Detta är en studie om hur norska och svenska dagstidningar hanterade problem med källkritik, nyhetsvärdering och krisjournalistik i samband med gisslandramat på gasanläggningen In Amenas i Algeriet i januari 2013. Syftet med undersökningen är att se hur journalisterna arbetade i en situation där det fanns extremt lite information att tillgå, samtidigt som allmänheten krävde ständiga uppdateringar. Tidningarna som ingår i undersökningen är Verdens Gang, Aftenposten, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Expressen.  Vi har valt att genomföra undersökningen i två steg. Första steget var att göra en kvantitativ innehållsanalys för att ta reda på vilka källor journalisterna har använt sig av.  Till det har vi använt 93 artiklar författade under tidsperioden 16-30 januari 2013. Steg två var samtalsintervjuer med journalister som skrivit om händelsen.  Resultatet visar att tidningarna använde osäkra och tendensiösa källor i andra- och tredjehand i sin rapportering. Journalisterna ansåg att detta var rätt att göra i det svåra läge som rådde, dock under förutsättning att det framgick för läsarna att det var osäkra uppgifter och källor. Undersökningen visar också att tidningarna var beroende av nyhetsbyråer och andra medier för att klara rapporteringen.

Syfte: Denna studie granskar informationen som getts till allmänheten av tre dagstidningar under tsunamikatastrofen i Japan under dess första vecka. Under kristider har medier en viktig roll som informatörer till allmänheten, därför är det viktigt att granska hur denna uppgift utförs. Vi har fem frågeställningar som tillsammans täcker olika delar av mediebevakningen: Vilket har huvudfokus varit i katastrofbelysningen? Vilka källor har använts? Vilka aktörer har fått komma till tals? Hur frekvent förekommer värdeladdade ord? Har medierna valt att göra en koppling till den svenska kärnkraftsdiskussionen? Undersökningen: Uppsatsen bygger på en nyhetsbevakning av den första och mest kritiska veckan av katastrofen, från den 12:e mars till och med den 19:e. Vi har gjort ett urval av tre tidningar, exklusive bilagor. Tidningarna är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet. Materialet har bestått av 15 ledare, 18 krönikor, 94 artiklar och 20 reportage. Totalt bygger undersökningen på 147 texter som har undersökts kvantitativt med hjälp av ett kod- schema. Resultat: Undersökningen har visat att huvudfokus legat på kärnkraftskrisen i Fukushima, samtidigt som många texter gick ut på att personifiera och skapa identifikation för läsaren. Källkritiken framstod under perioden som bristande, då över hälften av det totala materialet aldrig redovisade sina källor. Vad gäller aktörer i texterna var det elitkällor och experter som till mestadels fick komma till tals, men även civila fick utrymme i rapporteringen. Värdeladdade ord förekom i nästintill samtliga texter. Tillslut visade undersökningen att 18 procent utav den totala mängden texter drog paralleller till kärnkraftverksdiskussionen i Sverige.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur relationen mellan kommuner och medier har förändrats under coronapandemin. Uppsatsens frågeställningar behandlar kommunikatörers och journalisters syn på mediernas bevakning av pandemin, kommuners hantering av begäran från journalister att ta del av allmänna handlingar samt hur händelserna har påverkat journalistiken. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju (7) journalister och nio (9) kommunikatörer och därefter analyserats genom kvalitativ textanalys. I studien resultat uppger både journalister och kommunikatörer att relationen dem emellan överlag är bra, men att den stundtals har varit ansträngd i samband med coronapandemin. I studiens resultat framkommer även en intressekonflikt mellan kommunikatörernas strävan efter att skydda sina medborgares personliga integritet och journalisternas strävan efter att offentliggöra information. Resultatet av studien indikerar även på att offentlighetsprincipen kan tolkas olika beroende av kontext, och flera kommunikatörer uppger att de inte alltid har vetat hur de ska agera utifrån olika lagstiftningar. Samtidigt uppger både kommunikatörer och journalister i studien att det varit en särskilt ansträngd situation som gjort det svårt för båda aktörerna att veta hur de ska agera. Både journalister och kommunikatörer, i den här studien, tror att deras relation kommer stärkas på sikt.

