Förr betades södra Sveriges skogar av megaherbivorer, varav många arter idag är utdöda. På grund av deras utdöende och mycket på grund av de senaste 200 årens förändringar och Sveriges jord- och skogsbruk, som bland annat innebär att skogsbete inte längre används i lika hög grad som förr, så breder nu barrskogarna ut sig i söder. Resultaten har blivit att de öppna lövskogar som hyser ädellövträd som ek är på väg att växa igen. Marken utsätts inte längre för samma markstörning och den skuggtåliga granen som gynnas av skogsbruket etablerar sig. Det stora gamla ädellövträden blir allt färre när deras livsmiljö försvinner och med dem försvinner en mängd evertebrater och fåglar som är beroende av träden i öppna lövskogar. När arter försvinner kan man aldrig få dem tillbaka och det kan vara arter som påverkar hela ekosystem och på lång sikt även oss människor. Ett alternativ för att behålla de öppna lövskogarna är att återintroducera visenter i södra Sverige. Visenter har funnits i Skandinavien, men utrotades för runt 8000 år sen. De betar gräs och örter på samma sätt som tamboskap och kan utföra den markstörning som behövs för att gynna denna biotop. I delar av Europa levde vilda visenter kvar fram till första världskrigets slut 1919 och har sedan 1950-talet återintroducerats i flera länder. Hit hör bland annat Polen, Ukraina, Ryssland, Vitryssland och Litauen. Syftet har då varit att bevara visenten som art, men framgången har varit varierande. Man har haft problem med lokalbefolkningens attityd då de förstör grödor samt att de har låg överlevnad till följd av inavel. Det krävs en del planering för att det skulle kunna bli verklighet i Sverige och man måste lokalisera tillräcklig stora områden där de inte kommer i allt för stor konflikt med lokalbefolkningen. Förutom fördelen i form naturvård kan man både öka acceptans hos befolkningen och få ekonomiska fördelar på att i framtiden använda visenten inom jakt och turism. Å andra sidan innebär själva introduktionen en kostnad och man kan behöva betala ut ersättning för förstörda åkrar. En annan nackdel är trafikfaran och rädsla för djuren. Man måste här göra en avvägning mellan kostnad och naturnytta. Redan idag läggs stora summor av skattebetalarnas pengar på att skydda och restaurera hotade naturmiljöer och kanske är visenter i förhållande till det en billig och naturlig lösning som kan sköta sig relativt bra själv.

Uppsatsen handlar om naturvärdesskapande skogsskötsel och vildvårdsanpassat skogsbruk på skogsfastigheten Bubbetorp1:7 som ägs av Fortifikationsverket. Fastigheten används idag som övningsområde för militära övningar. Naturvärdesskapande skogsskötselåtgärderna har kommit fram genom en inventering av det berörda området som i uppsatsen har namnet SNUS-området. Området har en areal på 64 ha och består till största del av ädellövskogar vilka har rika insektsliv. Viltvårdsanpassat skogsbruk innebär skapande av foder i skogsbruket är något som förvaltaren av fastigheten Bubbetorp1:7 kan använda sin planering för skogsskötselåtgärder, men även applicera på andra fastigheter som förvaltas av fortifikationsverket för att gynna vilda djur.

Katrineholms-Kuriren är en lokaltidning med redaktioner i de södermanländska kommunerna Katrineholm och Vingåker. Centralt i detta arbete är en undersökning av hur mängden lokala och regionala artiklar har förändrats under en tioårsperiod, 2005 till 2015, då samarbetet expanderat i EK-koncernen som Katrineholms-Kuriren ingår i. Studien utgår från en kvantitativ innehållsanalys av 399 artiklar, publicerade i Katrineholms-Kuriren vecka 41 år 2005 och vecka 41 år 2015. Till stöd för undersökningens resultat finns också en kompletterande intervju med Henrik Wising, som under den aktuella perioden arbetat som nyhetschef och reporter på Katrineholms-Kuriren. En tydlig tendens som framkommer i undersökningens resultat är att tidningens rapportering tycks ha genomgått en centralisering till huvudorten Katrineholm, samtidigt som rapporteringen om Vingåker, Södermanland och bevakningsområdets mindre orter har minskat. Även bevakningen av kommunpolitik har minskat, liksom mängden lokala ledare och debattartiklar. Gemensamt för de lokala och de regionala artiklarna är de totalt sett har minskat, om än i olika grad. De teoretiska utgångspunkter som lyfts i uppsatsen är tre demokratimodeller (konkurrensdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati), teorier om lokal identitet och lokal demokrati, det nyhetsekologiska systemet, samt omstruktureringar i mediebranschen som påverkar den lokala dagspressen och de journalister som är verksamma inom journalistiken. I Diskussion och slutsats diskuteras resultatet utifrån de teoretiska utgångspunkterna och tidigare forskning, samt vilken betydelse samarbetet inom EK-koncernen har haft för utvecklingen i Katrineholms-Kuriren. Uppsatsens avslutande del behandlar också vad förändringarna i tidningen kan innebära för den lokala demokratin.

