<p>På uppdrag av skogsstyrelsen skall beräkning av framtida potential för uttag av skogsbränsle (GROT) vid slutavverkning av skog göras. Skogsbränsle utgörs till stor del av GROT som är avverkningsrester i form av GRenar Och Toppar. Flera faktorer påverkar hur mycket skogsbränsle det blir vid uttag efter avverkning. Stora snabbväxande träd har en större gren- och barrmassa. I detta arbete har lämplig mark, beståndens ålder och sammansättning selekterats ut med hjälp av GIS för att erhålla största möjliga volym GROT. De områden i naturen som inte kommer ifråga är de som klassats som naturreservat och biotoper. När de lämpliga Grot-områdena selekterats ut, räknas, med hjälp av kNN-Sverige, volymer ut för total mängd skog och volymer för de enskilda trädslagen gran, tall och björk. Beräkningar görs på de arealer som är lämpliga för GROT-uttag, de volymer som hade varit möjliga att få ut på de avverkade områdena 2001-2005 samt de områden som har anmält GROT-uttag. Resultaten visar att det finns ca 104 000 ha lämplig skog för GROT-uttag i Värmland. Ur denna kan man utvinna 36 ton torrsubstans (TS)/ha gran, tall 7 ton TS/ha och björk 2,4 ton TS/ha. De områden som har avverkats under 2001-2005 har en areal på 35 000 ha. Av dessa skulle det varit möjligt att få ut 39 ton TS/ha gran, 7 ton TS/ha tall och björk 2,1 ton TS/ha. Vid en del avverkningar har också anmälts GROT-uttag till Skogsstyrelsen. Denna areal uppgick till 5 000 ha och beräknad torrsubstans gran 31 ton TS/ha, tall 8 ton TS/ha och björk 2,3 ton TS/ha. För att påvisa lönsamheten med avseende på avstånd från väg har MF-kurvor tagits fram. Inom en kilometer har man i princip täckt in hela den totala volymen GROT som kan tas ut, men redan efter 500 meter har man uppnått ca 75 %.</p> / <p>On commission by the Swedish Forest Agency a calculation of the forest fuel potential within the county of Värmland shall be made. Forest fuel today mainly consists of harvest residues from final fellings, branches and treetops. Many factors influence the amount of forest fuels after final falling. Big fast growing trees have more branches and foliage biomass.</p><p>In this project we have selected suitable forest types, stands ages and composition in order to obtain the largest possible volume of harvest residues. Nature reserve areas, key biotopes and riparian zones are excluded from the area suitable for forest fuel extraction.</p><p>The result shows that there is approximately 104 000 hectare suitable woodland for forest fuel extraction in Värmland. Out of this you can get 45.4 tons of forest fuels (dry matter/hectare spruce)</p><p>For certain parts of the lumbered areas there has been announced forest fuels extraction to Swedish Forest Agency. These areas were about 5000 hectares and calculated dry matter 31 tons of spruce dry matter/hectare, 8 tons of fir dry matter/hectare and 2.3 tons of birch dry matter/hectare. To show profitability in relation to the distance from roads, MF-curves have been calculated. Within a kilometre you have almost covered the total volume forest fuel that can be extracted, but already after 500 meters you have reached approximately 75 % of the volume.</p>

På uppdrag av skogsstyrelsen skall beräkning av framtida potential för uttag av skogsbränsle (GROT) vid slutavverkning av skog göras. Skogsbränsle utgörs till stor del av GROT som är avverkningsrester i form av GRenar Och Toppar. Flera faktorer påverkar hur mycket skogsbränsle det blir vid uttag efter avverkning. Stora snabbväxande träd har en större gren- och barrmassa. I detta arbete har lämplig mark, beståndens ålder och sammansättning selekterats ut med hjälp av GIS för att erhålla största möjliga volym GROT. De områden i naturen som inte kommer ifråga är de som klassats som naturreservat och biotoper. När de lämpliga Grot-områdena selekterats ut, räknas, med hjälp av kNN-Sverige, volymer ut för total mängd skog och volymer för de enskilda trädslagen gran, tall och björk. Beräkningar görs på de arealer som är lämpliga för