Viltanpassat skogsbruk är en balansgång mellan klövviltets gynnande och skogsägarnas mål med produktionsskogar. Syftet med studien var att få en inblick i om privata skogsägare och/eller jägare gynnar klövviltet i skog och mark. Frågeställningarna berörde vilka metoder som tillämpas och studien genomfördes med hjälp av en webbenkät. Resultaten visar att skogsägande jägare har högre sannolikhet att ha deltagit i kurser, seminarier eller annan liknande utbildning inom ämnet viltanpassad skogsskötsel jämfört med skogsägare. Skogsägande jägare har även högre sannolikhet att tycka att det är lätt att hitta information om viltanpassad skogsskötsel på nätet jämfört med skogsägare. Det finns ett behov av mer forskning och viltanpassat skogsbruk.

Uppsatsen handlar om naturvärdesskapande skogsskötsel och vildvårdsanpassat skogsbruk på skogsfastigheten Bubbetorp1:7 som ägs av Fortifikationsverket. Fastigheten används idag som övningsområde för militära övningar. Naturvärdesskapande skogsskötselåtgärderna har kommit fram genom en inventering av det berörda området som i uppsatsen har namnet SNUS-området. Området har en areal på 64 ha och består till största del av ädellövskogar vilka har rika insektsliv. Viltvårdsanpassat skogsbruk innebär skapande av foder i skogsbruket är något som förvaltaren av fastigheten Bubbetorp1:7 kan använda sin planering för skogsskötselåtgärder, men även applicera på andra fastigheter som förvaltas av fortifikationsverket för att gynna vilda djur.

Klimatförändringarna gör att bland annat medeltemperaturen kommer att öka, tillväxtsäsongen blir längre och nederbörden kan bli mer varierande och extrem. Skador från bland annat torka, insekter och storm förväntas då att öka. För att sprida riskerna och begränsa skador på skog går det att göra riskreducerande skötselåtgärder. Då en stor del av Sveriges skogar är privat ägda var syftet med denna studie att undersöka om och på vilket sätt privata skogsägare i Götaland gör riskreducerande skötselåtgärder i sitt skogsbruk. Undersökningen gjordes genom att enkäter med fasta svarsalternativ skickades ut via e-post till medlemmar i Södra. En majoritet av skogsägarna gjorde någon form av riskreducerande skötselåtgärder och ansåg också att de hade kunskap om det. Kunskap och erfarenheter av skador påverkade om skogsägarna gjorde riskreducerande skötselåtgärder. Det var en stor del av skogsägarna som hade kunskap om riskreducerande skötselåtgärder och som också ville ha mer information om det.

<p>På uppdrag av skogsstyrelsen skall beräkning av framtida potential för uttag av skogsbränsle (GROT) vid slutavverkning av skog göras. Skogsbränsle utgörs till stor del av GROT som är avverkningsrester i form av GRenar Och Toppar. Flera faktorer påverkar hur mycket skogsbränsle det blir vid uttag efter avverkning. Stora snabbväxande träd har en större gren- och barrmassa. I detta arbete har lämplig mark, beståndens ålder och sammansättning selekterats ut med hjälp av GIS för att erhålla största möjliga volym GROT. De områden i naturen som inte kommer ifråga är de som klassats som naturreservat och biotoper. När de lämpliga Grot-områdena selekterats ut, räknas, med hjälp av kNN-Sverige, volymer ut för total mängd skog och volymer för de enskilda trädslagen gran, tall och björk. Beräkningar görs på de arealer som är lämpliga för GROT-uttag, de volymer som hade varit möjliga att få ut på de avverkade områdena 2001-2005 samt de områden som har anmält GROT-uttag. Resultaten visar att det finns ca 104 000 ha lämplig skog för GROT-uttag i Värmland. Ur denna kan man utvinna 36 ton torrsubstans (TS)/ha gran, tall 7 ton TS/ha och björk 2,4 ton TS/ha. De områden som har avverkats under 2001-2005 har en areal på 35 000 ha. Av dessa skulle det varit möjligt att få ut 39 ton TS/ha gran, 7 ton TS/ha tall och björk 2,1 ton TS/ha. Vid en del avverkningar har också anmälts GROT-uttag till Skogsstyrelsen. Denna areal uppgick till 5 000 ha och beräknad torrsubstans gran 31 ton TS/ha, tall 8 ton TS/ha och björk 2,3 ton TS/ha. För att påvisa lönsamheten med avseende på avstånd från väg har MF-kurvor tagits fram. Inom en kilometer har man i princip täckt in hela den totala volymen GROT som kan tas ut, men redan efter 500 meter har man uppnått ca 75 %.</p> / <p>On commission by the Swedish Forest Agency a calculation of the forest fuel potential within the county of Värmland shall be made. Forest fuel today mainly consists of harvest residues from final fellings, branches and treetops. Many factors influence the amount of forest fuels after final falling. Big fast growing trees have more branches and foliage biomass.</p><p>In this project we have selected suitable forest types, stands ages and composition in order to obtain the largest possible volume of harvest residues. Nature reserve areas, key biotopes and riparian zones are excluded from the area suitable for forest fuel extraction.</p><p>The result shows that there is approximately 104 000 hectare suitable woodland for forest fuel extraction in Värmland. Out of this you can get 45.4 tons of forest fuels (dry matter/hectare spruce)</p><p>For certain parts of the lumbered areas there has been announced forest fuels extraction to Swedish Forest Agency. These areas were about 5000 hectares and calculated dry matter 31 tons of spruce dry matter/hectare, 8 tons of fir dry matter/hectare and 2.3 tons of birch dry matter/hectare. To show profitability in relation to the distance from roads, MF-curves have been calculated. Within a kilometre you have almost covered the total volume forest fuel that can be extracted, but already after 500 meters you have reached approximately 75 % of the volume.</p>