Trä är ett material med en mängd möjliga användningsområden. I takt med att nyainnovativa träprodukter når marknaden, ökar efterfrågan på skogsråvara. För attmöta den ökade efterfrågan gäller det att utnyttja råvaran maximalt. Detta kan blandannat göras genom att minska det produktionsbortfall som vanligtvis förekommerutmed hela förädlingskedjan.Olika typer av virkesfel orsakar ofta en betydande påverkan på produktionen inomskogs och träindustrin. Virkesmätarorganisationen Biometria har tidigare studeratde virkesfel som förekommer på de vanligaste svenska trädslagen gran och tall.Virkesfelens påverkan på andra träslag i Sverige har inte undersökts i sammaomfattning. Ek är ett träslag med kommersiell potential, som exempelvis är mycketefterfrågat inom möbelindustrin.Syftet med detta arbete var att undersöka vanligt förekommande virkesfelspåverkan, på produktion av ekråvara samt inom förädlingsindustrin av ek.Dessutom syftade studien till att studera hur stor virkesfelens totala påverkan är påproduktion av ekträ utmed hela produktionskedjan - från skog till färdig produkt.För att få svar på dessa frågeställningar skickades en enkät ut till organisationer ochandra intressenter som arbetar med ek i den svenska skogen eller industrin.Respondenterna delades upp inom tre olika kategorier beroende på vilkenverksamhet de arbetar med ek inom; skog, sågverk eller vidareförädling.Resultatet påvisade att olika virkesfel påverkar produktionen av ekträ inom, skog,sågverk eller vidareförädling, i olika hög utsträckning. Exempelvis är sprickor detvirkesfel som har störst påverkan på produktion i eksågverk och annanvidareförädling av ek, medan viltskador påverkar produktionen av ekråvara mest.Studien visade också att virkesskador, totalt sett, orsakar en betydande påverkan påproduktionen av ekträ utmed hela kedjan från skog till vidareförädling.I och med att virkesfel på ek orsakar ett substantiellt produktionsbortfall, gårföljaktligen ett stort ekonomiskt värde till spillo. Om kunskapsläget kring vilkavirkesfel som framförallt påverkar ekträ ökar, bör de aktiva inom branschen få ökadinsikt om hur de skall gå till väga för att, om möjligt, minska virkesfelens påverkan.