GROT-uttag, de volymer som hade varit möjliga att få ut på de avverkade områdena 2001-2005 samt de områden som har anmält GROT-uttag. Resultaten visar att det finns ca 104 000 ha lämplig skog för GROT-uttag i Värmland. Ur denna kan man utvinna 36 ton torrsubstans (TS)/ha gran, tall 7 ton TS/ha och björk 2,4 ton TS/ha. De områden som har avverkats under 2001-2005 har en areal på 35 000 ha. Av dessa skulle det varit möjligt att få ut 39 ton TS/ha gran, 7 ton TS/ha tall och björk 2,1 ton TS/ha. Vid en del avverkningar har också anmälts GROT-uttag till Skogsstyrelsen. Denna areal uppgick till 5 000 ha och beräknad torrsubstans gran 31 ton TS/ha, tall 8 ton TS/ha och björk 2,3 ton TS/ha. För att påvisa lönsamheten med avseende på avstånd från väg har MF-kurvor tagits fram. Inom en kilometer har man i princip täckt in hela den totala volymen GROT som kan tas ut, men redan efter 500 meter har man uppnått ca 75 %. / On commission by the Swedish Forest Agency a calculation of the forest fuel potential within the county of Värmland shall be made. Forest fuel today mainly consists of harvest residues from final fellings, branches and treetops. Many factors influence the amount of forest fuels after final falling. Big fast growing trees have more branches and foliage biomass. In this project we have selected suitable forest types, stands ages and composition in order to obtain the largest possible volume of harvest residues. Nature reserve areas, key biotopes and riparian zones are excluded from the area suitable for forest fuel extraction. The result shows that there is approximately 104 000 hectare suitable woodland for forest fuel extraction in Värmland. Out of this you can get 45.4 tons of forest fuels (dry matter/hectare spruce) For certain parts of the lumbered areas there has been announced forest fuels extraction to Swedish Forest Agency. These areas were about 5000 hectares and calculated dry matter 31 tons of spruce dry matter/hectare, 8 tons of fir dry matter/hectare and 2.3 tons of birch dry matter/hectare. To show profitability in relation to the distance from roads, MF-curves have been calculated. Within a kilometre you have almost covered the total volume forest fuel that can be extracted, but already after 500 meters you have reached approximately 75 % of the volume.

Den svenska regionalpolitiken har genomgått flera förändringar genom åren, från en politik där regionala klyftor skulle utjämnas till en politik som kretsar kring tillväxt på utvalda platser. Som konsekvens har en kapprustning regionerna emellan uppkommit. Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska regionala tillväxtmotorer med en fallstudie på Umeå och Karlstads kommuner. Som grund till arbetet har flera olika teorier och tidigare forskningsunderlag studerats och de har givits oss goda förutsättningar för att hitta vår egna vinkel inom ämnet. För teoriavsnittet har bland annat Gunnar Myrdals teori om hur satsningar i centrum dränerar dess omland diskuterats. Som motsättning till Myrdal har Perroux’s teori om tillväxtpoler och hur utveckling i centrum sprider sig från centrum till resten av regionen varit användbar.  Syfte och frågeställningar har besvarats med hjälp av en kvantitativ analys av statistik hämtad från SCB samt en litteraturanalys. Statistiken redovisas i form av tabeller och tematiska kartor som framarbetats i GIS. Litteraturen visade på ett ifrågasättande förhållningssätt där olika forskare diskuterar för- och nackdelar med tillväxtmotorer. Resultatet av de statistiska undersökningarna pekade på att Umeå och Karlstads relativa position har förändrats mellan åren 1990 och 2015. Däremot kunde det inte sättas någon regel för vilka kommuner som påverkades mest av tillväxtmotorerna. Tillväxtmotorerna är beroende av den arbetspendling samt de tjänster som övriga kommuner bidrar med samtidigt som de andra är lika beroende av den växande staden. Därigenom kan det diskuteras för att det inte är rättvist att tillväxtmotorerna får mer fokus inom den regionala planeringen.

