Detta är en kvalitativ studie baserad på tio semi-strukturerade intervjuer med statliga och kommunala aktörer från fyra inlandskommuner i Västerbottens län. Syftet är att ur ett kommunperspektiv analysera hur fyra inlandskommuner i Västerbottens län organiserar sitt flyktingmottagande inom ramen för de statligaoch kommunala krav och resurser som finns tillgängliga. Vi vill med vår studie förstå hur kommunerna uppfattar sin kontext vad gäller flyktingmottagning av vuxna med permanent uppehållstillstånd och undersöka hur de organiserar och samarbetar med andra aktörer, exempelvis statliga myndigheter som Arbetsförmedlingen. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är organisering, nyinstitutionell teori och social kategorisering. De huvudsakliga resultaten i studien är att det både finns fördelar och nackdelar med att vara en liten kommun vid organisering av flyktingmottagning, detta då det är en oregelbunden verksamhet på grund av att mottagandet av nyanlända varierar från år till år. Vi har även identifierat samarbeten inom och mellan kommunerna men att det inte finns någon tydlig strategi om samarbetsprocesserna mellan kommunerna. Att kommuner förväntas anpassa sin verksamhet utifrån statliga myndigheters krav är också något vi har identifierat.

Den svenska regionalpolitiken har genomgått flera förändringar genom åren, från en politik där regionala klyftor skulle utjämnas till en politik som kretsar kring tillväxt på utvalda platser. Som konsekvens har en kapprustning regionerna emellan uppkommit. Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska regionala tillväxtmotorer med en fallstudie på Umeå och Karlstads kommuner. Som grund till arbetet har flera olika teorier och tidigare forskningsunderlag studerats och de har givits oss goda förutsättningar för att hitta vår egna vinkel inom ämnet. För teoriavsnittet har bland annat Gunnar Myrdals teori om hur satsningar i centrum dränerar dess omland diskuterats. Som motsättning till Myrdal har Perroux’s teori om tillväxtpoler och hur utveckling i centrum sprider sig från centrum till resten av regionen varit användbar.  Syfte och frågeställningar har besvarats med hjälp av en kvantitativ analys av statistik hämtad från SCB samt en litteraturanalys. Statistiken redovisas i form av tabeller och tematiska kartor som framarbetats i GIS. Litteraturen visade på ett ifrågasättande förhållningssätt där olika forskare diskuterar för- och nackdelar med tillväxtmotorer. Resultatet av de statistiska undersökningarna pekade på att Umeå och Karlstads relativa position har förändrats mellan åren 1990 och 2015. Däremot kunde det inte sättas någon regel för vilka kommuner som påverkades mest av tillväxtmotorerna. Tillväxtmotorerna är beroende av den arbetspendling samt de tjänster som övriga kommuner bidrar med samtidigt som de andra är lika beroende av den växande staden. Därigenom kan det diskuteras för att det inte är rättvist att tillväxtmotorerna får mer fokus inom den regionala planeringen.

This thesis focuses on the often-overlooked stone axes in northern Sweden, a subject which in scientific texts has been touched upon but never been in focus. To fill this knowledge gap the stone axes of Västerbotten county have been summarised and analysed in combination with other stone tools such as clubs and chisels with the aim to expand the basic knowledge of stone tools found in Västerbotten.

Denna studie handlar om hur kommuner i Västerbottens län samverkar kring krisberedskap inom ramarna för det geografiska områdesansvaret, och hur det arbetet påverkas av både formaliseringsgrad och kommunstorlek (befolkningsmässigt, yta och befolkningstäthet). Ett speciellt fokus ligger på kommunernas lokala krishanteringsråd, samt till vilken grad samverkan överlag är formaliserad i kommunens arbete. Detta har studerats genom att se till en rad aspekter inom samverkansteorin, däribland hur strukturella faktorer och interdependens påverkar kommunernas samverkan, följt av huruvida detta påverkar aktörernas förtroende gentemot varandra. Därefter belyses vikten av gemensamma mål och värderingar i arbetet, samt graden av formalisering. Slutligen lyfts det fram hur de olika kommunala förutsättningarna kan påverka detta arbete. Den metod som använts för genomförandet är en intervjustudie med informanter från kommunerna, som även kantats av textanalytiska inslag. Informanterna tillfrågades en rad frågor utifrån de teman som utkristalliserade sig i teoriavsnittet. Empiri- och analysdelen lyfter därefter fram hur informanterna ser på respektive teoretisk utgångspunkt, och presenterar hur de idag arbetar, eller inte arbetar, med formalisering av sin samverkan. De slutsatser som kan dras från undersökningen är att de skilda kommunala förutsättningarna inte har en direkt påverkan på kommunernas samverkansarbete, samt formaliseringsgrad. Däremot finns vissa tendenser, bland annat att kommuner med lägre befolkning och ”god lokalkännedom” oftare använder sig av en lägre formaliseringsgrad i arbetet jämfört med de befolkningsmässigt större kommunerna. Dessa tendenser pekar däremot inte på några bakomliggande orsaker till varför vissa kommuner idag har lokala krishanteringsråd och inte andra – trots det lagkrav som finns. Det framgår dock tydligt att lagkraven är något skevt ställda, och passar inte de olikheter som Sveriges kommuner besitter. Därtill kan lagen anses vara något otydlig gällande vilka kommunen ska samverka med, och hur.

Uppsatsen behandlar betydelsen av näringslivsstrukturen för befolkningsutvecklingen. Utgångspunkt har varit vilken näringsstrukturen var i kommunerna i Uppsala, Västmanlands och Västerbottens län 1975. Hur har sambandet mellan andelen jordbruk och industri kontra tjänstenäringar påverkat befolkningsutvecklingen i kommunerna. Valet av län har gjorts utifrån ett typiskt industri län, Västmanland. Ett tjänstelän Uppsala och ett med tjänste- och industri struktur vid kusten och stor glesbefolkat inland, Västerbotten. Slutsatsen är att ju större tjänstesektor 1975 ju större befolkningsökning till 2010. Det motsatta har gällt för de som hade störst industrisektor 1975 där har det genomgående varit en befolkningsminskning.

This essay aims to contextualize the placement of deviant and atypical graves within the landscape of Västerbotten county in Sweden, in relation to the contemporary Christian cemeteries from the Middle Ages to the year 1960. To understand the need and reasoning for deviant and atypical graves from a religious standpoint several medieval laws are studied, such as the Cannon law of the Catholic church, the Swedish medieval landscape laws, and the Norwegian medieval regional laws. The revision and the annulment of the medieval laws are also taken into consideration to understand how the regulations surrounding deviant and atypical graves changes over time in Sweden and Norway. To build an understanding how deviant and atypical graves has been utilized in Västerbotten county throughout history, ethnographic and historical literature is studied. Geographical and historical contexts are also considered to contextualize the placement of the graves within the landscape. The placement of Churches and cemeteries within the landscape over time is also studied to understand how the need for atypical graves changed over time.