Europos Komisijos išorės tarnyba ir jos vaidmuo Europos Sąjungos diplomatinės tarnybos tinkle – Lietuvoje nauja, visiškai netyrinėta tema. Todėl šio darbo autorė siekia išanalizuoti Europos Komisijos išorės tarnybos delegacijų vaidmenį ir statusą Europos Sąjungos diplomatinės tarnybos tinkle, taip pat įžvelgti šio vaidmens ir statuso pokyčius. Siekiant minėto tikslo, šiame darbe iškeliami tokie svarbiausi uždaviniai:  Pristatyti Tinklinio valdymo viešajame sektoriuje perspektyvą, išskiriant tinklinį užsienio politikos valdymą;  Apibūdinti naujas Tinklinio valdymo perspektyvoje formuluojamas diplomatijos formas bei pritaikyti šią perspektyvą Europos Sąjungos diplomatinės tarnybos struktūros analizei;  Iškelti Europos diplomatijos formos trečiosiose šalyse vystymosi hipotezes;  Apibrėžti Europos Komisijos išorės tarnybos vietą Europos Sąjungos diplomatinės tarnybos tinkle, apibūdinant Išorės tarnybos struktūrą, plėtrą, institucionalizacijos procesą, naujausias administracines šios tarnybos reformas bei funkcijas;  Identifikuoti Europos Komisijos išorės tarnybos delegacijų statuso, veiklos pobūdžio, santykių su kitais tarptautinės arenos veikėjais bei vaidmens Europos Sąjungos diplomatinės tarnybos tinkle pokyčius;  Apibūdinti kaip praktiškai vyksta Europos Komisijos delegacijų ir valstybių narių diplomatinių tarnybų bendradarbiavimas trečiosiose šalyse. Svarbiausios šio darbo išvados pažymi, kad Europos Komisijos išorės tarnyba išvystė funkcinę, į vartotoją orientuotos... [toliau žr. visą tekstą] / External Service of the European Commission and it‘s role in network of EU diplomatic service is a new and not researched topic in Lithuania. Therefore the author of this paper seeks analyse the role and status of delegations of the External Service of the European Commission in network of European Union diplomatic service and also to detect mutation of their role and status. There were several main goals set for this purpose:  To introduce Networked approaches to public sector, putting stress on networked governance of foreign policy;  To define the new forms of diplomacy formulated in Networked approach and to apply this approach for the review of constitution of EU diplomatic service;  To hypothesize on development of European diplomacy form in third countries;  To determine the role of External Service of the European Commission in the network of EU diplomatic service defining the formation, development, process of institutionalization, latest administrative reforms and functions of the External Service.  To identify the mutation of status and brief of delegations of the European Commission in third countries, also to define changes in their relationships with the other actors of international arena and in their role in Network of EU diplomatic service.  Characterize the process of cooperation between delegations of the European Commission and embassies of member states of EU in third countries. Main conclusions of this paper say that the External Service of the... [to full text]

Consider two Markovian N-policy queueing models in discrete time, one with batch arrival, the other with batch service. In this paper the transient behaviour of both models is studied and the analogous continuous time results are achieved by a limiting process. The steady state solution for the model with batch arrival is derived. (author's abstract) / Series: Forschungsberichte / Institut für Statistik

This study focuses on the representation of masculine imagos in the South African novelist Eben Venter’s novel oeuvre and more specifically on the multifaceted nature of Venter’s delineation of masculinity. His novels Foxtrot van die Vleiseters (1993), Ek stamel ek sterwe (1996) (translated into English as My beautiful death ((2004)) and Santa Gamka (2009) were selected to represent Venter’s novel oeuvre. The male protagonist in each novel may be viewed as typical representations of masculine imagos in his novels. The workability of cognitive narratology as a literary approach to analyse and interpret novels is tested by identifying the frames and scripts within the selected novels. Cognitive frames in narratives are those backdrops against which the events take place, while the actions executed by the characters are read as cognitive scripts. These scripts create the projected masculinity imagos of the male protagonists. When reading the novels, the reader is confronted with various cognitive choices of which three are especially important. The first is the choice to discard existing ideas and perceptions in order to make room for new ideas and perceptions. The second choice is to modify existing ideas and adjust them by means of the cognitive processing of information in the novels. The last choice entails the total rejection of the new ideas. Irrespective of the cognitive processes that occur during the reading process, the representation of masculinity in the novels will inevitably have an effect on the way in which the reader will experience masculinity in future. In the characters of Petrus Steenekamp (Foxtrot van die Vleiseters), Konstant Wasserman (Ek stamel ek sterwe) and Lucky Marais (Santa Gamka) Venter illustrates the complexity of the masculinity issue due to the cultural, social and political frames with which people are encoded. This encoding is also reflected in the scripts that are determined by the characters’ behaviour and actions. Venter demonstrates sensitivity and compassion for all the characters in his novels and his representation of masculinity instils sensitivity and compassion in readers. This instilment will most probably create a better understanding of masculinity, as well as humanity, within the cognition of the reader. The most important finding is that it is indeed possible to use cognitive narratology as literary approach to analyse and interpret the chosen novels in order to make valid conclusions – in this case with regard to the complex delineation of multifaceted masculine imagos within Eben Venter’s novel oeuvre. Further deductions include those made about the appearance of different images of masculinity within Venter’s novel oeuvre and especially how the farm frame and the father/son relationship frame manifest prominently in Venter’s novels. / MA (Afrikaans and Dutch), North-West University, Potchefstroom Campus, 2014