<p>Det har under senare år blivit mer och mer populärt att bosätta sig i närheten av vatten. Från mitten av 1990-talet och fram till 2005 ökade Sveriges befolkning med 170 000 invånare och av dessa var det motsvarande 97 % som bosatte sig i kustområden, det vill säga det område som ligger vid strandkanten och 5 km inåt land. Detta ökar belastningen på strandnära områden, men strandskyddet ger Sverige goda förutsättningar för att vara förberedda för detta. Lagar om strandskydd har funnits sedan 1940-talet och dess syfte är att säkerställa människors möjlighet att utnyttja allemansrätten, att skydda miljöerna i strandnära områden samt att skydda växter och djur i områdena. Naturvårdsverket konstaterade i början på 2000-talet brister i lagstiftningen. Bland annat tolkades lagen olika i olika kommuner samtidigt som gav lagen kommunerna otydliga riktlinjer att följa. Sedan den 1 juli 2009 finns en ny strandskyddslag som ger klarare riktlinjer än den gamla lagen. Det är därmed intressant att se hur kommunerna tror att deras samhällsplanering kommer att påverkas av den nya lagstiftningen. I detta arbete görs en jämförelse av hur nya strandskyddslagen påverkar arbetet i åtta kommuner i Värmlands län och Gävleborgs län. En enkät, bestående av en del med frågor kring den gamla lagstiftningen och en del med frågor kring den nya lagstiftningen, skickades till kommunerna. Resultatet från enkäten visar att kommunerna generellt sett är positiva till den nya lagen vilket mycket beror på att beslut kring strandskyddet framöver kommer att bli mer lokalt förankrade än tidigare. Kommunerna tror att antalet dispenser från gällande strandskydd inte kommer att ändras på grund av den nya lagstiftningen, men att de beslut som tas blir bättre förankrade än tidigare. En slutsats som kan dras från enkätundersökningens resultat är att kommunerna är olika väl insatta i den nya lagstiftningen, och att det finns en viss oro att den nya lagstiftningen kommer att innebära ett ökat arbete för kommunerna. En stor skillnad som enkätens resultat visar på är att Värmlandskommunerna är mer villiga att bebygga tidigare strandskyddade områden än vad de är i Gävleborgskommuner. Kommunerna i Värmland har många små samhällen dit de gärna vill locka nya innevånare, och det finns många attraktiva områden med närhet till vatten.</p>

Det har under senare år blivit mer och mer populärt att bosätta sig i närheten av vatten. Från mitten av 1990-talet och fram till 2005 ökade Sveriges befolkning med 170 000 invånare och av dessa var det motsvarande 97 % som bosatte sig i kustområden, det vill säga det område som ligger vid strandkanten och 5 km inåt land. Detta ökar belastningen på strandnära områden, men strandskyddet ger Sverige goda förutsättningar för att vara förberedda för detta. Lagar om strandskydd har funnits sedan 1940-talet och dess syfte är att säkerställa människors möjlighet att utnyttja allemansrätten, att skydda miljöerna i strandnära områden samt att skydda växter och djur i områdena. Naturvårdsverket konstaterade i början på 2000-talet brister i lagstiftningen. Bland annat tolkades lagen olika i olika kommuner samtidigt som gav lagen kommunerna otydliga riktlinjer att följa. Sedan den 1 juli 2009 finns en ny strandskyddslag som ger klarare riktlinjer än den gamla lagen. Det är därmed intressant att se hur kommunerna tror att deras samhällsplanering kommer att påverkas av den nya lagstiftningen. I detta arbete görs en jämförelse av hur nya strandskyddslagen påverkar arbetet i åtta kommuner i Värmlands län och Gävleborgs län. En enkät, bestående av en del med frågor kring den gamla lagstiftningen och en del med frågor kring den nya lagstiftningen, skickades till kommunerna. Resultatet från enkäten visar att kommunerna generellt sett är positiva till den nya lagen vilket mycket beror på att beslut kring strandskyddet framöver kommer att bli mer lokalt förankrade än tidigare. Kommunerna tror att antalet dispenser från gällande strandskydd inte kommer att ändras på grund av den nya lagstiftningen, men att de beslut som tas blir bättre förankrade än tidigare. En slutsats som kan dras från enkätundersökningens resultat är att kommunerna är olika väl insatta i den nya lagstiftningen, och att det finns en viss oro att den nya lagstiftningen kommer att innebära ett ökat arbete för kommunerna. En stor skillnad som enkätens resultat visar på är att Värmlandskommunerna är mer villiga att bebygga tidigare strandskyddade områden än vad de är i Gävleborgskommuner. Kommunerna i Värmland har många små samhällen dit de gärna vill locka nya innevånare, och det finns många attraktiva områden med närhet till vatten.