Syftet med denna studie var att undersöka vilket tonläge Svenska Dagbladet, Expressen, Aftonbladet och Dagens Nyheter hade i sin rubricering om covid-19. Vi ville undersöka om rubrikerna var alarmistiska, lugnande eller om tidningarna varit neutrala i sin rapportering. Vi ville även ta reda på vilken tidning som var mest alarmistisk lugnande och neutral samt vilket tonläge som var mest framträdande. Studien tar avstamp i kommersialiseringsteorin samt forskning om krisjournalistik och nyhetskriterier. Genom en kvantitativ innehållsanalys analyserades 400 rubriker, 100 från varje medie, som rör Sverige och som publicerades under tidsperioden 1 mars 2020 – 31 maj 2020. De sökord vi använde för att få fram materialet var folkhälsomyndig*, covid* och corona*. Resultatet visade att rubriker av neutral karaktär var vanligast. Därefter alarmistiska rubriker och sist lugnande rubriker. Den mest neutrala tidningen var Dagens Nyheter, den mest alarmistiska Expressen och det medie som hade flest lugnande rubriker var Aftonbladet. Slutsatsen är att kvällstidningar i högre grad har ett alarmistiskt språk, nästan hälften av Expressens rubriker var alarmistiska. Dock visar resultatet att Svenska Dagbladet inte är långt från Aftonbladet och Expressen i att vara alarmistiska. Dagens Nyheter var den tidning som skiljde sig mest från de övriga tidningarna som mest saklig och informativ i sin rapportering.

Denna studie granskar källor i form av personer i rapporteringen kring terrordådet på Drottninggatan 2017. Krissituationer innebär ett akut och stort behov av information hos allmänheten. Forskning har påvisat att svenska medier brister ur en källkritisk aspekt vid rapportering kring kriser, därför är det viktigt att granska källanvändningen vid dessa extraordinära händelser. I den här undersökningen fokuserar vi på personkällor och en av frågeställningarna som studien behandlar är: Vilka personkällor användes i rapporteringen? Inom kriskommunikationsforskningen är det vanligt att dela in en kris i olika faser då rapporteringens tema skiftar under olika tidpunkter i krisen. Därför behandlar studien även frågeställningarna: I vilka artikelteman förekommer de olika personkällorna? Vilka likheter och skillnader fanns i användningen av personkällor i fas 1 och fas 2? Vilka likheter och skillnader fanns i förekomsten av olika artikelteman i fas 1 och fas?  Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys av totalt 290 nyhetsartiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet.  Resultatet av studien visar att de vanligaste personkällorna var ”polis” och ”politiker”. Förstahandskällor var vanligast med 78% av alla personkällor och 10% utgjordes av alla personkällor utan namn. Manliga personkällor dominerade rapporteringen med 77% och kvinnorna utgjorde 33%. Resultatet visade även att det fanns vissa skillnader mellan de två faserna. Det förekom fler personkällor i fas 1 generellt och även fler elitpersoner. Frekvensen av olika personkällor och artikelteman förändrades i de två faserna vilket påvisar att rapporteringens innehåll såg olika ut vid olika tidpunkter i krisen.

Uppsatsen syftar till att undersöka kopplingen mellan koranbränningar, mediepubliceringar, den förhöjda terrorhotnivån och journalisters publicistiska ansvar och nyhetsvärderingar. Val av uppsatsämne grundar sig i att koranbränningar fått en stor medial uppmärksamhet, och koranbränningar kan enligt Säkerhetspolisen vara hotdrivande. Eftersom Sverige idag är ett prioriterat mål för terrorattentat blir forskningen därför aktuell.Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöker vi hur svensk dags- och kvällspress har rapporterat om koranbränningar före och efter att Säkerhetspolisen valde att höja terrorhotnivån från en trea till en fyra på en femgradig skala. Gestaltningsramar har varit avgörande för att kunna analysera hur medierna rapporterar om koranbränningar, och jämförelsen mellan två olika tidsperioder har gett oss möjlighet till att observera skillnaderna i rapportering före och efter att terrorhotnivån höjdes.Genom kvalitativa intervjuer med fyra yrkesverksamma journalister undersöker vi deras syn på sitt publicistiska ansvar samt hur de har resonerat kring nyhetsvärdering vid publiceringar om koranbränningar. Vi undersöker även hur de ser på relationen till Säkerhetspolisen.Resultatet i den kvantitativa undersökningen visar att rapporteringen skiljer sig mellan tidsperioderna, inte minst vad gäller gestaltning i rapporteringen. Vi kan med hjälp av resultatet också konstatera att medierna frekvent använder sig av ordet terror i samband med publiceringar om koranbränningar.Resultaten från intervjuerna visar att deras relation till Säkerhetspolisen är fåordig samt att deras jobb handlar om att vara konsekvensneutrala, och inte ansvara över landets säkerhet.

The corona crisis has dominated the news media during 2020. The covid-19 virus has swept across the world and taken many lives. Countries have taken different approaches to handling the outbreak, with Sweden being a special case. Almost no other countries in Europe have taken the same approach. In fact, internationally Sweden has taken a lot of criticism. Different studies have shown that the media tend to report in favor of the authorities during crises. Journalism, according to these studies, proves to be more descriptive during those times and the investigative parts of journalism tend to suffer.  The role of public service media, grounded in respective countries' laws, is to stay objective and in a way serve the people with balanced news reporting. That makes them an interesting subject for this study, since it might show if they have been true to their values. The purpose of this study, which is a quantitative content analysis, is to analyse how public service media in Sweden and Finland has been framing the Swedish corona strategy during the pandemic following the coronavirus covid-19. This by analysing if there are any differences between Sveriges television (SVT) and Yleisradio Oy (YLE) in their framing and on who the responsibility has been placed to prevent the virus from spreading, which sources have been cited in the articles and if this changes over time. Our findings show that there are differences between the media organizations in their presentation of the corona strategy, regarding the study’s issues. For example, SVT placed a bigger responsibility on individuals than YLE, who were more likely to place it on the Swedish government. Although they both mainly placed it upon the government. The most common frame in both organizations was attribution of responsibility, in which the main part of individual responsibility was found. This is likely due to this frame mainly being used on press conferences where the government put out new restrictions. For a more interpretive conclusion, a qualitative analysis is encouraged as future research.

