Katrineholms-Kuriren är en lokaltidning med redaktioner i de södermanländska kommunerna Katrineholm och Vingåker. Centralt i detta arbete är en undersökning av hur mängden lokala och regionala artiklar har förändrats under en tioårsperiod, 2005 till 2015, då samarbetet expanderat i EK-koncernen som Katrineholms-Kuriren ingår i. Studien utgår från en kvantitativ innehållsanalys av 399 artiklar, publicerade i Katrineholms-Kuriren vecka 41 år 2005 och vecka 41 år 2015. Till stöd för undersökningens resultat finns också en kompletterande intervju med Henrik Wising, som under den aktuella perioden arbetat som nyhetschef och reporter på Katrineholms-Kuriren. En tydlig tendens som framkommer i undersökningens resultat är att tidningens rapportering tycks ha genomgått en centralisering till huvudorten Katrineholm, samtidigt som rapporteringen om Vingåker, Södermanland och bevakningsområdets mindre orter har minskat. Även bevakningen av kommunpolitik har minskat, liksom mängden lokala ledare och debattartiklar. Gemensamt för de lokala och de regionala artiklarna är de totalt sett har minskat, om än i olika grad. De teoretiska utgångspunkter som lyfts i uppsatsen är tre demokratimodeller (konkurrensdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati), teorier om lokal identitet och lokal demokrati, det nyhetsekologiska systemet, samt omstruktureringar i mediebranschen som påverkar den lokala dagspressen och de journalister som är verksamma inom journalistiken. I Diskussion och slutsats diskuteras resultatet utifrån de teoretiska utgångspunkterna och tidigare forskning, samt vilken betydelse samarbetet inom EK-koncernen har haft för utvecklingen i Katrineholms-Kuriren. Uppsatsens avslutande del behandlar också vad förändringarna i tidningen kan innebära för den lokala demokratin.

Syfte och problemformulering: Syftet med studien är att undersöka hur ett urval av politiker och tjänstemän inom Ånge kommun ser på medieutvecklingen och medieskuggan. Samt hur den lokala medieutvecklingen har förändrat möjligheten för Ånge kommun att komma ut med information. Metod och material: Studien är byggd på sju samtalsintervjuer inom Ånge kommun. Respondenterna är två politiker, fyra tjänstemän och en som arbetar med service. Huvudresultat: Resultatet visar att kommunen letar nya vägar genom den medieutveckling som snabbt ändrar förutsättningarna för att nå ut till medborgarna via den traditionella journalistiken. På bara några år har stora förändringar skett i medielandskapet i Ånge kommun. Först togs en lokalredaktion bort och tre år senare fick Dagbladet en hastig nedläggning 2015. Medieskuggan började breda ut sig över kommunen genom detta. Kvar finns en lokalredaktion med en lokalreporter som arbetar mitt i centrala Ånge. Facebook fick en stor plats i studien. Informationsavdelningen på Ånge kommun ser positivt på att utveckla sociala medier för att nå medborgarna via internets nya vägar.

Detta är en jämförande studie om medierepresentationen av oljekrisen i Stavanger i Norge och Aberdeen i Skottland. I uppsatsens första del undersöker och jämför vi tre nyhetsartiklar från norska lokala tidningar i Stavanger med tre skotska lokala tidningar i Aberdeen genom en kvalitativ textanalys. I uppsatsens andra del lägger vi tyngd på journalisternas uppfattning om krissituationen och använder oss av semistrukturerade intervjuer. Genom kvalitativa intervjuer med norska och skotska journalister jämför vi hur de resonerar kring val av vinklar, nyheter, källor och hur de upplever sitt yrke och sin arbetsroll i relation till rapporteringen av oljekrisen. I arbetet lyfter vi fram skillnader i framställningen av situationen i Stavanger respektive Aberdeen. Vi använder oss av en etnografisk intervju i vårt tillvägagångssätt när vi träffar journalisterna, för att kunna använda detta som en ingång till historisk bakgrund för effekterna av oljekrisen och påverkan på städerna. En utgångspunkt för uppsatsen är att undvika att bedöma huruvida det rör sig om en kris eller inte och istället fokusera på gestaltningen i de valda medierna och journalisternas upplevelser av sitt arbete. Resultatet av vår studie visar att det finns nationella samband med hur journalisterna uppfattar oljekrisen. De norska journalisterna mörkar i högre utsträckning att det pågått en omfattande oljekris i Stavanger, medan de skotska journalisterna talar mer öppet om en kris. Vi kan genom denna studie konstatera att det återfinns skillnader i hur den lokala rapporteringen för oljekris sker, samt hur gestaltningen av oljekrisens konsekvenser ser ut i artiklarna som vi har valt att analysera.

This paper concerns a local political debate about the financing of culture in the mid-sized city Norrköping in Sweden. The purpose of this study is to find what type of content the local newspaper and a Facebook group produce, how the debate is portrayed and how the different media types can contribute to democracy. The material contains 15 articles from the newspaper and 25 posts from the Facebook group. A qualitative content analysis has been applied as the method. Furthermore a framing analysis has been used to find answers about how the debate is portrayed in the media. Results show, among other things, that the newspaper first and foremost portrays the debate as a conflict and that the Facebook group is much more focused on human interest. Furthermore the study shows that both mediatypes should be able to generate democratic functions for the local population. The newspaper more so for its correct informational content and Facebook for its ability to bring people together and create civil political engagement.