På uppdrag av skogsstyrelsen skall beräkning av framtida potential för uttag av skogsbränsle (GROT) vid slutavverkning av skog göras. Skogsbränsle utgörs till stor del av GROT som är avverkningsrester i form av GRenar Och Toppar. Flera faktorer påverkar hur mycket skogsbränsle det blir vid uttag efter avverkning. Stora snabbväxande träd har en större gren- och barrmassa. I detta arbete har lämplig mark, beståndens ålder och sammansättning selekterats ut med hjälp av GIS för att erhålla största möjliga volym GROT. De områden i naturen som inte kommer ifråga är de som klassats som naturreservat och biotoper. När de lämpliga Grot-områdena selekterats ut, räknas, med hjälp av kNN-Sverige, volymer ut för total mängd skog och volymer för de enskilda trädslagen gran, tall och björk. Beräkningar görs på de arealer som är lämpliga för GROT-uttag, de volymer som hade varit möjliga att få ut på de avverkade områdena 2001-2005 samt de områden som har anmält GROT-uttag. Resultaten visar att det finns ca 104 000 ha lämplig skog för GROT-uttag i Värmland. Ur denna kan man utvinna 36 ton torrsubstans (TS)/ha gran, tall 7 ton TS/ha och björk 2,4 ton TS/ha. De områden som har avverkats under 2001-2005 har en areal på 35 000 ha. Av dessa skulle det varit möjligt att få ut 39 ton TS/ha gran, 7 ton TS/ha tall och björk 2,1 ton TS/ha. Vid en del avverkningar har också anmälts GROT-uttag till Skogsstyrelsen. Denna areal uppgick till 5 000 ha och beräknad torrsubstans gran 31 ton TS/ha, tall 8 ton TS/ha och björk 2,3 ton TS/ha. För att påvisa lönsamheten med avseende på avstånd från väg har MF-kurvor tagits fram. Inom en kilometer har man i princip täckt in hela den totala volymen GROT som kan tas ut, men redan efter 500 meter har man uppnått ca 75 %. / On commission by the Swedish Forest Agency a calculation of the forest fuel potential within the county of Värmland shall be made. Forest fuel today mainly consists of harvest residues from final fellings, branches and treetops. Many factors influence the amount of forest fuels after final falling. Big fast growing trees have more branches and foliage biomass. In this project we have selected suitable forest types, stands ages and composition in order to obtain the largest possible volume of harvest residues. Nature reserve areas, key biotopes and riparian zones are excluded from the area suitable for forest fuel extraction. The result shows that there is approximately 104 000 hectare suitable woodland for forest fuel extraction in Värmland. Out of this you can get 45.4 tons of forest fuels (dry matter/hectare spruce) For certain parts of the lumbered areas there has been announced forest fuels extraction to Swedish Forest Agency. These areas were about 5000 hectares and calculated dry matter 31 tons of spruce dry matter/hectare, 8 tons of fir dry matter/hectare and 2.3 tons of birch dry matter/hectare. To show profitability in relation to the distance from roads, MF-curves have been calculated. Within a kilometre you have almost covered the total volume forest fuel that can be extracted, but already after 500 meters you have reached approximately 75 % of the volume.

