i form av tabeller och tematiska kartor som framarbetats i GIS. Litteraturen visade på ett ifrågasättande förhållningssätt där olika forskare diskuterar för- och nackdelar med tillväxtmotorer. Resultatet av de statistiska undersökningarna pekade på att Umeå och Karlstads relativa position har förändrats mellan åren 1990 och 2015. Däremot kunde det inte sättas någon regel för vilka kommuner som påverkades mest av tillväxtmotorerna. Tillväxtmotorerna är beroende av den arbetspendling samt de tjänster som övriga kommuner bidrar med samtidigt som de andra är lika beroende av den växande staden. Därigenom kan det diskuteras för att det inte är rättvist att tillväxtmotorerna får mer fokus inom den regionala planeringen.

This thesis focuses on the often-overlooked stone axes in northern Sweden, a subject which in scientific texts has been touched upon but never been in focus. To fill this knowledge gap the stone axes of Västerbotten county have been summarised and analysed in combination with other stone tools such as clubs and chisels with the aim to expand the basic knowledge of stone tools found in Västerbotten.

This work dealt with energy mapping in 4 selected buildings at the Västerbottens Museum. The museum felt that their energy consumption was too high and wanted to investigate whether the consumption could be lowered. The aim of this report was to locate the systems and areas that consume a lot of energy and then find alternative options to lower the energy consumption.   Early in the project, it was decided that the main system to be investigated was the ventilation system and its functions. The four buildings that was examined included 3 ventilation rooms. The ventilation rooms contained units that supplied ventilation air to premises with different requirements and specifications that were considered during the efficiency calculations. Three different alternatives have been investigated: Option 1 involved adjusting the unit’s settings (air flow and active hours) to lower the unit’s energy consumption. Option 2 involved replacing the heat exchanger in ventilation room 1 to increase heat recovery. Option 3 involved replacing the units that were the oldest in the ventilation system (the units in ventilation room 1) to new more energy efficient units. The results from calculations of these 3 options showed that option 1 meant a reduction in annual electricity and heat consumption. The electricity consumption decreased by 15 MWh over a year. Heat consumption decreased by 39 MWh over a year. This resulted in an annual cost savings of 47 000 SEK. Science the units are only adjusted, there was no expenditure in option 1. Option 2 resulted in that the annual heat consumption decreased by 54 MWh, which meant an annual cost saving of 42 000 SEK. This meant that the expense of 49 000 SEK that was required in option 2 was repaid in 1,2 years. Option 3 gave an annual energy saving of 64 MWh, which resulted in an annual cost saving of 49 000 SEK. This meant that the expense of 320 000 SEK in option 3 could be repaid in 6,5 years. Since the units in ventilation room 1 must be replaced in the future, the expense is inevitable.   The conclusion was that option 3 together with option 1 was the optimal long-term solution for lowering the energy consumption. This because option 1 did not cost to apply in addition to the hours worked. Option 2 had a good repayment period, but because option 2 meant a large investment in an old system that will be demolished in the future, option 3 is considered more favorable. It is important to remember that if option 3 is carried out, the savings in ventilation room 1 in option 1 must be reconsidered as the units are replaced. / Detta arbete behandlade energikartläggning i 4 utvalda byggnader på Västerbottensmuseum. Museet upplevde att deras energianvändning var för hög och ville undersöka om användningen kunde sänkas. Målet med denna rapport var att lokalisera de system och områden som förbrukar mycket energi för att sedan kunna hitta åtgärdsalternativ. Tidigt i projektet beslutades det att det huvudsakliga systemet som skulle undersökas var ventilationssystemet och des funktioner. I de 4 byggnaderna som undersöktes ingick 3 ventilationsrum. Ventilationsrummen innehöll flera aggregat som matade ventilationsluft till lokaler med olika krav och specifikationer som det togs hänsyn till under effektiviseringen. Tre olika alternativ undersöktes: Alternativ 1 innebar att justera aggregatens inställningar (luftflöde och aktiva timmar) för att kunna sänka aggregatens energianvändning. Alternativ 2 innebar att byta ut värmeväxlaren i ventilationsrum 1 för att öka värmeåtervinningen. Alternativ 3 innebar att byta ut de aggregat som är äldst i ventilationssystemet (aggregaten i ventilationsrum 1) till nya mer energieffektiva aggregat. Resultaten från beräkningarna av dessa 3 alternativ visade att alternativ 1 innebar en minskning av den årliga el och värmeanvändningen. Elanvändningen minskade med 15 MWh över ett års tid. Värmeanvändningen minskade med 39 MWh över ett års tid. Det resulterade i en årlig kostnadsbesparing på 47 tusen kr. Eftersom aggregatens inställningar endast justerades så finns det inga utgifter i alternativ 1. Alternativ 2 innebar att den årliga värmeanvändningen minskade med 54 MWh vilket innebar en årlig kostnadsbesparing på 42 tusen kr. Det betydde att utgiften på 49 tusen kr som krävdes i alternativ 2 återbetalades på 1,2 år. Alternativ 3 gav en årlig energibesparing på 64 MWh som resulterade i en årlig kostnadsbesparing på 49 tusen kr. Det resulterade i att utgiften på 320 tusen kr i alternativ 3 kunde återbetalas på 6,5 år. Eftersom aggregaten i ventilationsrum 1 måste bytas ut i framtiden är utgiften ofrånkomlig. Slutsatsen är att alternativ 3 tillsammans med alternativ 1 är det optimala på lång sikt för att sänka energianvändningen. Det på grund av att alternativ 1 inte kostar att applicera utöver de arbetstimmar som läggs ned. Alternativ 2 hade en bra återbetalningstid men på grund av att alternativ 2 innebar en stor investering i ett gammalt system som ska rivas i framtiden så bedöms alternativ 3 som mer gynnsamt. Viktigt att komma ihåg är att om alternativ 3 utförs så måste besparingarna i för ventilationsrum 1 i alternativ 1 tas bort eftersom de aggregaten byts ut.