This study focuses on the representation of masculine imagos in the South African novelist Eben Venter’s novel oeuvre and more specifically on the multifaceted nature of Venter’s delineation of masculinity. His novels Foxtrot van die Vleiseters (1993), Ek stamel ek sterwe (1996) (translated into English as My beautiful death ((2004)) and Santa Gamka (2009) were selected to represent Venter’s novel oeuvre. The male protagonist in each novel may be viewed as typical representations of masculine imagos in his novels. The workability of cognitive narratology as a literary approach to analyse and interpret novels is tested by identifying the frames and scripts within the selected novels. Cognitive frames in narratives are those backdrops against which the events take place, while the actions executed by the characters are read as cognitive scripts. These scripts create the projected masculinity imagos of the male protagonists. When reading the novels, the reader is confronted with various cognitive choices of which three are especially important. The first is the choice to discard existing ideas and perceptions in order to make room for new ideas and perceptions. The second choice is to modify existing ideas and adjust them by means of the cognitive processing of information in the novels. The last choice entails the total rejection of the new ideas. Irrespective of the cognitive processes that occur during the reading process, the representation of masculinity in the novels will inevitably have an effect on the way in which the reader will experience masculinity in future. In the characters of Petrus Steenekamp (Foxtrot van die Vleiseters), Konstant Wasserman (Ek stamel ek sterwe) and Lucky Marais (Santa Gamka) Venter illustrates the complexity of the masculinity issue due to the cultural, social and political frames with which people are encoded. This encoding is also reflected in the scripts that are determined by the characters’ behaviour and actions. Venter demonstrates sensitivity and compassion for all the characters in his novels and his representation of masculinity instils sensitivity and compassion in readers. This instilment will most probably create a better understanding of masculinity, as well as humanity, within the cognition of the reader. The most important finding is that it is indeed possible to use cognitive narratology as literary approach to analyse and interpret the chosen novels in order to make valid conclusions – in this case with regard to the complex delineation of multifaceted masculine imagos within Eben Venter’s novel oeuvre. Further deductions include those made about the appearance of different images of masculinity within Venter’s novel oeuvre and especially how the farm frame and the father/son relationship frame manifest prominently in Venter’s novels. / MA (Afrikaans and Dutch), North-West University, Potchefstroom Campus, 2014

Thesis (MA)--Stellenbosch University, 2014. / ENGLISH ABSTRACT: In this thesis the potential of Eben Venter’s novel Ek stamel ek sterwe (1996) as a subversive text is investigated. The primary goal is to illustrate how Eben Venter depicts the stigmatisation of homosexuality, aids and death, but more specifically the death of a homosexual individual who has aids, in society. The secondary goal is to investigate the ways in which Venter depicts the impact that the heteronormative ideal has on homosexual individuals by means of the regulation of norms. Judith Butler’s theorisation of sex, gender, identity and performativity is used as a lens with which Ek stamel ek sterwe is read. The finding is that Ek stamel ek sterwe is a novel with subversive potential and the implications that this has is discussed. / AFRIKAANSE OPSOMMING: In hierdie tesis word die potensiaal van Eben Venter se roman Ek stamel ek sterwe (1996) as ’n ondermynende teks ondersoek met as primêre doel om die wyse na te gaan waarop Eben Venter die stigmatisering van homoseksualiteit, vigs en die dood, maar ook spesifiek die dood van ’n homoseksuele individu en ’n vigslyer, in die samelewing uitbeeld. Die sekondêre doel is om ondersoek in te stel na die maniere waarop Venter met die roman die impak van die heteronormatiewe ideaal se regulering van norme op veral homoseksuele individue uitwys. Judith Butler se teoretisering oor geslag, gender, identiteit en performatiwiteit, sowel as die ondermyning van heteronormatiewe norme, word as lens gebruik waarmee Ek stamel ek sterwe gelees kan word. Daar word uiteindelik tot die gevolgtrekking gekom dat Ek stamel ek sterwe wel as ’n ondermynende teks beskou kan word en die implikasies hiervan word bespreek.

The main aim of this diploma thesis is to analyse the economic and political development in the United Kingdom under Margaret Thatcher and to judge, to which degree the measures applied by the government of Margaret Thatcher were applicable to the Czech Republic, respectively, to which degree the government of Václav Klaus (1992 -- 1997) was inspired by the British approach and which the practical results of this inspiration were.