The aim of this study is to examine to which degree Swedish news media reported about food consumption during the coronavirus pandemic 2020 and how it was framed. The coronavirus pandemic caused several countries to shut down and citizens consuming behaviour started to change into purchasing more food and household supplies than usual. Pictures of empty shelves and consumers with full shopping carts were published on social media. The pictures eventually made the news in Sweden and several newspapers wrote about the risk of food and household supplies running out in stores due to citizens stacking up. The methods used in this study was a quantitative and qualitative analysis. The study used the theories agenda setting, framing and news value to examine 93 articles about the food consumption in Sweden's four biggest newspapers. These were Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet. The study examined the time frame between 26 February - 25 March 2020, which was when the spreading of the coronavirus increased in Sweden. The results showed that the Swedish news media reported in different ways. Some news articles presented the lack of food and households supplies while other news articles said that there was no risk of food and households supply running out. Despite this the news media mainly framed the news in an alarming and fear/scaremongering way.

Coronaviruset utbröt i den kinesiska staden Wuhan i slutet av 2019 och spred sig sedan vidare till övriga världen under 2020. I takt med att viruset muterat och spridits över samtliga kontinenter har mediebevakningen accelererat. I samband med att Sverige vid årsskiftet 2020/2021 fick tillgång till vaccin och började vaccinera befolkningen har också vaccinfrågan för Covid-19 blivit högst aktuell i nyhetsrapporteringen. Sedan läkemedelsföretagens forskningsframsteg gett hopp om ett vaccin på världsmarknaden har rapporteringen fokuserat kring framtagandet och distributionen av vaccin. Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra svenska dags- och kvällstidningar, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet, har gestaltat frågan kring vaccin covid-19 under tidsperioden 1 mars till och med 31 mars 2021. Studiens frågeställningar inkluderar också en jämförelse de utvalda mediernas rapportering samt hur spänningsförhållanden och alarmism skildras under tidsperioden för vår studie. Det teoretiska ramverket utgår från gestaltningsteorin, krisjournalistik och teorin om medielogik. Vi har använt oss av en kvalitativ framinganalys med vissa kvantitativa inslag som metod genom att undersöka 100 utvalda artiklar från tryckt svensk dags- och kvällspress inom ämnet covid-19-vaccin. Sammantaget visar studiens resultat att gestaltningen av vaccinering mot covid-19 i dags- och kvällspress fokuserade på konflikt, ansvar och lägesrapportering med myndighetsföreträdare som huvudsaklig aktör. Rapporteringen var övergripande negativ och turbulent i sitt slag och behandlade ämnen som fokuserade på problem och negativa konsekvenser av händelser och företeelser kopplade till vaccin. Centralt i rapporteringen var Astra Zenecas vaccin, återkommande ämnen var exportfrågor, biverkningar, vaccinmål och tillgång på vaccin. Tonläge, struktur, bildspråk och spekulation bidrog till att det i det empiriska materialet gick att upptäcka alarmistiska budskap.

Problemformulering och syfte: Medan vissa kriser har ett snabbt förlopp, har coronapandemin varit en utdragen kris med både lugnare och intensivare perioder. Medan tidigare forskning om krisjournalistik ofta gestaltat mer avgränsade perioder, som exempelvis skolattacken i Trollhättan ger pandemin en möjlighet att jämföra och analysera gestaltning av en kris under olika perioder. Syftet med studien är att undersöka hur lokalmedia i Västernorrland har rapporterat om Covid-19under två olika tidsperioder.Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av 163 artiklar från de tre lokala tidningarna i Västernorrland. Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland och Örnsköldsviks Allehanda. Huvudresultat: Sammantaget kan vi konstatera att rapporteringen handlar främst om hantering och smittspridning av Covid-19 samt att personer med chefsposition har större utrymme att få uttala sig i lokalmedia än den vanliga befolkningen. Resultatet visar även på att rapporteringen gällande konfliktgestaltning, mänskligt intressegestaltning och ansvarsgestaltning mellan de olika tidsperioderna var enhetlig. Samt att rapporteringen från den första perioden överlägset hade en episodisk gestaltning. Under den andra perioden när pandemin etablerat sig i Sverige minskade den episodiska gestaltningen och övergick mer till en tematisk gestaltning.