No description available.

In recent years, Sweden together with big parts of Europe have become more political right-oriented than before. Compared to previous years, the support for the Swedish Democrats increased significantly in the parliamentary election in 2018, and there were major regional differences. In this essay we examine how the construction of "immigration" and "immigrants" appears in the local newspapers in the areas where the Swedish Democrats received the highest and lowest electoral support. Using critical discourse analysis, it also examines if there are any differences between the areas. Previous research shows that media plays a significant role when it comes to affect people's perception and attitude towards immigration and immigrants. This study, which is based on articles from the Swedish newspapers Västerbottens-Kuriren and Ystads Allehanda in a period of May-September 2018, shows that "immigration" is more often constructed negatively, while the construction of "immigrants" are generally more positive. It also appears that there are regional differences in the construction of immigration and immigrants when comparing the two newspapers. In Västerbottens-Kuriren the construction of the concepts is more often positive while in Ystads Allehanda the negative aspects of immigration and immigrants are more often in focus.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur kvinnor har framställts i landsortspress och hur dess utveckling har sett ut under decennierna 1920, 1950 och 1980-talet. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på ett jämförande mellan den socialdemokratiska tidningen Västerbottens Folkblads texter respektive den moderata Norrbottens-Kurirens texter där kvinnor nämns. Frågorna som varit mål att få besvarade i undersökningen är hur kvinnor har porträtteras, om det finns någon skillnad i respektive tidning och hur utvecklingen har sett ut.  För att det skulle vara möjligt att genomföra en sådan här textanalys på ett sakligt sätt så ligger mycket arbete bakom att skapa förståelse för hur de historiska aspekterna såg ut under de valda decennierna. Undersökningen visar att det finns skillnader över hur porträtterandet av kvinnor har sett ut hos tidningarna. Den tydligaste tendensen är att under 1920-talet så ville Norrbottens-Kuriren ha kvinnorna stående i skuggan förutom när de verkligen behövdes medan Västerbottens Folkblad bjöd in dem till politiska debatter. Det som främst kommer fram i tidningarnas utveckling är att kvinnor har gått från att nämnas genom instruktioner kring politiska frågor på 1920-talet till att få komma fram i typiska kvinnoämnen på 1950-talet. Man kan även se att på 1980-talet började kvinnor få en större plats i tidningarna och att det blir vanligt att de förekommer i nya ämnen såsom sport och ekonomi. Däremot så är normen fortfarande att kvinnor benämns utifrån sina egenskaper som just kvinna och vanligtvis utifrån rollen som moder.

Denna studie handlar om hur kommuner i Västerbottens län samverkar kring krisberedskap inom ramarna för det geografiska områdesansvaret, och hur det arbetet påverkas av både formaliseringsgrad och kommunstorlek (befolkningsmässigt, yta och befolkningstäthet). Ett speciellt fokus ligger på kommunernas lokala krishanteringsråd, samt till vilken grad samverkan överlag är formaliserad i kommunens arbete. Detta har studerats genom att se till en rad aspekter inom samverkansteorin, däribland hur strukturella faktorer och interdependens påverkar kommunernas samverkan, följt av huruvida detta påverkar aktörernas förtroende gentemot varandra. Därefter belyses vikten av gemensamma mål och värderingar i arbetet, samt graden av formalisering. Slutligen lyfts det fram hur de olika kommunala förutsättningarna kan påverka detta arbete. Den metod som använts för genomförandet är en intervjustudie med informanter från kommunerna, som även kantats av textanalytiska inslag. Informanterna tillfrågades en rad frågor utifrån de teman som utkristalliserade sig i teoriavsnittet. Empiri- och analysdelen lyfter därefter fram hur informanterna ser på respektive teoretisk utgångspunkt, och presenterar hur de idag arbetar, eller inte arbetar, med formalisering av sin samverkan. De slutsatser som kan dras från undersökningen är att de skilda kommunala förutsättningarna inte har en direkt påverkan på kommunernas samverkansarbete, samt formaliseringsgrad. Däremot finns vissa tendenser, bland annat att kommuner med lägre befolkning och ”god lokalkännedom” oftare använder sig av en lägre formaliseringsgrad i arbetet jämfört med de befolkningsmässigt större kommunerna. Dessa tendenser pekar däremot inte på några bakomliggande orsaker till varför vissa kommuner idag har lokala krishanteringsråd och inte andra – trots det lagkrav som finns. Det framgår dock tydligt att lagkraven är något skevt ställda, och passar inte de olikheter som Sveriges kommuner besitter. Därtill kan lagen anses vara något otydlig gällande vilka kommunen ska samverka med, och hur.