No description available.

Med denna uppsats har jag undersökt nyhetskildringen av de boende i Järvaområdet i Stockholm, i samband med fallen av insjuknade och avlidna där i coronasmittan, i mitten av mars 2020. Överrepresentationen av insjuknade och avlidna just där rönte stor medial uppmärksamhet under våren. Området i fråga är sedan tidigare känt i mediala diskurser som ett utsatt och invandrartätt bostadsområde som ofta har figurerat i media med ett tydligt narrativ av social utsatthet, hög brottslighet och segregation. Jag ville undersöka om man i tre av reportageartiklarna, från två av Sveriges största nyhetstidningar, kunde ana spår av sedan tidigare etablerade mediala narrativ med diskriminerande stereotypiserande avbildningar av de boende i dessa redan rikskända så kallade utsatta förorter. Det jag fann var att det fortfarande anas spår av dessa narrativ och stereotyper, men även att det finns en medvetenhet från mediearbetares håll att skildringen historiskt sett har varit skev. Det görs försök att ge röst och skildra de boende på ett inkluderande vis och man lyckas ibland, men övergripande förekommer det fortfarande exkluderande och ihopklumpande skildringar av samt tillskrivande av stereotypa egenskaper till de boende i områdena.

Problemformulering och syfte: Medan vissa kriser har ett snabbt förlopp, har coronapandemin varit en utdragen kris med både lugnare och intensivare perioder. Medan tidigare forskning om krisjournalistik ofta gestaltat mer avgränsade perioder, som exempelvis skolattacken i Trollhättan ger pandemin en möjlighet att jämföra och analysera gestaltning av en kris under olika perioder. Syftet med studien är att undersöka hur lokalmedia i Västernorrland har rapporterat om Covid-19under två olika tidsperioder.Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av 163 artiklar från de tre lokala tidningarna i Västernorrland. Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland och Örnsköldsviks Allehanda. Huvudresultat: Sammantaget kan vi konstatera att rapporteringen handlar främst om hantering och smittspridning av Covid-19 samt att personer med chefsposition har större utrymme att få uttala sig i lokalmedia än den vanliga befolkningen. Resultatet visar även på att rapporteringen gällande konfliktgestaltning, mänskligt intressegestaltning och ansvarsgestaltning mellan de olika tidsperioderna var enhetlig. Samt att rapporteringen från den första perioden överlägset hade en episodisk gestaltning. Under den andra perioden när pandemin etablerat sig i Sverige minskade den episodiska gestaltningen och övergick mer till en tematisk gestaltning.

När covid-19 pandemin slog till Sverige beslutade många organisationer att bedriva sina verksamheter på distans. Det resulterade i att både medarbetarna och ledarna hamnade i en digital värld där de behövde förändra sina respektive arbetssätt. Det var främst ledarna som behövde förändra sitt sätt att leda för att medarbetarna skulle kunna fortsätta med sitt arbete och hålla organisationen igång. Studien belyser både ledaren och medarbetarens syn på förändringen av chefens ledarskap. Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt ledare behövt anpassa sitt ledarskap till medarbetarna under distansarbetet utifrån det situationsanpassade ledarskapet, samt om ledare behövt arbeta med att motivera sina anställda på distans. Syftet med studien är också att undersöka om motivationen för den anställde påverkats av distansarbetet, samt om kommunikationen mellan ledaren och medarbetaren förändrats. Det teoretiska ramverket för denna uppsats är det situationsanpassade ledarskapet samt motivation och kommunikation på distans. Genom att använda en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter, tre ledare och medarbetare i tre olika svenska förvaltningar i Skåne län, kunde resultat sammanfattas.  Studiens resultat visar att samtliga ledare behövt anpassa sitt ledarskap efter medarbetarnas behov under distansarbetet. Ledarna har främst behövt vara mer tydliga, stödjande och delegerande i sitt ledarskap. Likaså har även medarbetarna upplevt att ledarna anpassat sitt ledarskap genom att de varit mer tydliga och stödjande. Vidare har även kommunikationen och motivationen förändrats under distansarbetet. Kommunikationen har skiftat från att vara social och informell till att på distans bli mer formell, planerad och arbetsrelaterad. På samma sätt har även motivationen förändrats på distans, då den sjunkit på grund av ensamheten och isoleringen. Från studien framkommer det att ledarna försökt motivera medarbetarna genom digital teambuilding, frågestunder, tävlingar och feedback. Således bidrar studien till en ökad förståelse kring ledarskap, kommunikation och motivation på distans.

Covid-19 har påverkat våra liv på många olika sätt. Ett stort antal människor dör, det har blivit allt mer svårare att hitta jobb, resa utomlands, träffa familjen och att det är oacceptable att umgås med kompisar. Krav på vårdpersonal har blivit högt och arbetsbelastning har också ökat. Dessutom så har Covid-19 orsakad heta debatter mellan aktörerna, professioner och organisationer kring de bästa sätten att hantera smittspridning. Denna studie har som syfte att undersöka hur vård- och omsorgspersonals förtroende påverkats av munskyddstriden. Studien är teoriprovande studie. Teorin som används är’ ’Micro-performance theory’’ eller mikro-prestandateorin i samband med olika relevanta artiklar och statsvetenskapliga böcker. Metoden bygger på fyra samtalsintervjuer för att samla in empirin. Intervjufrågorna skickades till respondenterna före intervjuerna för att ge dem möjlighet att reflektera. Respondenter anonymiseras i studien för att kunna ge dem möjligheten till att utrycka sig fritt. Studies resultat visar på att majoriteten av respondenterna upplever ett ökat missnöje och minskad tillit och förtroende för myndigheterna och politikerna och bland vård- och omsorgspersonal. De flesta kritiserade beredskapen inför pandemin. Två av fyra respondenterna tycker att munskyddstriden påverkar förtroende negativt för andra Covid-19 riktlinjer.