As the past century’s technological development has progressed the Swedish boreal forests have transformed into dense, highly productive, homogenous and coniferous forests. The area around Saxdalen in Ludvika municipality has long been dominated forests which have been heavily worked since the 18th century. There are in Ludvika 119 000 hectares of productive forest land. Around 70 percent are owned by forest companies and 20 by private forest owners. The forestry is governed by national laws and instructions from the Swedish Forest Agency. Foresters may also choose to abide by certification systems such as FSC and PEFC. 80 percent of Swedish productive forest is certified. This thesis is based on literature review and 8 field studies of regeneration fellings in Saxdalen. The purpose of this thesis is to understand to what degree environmental considerations are taken during regeneration fellings to preserve biodiversity. The focus of the thesis has been the preservation of storm sturdy trees, deciduous trees and standing dread trees, larger tree stumps and protected zones around watercourses. The protected zones were found severely lacking in practically all the observed fellings. The quality the trees preserved varied greatly between the fellings. In this study there were no found links between the ownership form or certification system and the considerations taken during regeneration fellings. A lot of parties are involved in fellings and those responsible aren’t always in full control. The work of preserving boreal forests resilience and biodiversity must be conducted in more strategic and coordinated fashion. There must be common criteria and strategies for large forest areas so that species can spread and survive the forestry, especially considering future climate change.

För tallen finns många alternativa slutanvändningsområden, och kraven på virket varierar. Några egenskaper som har stor betydelse är stamrakhet, grengrovlek, grenvinkel och om det finns sprötkvist eller ej. Kvalitetsförsämringen i Sydsveriges tallskogar kan vara ett allvarligt problem och härör bl.a. till ökad produktion och rationaliseringar inom skogsbruket. Lönsamhet har varit målet, men har det skett på bekostnad av kvalitet? För att närmare belysa frågan om förekomsten av tall av god kvalitet syftar denna studie till att bedöma rotstockar i konventionellt skötta och stamkvistade bestånd samt deras potential att växa in i värdefulla klasser eller sortiment. Fältstudien är avgränsad till Bergslagen. I mätningarna har endast rotstock (upp till 3,4 m i längd) av träden bedömts, huruvida de har potential att hålla klass 1-kvalitet, sortiment stamblocks-kvalitet eller sortiment rotstock-kvalitet vid en brösthöjdsdiameter av 320 mm. Andelen rotstockar ≥ klass 1 uppskattades i de stamkvistade bestånden bli 72-94 %, då skötseln också syftat till en värdeökning.  Andelen rotstockar ≥ klass 1 i de konventionellt skötta bestånden uppskattades bli 46-56 %. Med stor sannolikhet kommer ingen av dem dock få växa in i de värdefullaste klasserna. Vanligaste nedklassningssorsakerna är för många kvistar och ibland även i kombination med krök i de konventionellt skötta bestånden samt långkrök i de stamkvistade bestånden. I rapportens teori avhandlas olika sortiment och kvalitetsklasser, och sedan undersöks kvalitetsdanande faktorer bl.a. ekologiska förutsättningar och olika skötselåtgärder. En hög röjningsstyrka kan t.ex. resultera i en grövre diameter på grenar. Likaså har sen röjning inverkan på den grövsta grenens diameter, då den minskar. Det finns alltså en potential att erhålla god virkeskvalitet av tall i våra skogar. Detta är möjligt genom aktiv skötsel, att hålla täta förband, genom att gallra ut lågkvalitativa stammar och stamkvistning. Raka tallar ur vilka kan man utvinna ett högt sågutbyte är och kommer att vara en värdefull resurs i framtiden. / In Sweden the quality of Scots pine (Pinus sylvestris) saw timber has decreased. It is especially due to increased labour cost that has led to rational and effective forest management. This study investigated the quality of Scots pine and the potential to produce high quality stems in 9 stands in Bergslagen, Sweden. Two different stand types were investigated: Pruned stands and conventional managed stands. The outcome was a high percentage of valuable stems in the pruned stands (72-94 %), and 46-56 % in the conventional managed stands. It is possible to produce high quality timber of Scots pine with active management, for example by pruning and careful selection of stems in thinnings.

Med växande arealer som inte röjs, samt ett ökat intresse för skogsbränsleuttag, krävs utveckling av teknik och metoder för att kunna utvinna denna resurs. Genom att, från uppställningsplatser i stickväg, avverka träd i krankorridorer minskar antalet kranrörelser per träd. Detta minskar i sin tur den höga avverkningskostnaden i stamtäta, klena bestånd. I ett tallbestånd i södra Sverige undersöktes metoden krankorridorgallring. I transekter vinkelrätt från stickväg mättes höjd, brösthöjdsdiameter, stubbdiameter, stamantal, trädslagsblandning, stubbhöjder och skador, samt dess stickvägsavstånd. Detta beräknades sedan i Excel. Gallringskvoten var på 0,77, alltså ökade beståndets medeldiameter och höjd. Gallringsstyrkan låg på 53% med 61% avverkade träd i krankorridorer, resten i stickväg. Andelen skador var 1.5% och stubbhöjden 48 cm, inga av dessa kunde korreleras till stickvägsavståndet. Innan åtgärd stod endast 2267 stammar &gt;3cm per hektar, bestånd med högre stamantal behövs för en bättre utvärdering av metoden. / With a growing number of unmanaged stands with a high number of stems per hectare and low diameters, and with growing interests in biomass extractions for fuel, development of proper technology and methods to extract these resources is required. By mechanical harvesting of trees in corridors, the number of crane movements per tree is decreased, resulting in lower harvest costs. In a pine stand in southern Sweden, this method of boom-corridor thinning was examined. This was done by measuring, perpendicular to the strip road, mean heights, breast height- and stump diameters, number of stems, tree species composition, stump heights and damages from thinning and later calculated in Excel. The relationship between harvested and standing tree diameters where 0,77, which can be compared to a heavy thinning from below. The thinning grade resulted in 53% with 61% trees harvested in boom-corridors. Damage percent resulted in 1.5% and the mean stump-height was 48 cm, none of these factors could be connected to their strip-road distance. Before thinning the number of stems was 2267 stems &gt;3cm per hectare. For a better evaluation of the method, stands with higher number of stems would be required.

Marknaden för sågbara sortiment från svenskt lövvirke har haft svårt att fungera på ett tillfredställande sätt, tydligast är problematiken kring de mer udda trädslagen. Råvaran finns i de svenska skogarna och avsättning för råvaran finns i industrin men flödet från skog till industri har tydliga brister. Lösningen har blivit att industrin importerar stor andel av sin lövråvara vilket missgynnar avsättningen av den inhemska råvaran.Studiens främsta syfte var att undersöka avsättningsmöjligheterna för svensk sykomorlönn och lind kopplat till en nulägesbeskrivning av ett tidigare anlagt lövträdsförsök. Resultatet visade att avsättningsmöjligheterna varierade över tid men vid studien var efterfrågan på sykomorlönn svag medan den på lind var stark. Tidpunkten för slutavverkning av de aktuella trädslagen bör således väljas efter när prisbilden är hög.Studien visade att skötseln av de undersökta trädslagen är mycket viktig för att optimera kvaliteten och avsättningsmöjligheterna. De viktigaste parametrarna för god kvalitet var kvist och stamdimension. En större leveransbar volym vid den enskilda avverkningen ökade också avsättningsmöjligheterna. Nyckelord: Acer pseudoplatanus, Tilia cordata, Marknad, Avsättning, Skogsskötsel Keywords: Acer pseudoplatanus, Tilia cordata, Market, Removal, Forest management

Denna rapports mål är att få en geografisk överblick över vilka församlingar Derome Skog AB gör många respektive få råvaruinköp i. Hur mycket den verkliga volymen skiljer sig från den uppskattade, samt hur stor andel av antalet inköp som är PEFC – certifierade. Information om virkesåren 2005-2007 hämtades och studerades från företagets affärssystem och kartprogram. Resultatet visade att antalet inköp var som störst virkesår 2005. Geografiskt sett hade företaget som flest råvaruinköp i församlingarna i nära anslutning till koncernens egna sågverk. Den verkliga volymen var något större än den uppskattade för alla studerade virkesår. Andelen certifierade inköp låg runt 50 procent, de studerade virkesåren. Geografiskt sett var andelen PEFC - certifierade inköp större i de södra samt mellersta delarna av företagets inköpsområde än i de norra. Följande slutsatser har gjorts: - Företaget är geografiskt sett starkast i de församlingar närmast koncernens sågverk - Företaget måste satsa mer energi på att skaffa nya kontakter i de församlingar där få eller inga inköp görs - Andelen PEFC - certifierade inköp är större i södra och mellersta delarna av företagets inköpsområde - Inköparna måste bli bättre på att certifiera markägare / This report aims to get a geographic overview in which parish Derome Skog AB make many respective few purchase. How much different there is between the real and estimated volume and how big share of the purchase that are certified. Information about the wood year 2005-2007 collected and study’s from the company’s businessystem and mapprogramme. The result shows that the company has as most number of purchases the wood year 2005. Geographical has the company as most purchase in the parish nearest the groups own sawmills. The real volume was a little more than the estimated in all the year that have been study. The share of purchases that are PEFC - certified lie around 50 percent under the three study wood year. Geographical was the share of PEFC - certified purchases bigger in the south and middle of the company’s sphere of activities than in the north. Following conclusion has taken: - The company are geographical strongest in the parish close to the groups own sawmills - The company must put more energy to get new contacts in the parish there are week in - The share PEFC - certified purchase was higher in the southern and middle of the company’s sphere of activies - The inpurchaser have to get better in PEFC - certify the landowner