I rapporten jämförs nyhetsrapporteringen på SVT nyheters webbsida och Instagram för att sekonsekvenserna av dess skillnader och likheter i relation till medieteknologins utveckling.Undersökningens material är en intervju, statistik i form av frekvens av nyhetsuppdateringarsamt en jämförande fallstudie där två nyheter som publicerats på båda plattformarna analyserasutifrån läsbarhetsindex och visuell textanalys. Resultatet visar att SVT nyheters redaktionellaarbete anpassats till medieteknologins utveckling genom att bland annat ha en redaktionsgruppmed ansvar för sociala medier. Nyheterna publiceras med skillnad i innehåll på plattformarnaoch anledningen framkommer dels som redaktionens avsikter, dels som Instagrams möjlighettill interaktion. Slutsatserna är att redaktionens anpassning till medieteknologins utvecklingbidrar till att verksamheten förblir aktuell i det digitaliserade samhället. Skillnaden inyhetsinnehåll på plattformarna beror på publikens önskemål samt skillnaden i hur nyheternarapporteras och ligger främst i språkhandlingarna där nyheterna på Instagram erbjuder vidareinformation som finns i artiklarna på webbsidan. Sammanfattningsvis fungerar webbsidan somhuvudsaklig nyhetsförmedlare genom sitt varierade nyhetsinnehåll, medan Instagram främstrapporterar om publikönskade nyheter. Skillnaden utgör även plattformarnas samspel.

At the end of 2019 the world saw its first case of the virus called COVID-19. That was the beginning of a pandemic which has now cost more than 1,7 million lives all over the world. Several nations imposed severe restrictions on their countries, for example many countries imposed a lockdown, Sweden stood out from the other nations. They weren’t able to impose a lockdown, due to their fundamental law and instead trusted their citizens to comply with the restrictions which were established. In Sweden, the number of infected increased rapidly and they soon had the fourth highest number of deaths in COVID-19 per capita in the EU. Due to the high number of infections and because of different management in handling the coronavirus, several nations were critical to how Sweden has managed the situation, among others the USA. The aim of this bachelor study has been to examine how the american media has framed the Swedish government's strategy in handling the coronavirus through examining The New York Times, New York Post, Los Angeles Times andBreitbart. By combining a quantitative content analysis and qualitative semiotic analysis as a methodological approach and with the help of Ulrich Beck's Risksociety, Framing Theory and Agenda-setting theory the aim was to answer our research questions, that is;   ·       How has Sweden’s strategy and management of COVID-19 been framed in the american media? ·       Which sources and quotes are the most frequent in the articles? ·       How has the Swedish strategy been framed in pictures?  Previous research has shown that frames that are commonly used to frame a pandemic like COVID-19 or H1N1 are usually alarming. Our studies results indicate the same thing, the most frequent frames that were used were alarming and the swedes were portrayed as irresponsible, mostly due to the pictures used in the articles. Government people and experts, like Anders Tegnell, were framed as responsible for the outcome of the pandemic and most frequently quoted. In conclusion we could see that the government was framed in a way that indicated that they allowed the virus to spread, and the american media has portrayed the strategy as inadequate and irresponsible towards human life.

In Sweden during the COVID-19 pandemic the Public Health Agency of Sweden assumed the major responsibility for communication and information dissemination about the contagion, and made efforts on preventive work and the risk mitigation. To successfully mitigate the risks it is important for the Public Health Agency to be transparent in their risk communication, in order to gain and strenghten the public’s trust towards their institution, which is a prerequisite for them to be able to work efficiently in changing public behaviour in the population. This study examines what strategies the Public Health Agency of Sweden has used to create transparency within their risk communication, with the theoretical perspective of scholarly communication and information making. The study was conducted by analysing texts in the form of news articles published on the agency’s own website. The study identified eleven different strategies the agency has used in their risk communication, from referring to expert knowledge, to using a language that is accessible to the whole public.

I takt med coronaviruspandemin arbetade myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) med att utveckla information om coronaviruset. En del av den nya informationen publicerades på krisinformation.se. Informationen som fanns på krisinformation.se var överlag textbaserad. I det här arbetet har jag utifrån ett kvalitativt förhållningssätt arbetat med att göra delar av den textbaserade informationen multimodal, men med särskild hänsyn till de med dyslexi. Syftet är att med en informationsvideo visualisera textbaserad information på ett multimodalt sätt. Målet med arbetet var att utforma ett gestaltningsförslag som informerar och engagerar betraktaren till att vilja bromsa takten som smittspridningen sprider sig på. I ett försök att uppnå syftet och målet utformades följande frågeställning: Hur tillgängliggörs information med illustrationer och animationer i en informationsvideo? Frågeställningen besvarades genom att samla empiri utifrån en ikonologisk analys av en befintlig informationsvideo. Vidare utformades ett gestaltningsförslag som testades vid två tillfällen via intervjuer. Vid det första tillfället testades en storyboard och vid det andra tillfället testades en informationsvideo. Vid utformandet av gestaltningsförslaget var kognitions- och retorik-teori av särskild stor betydelse.  Det främsta fyndet är att de med dyslexi inte verkar ha några större problem med att ta till sig information som kommuniceras med illustrationer, animationer och ljud i en informationsvideo. / In line with the coronavirus pandemic, the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) worked to develop information about the coronavirus. Some of the new information was published on krisinformation.se. The information found on krisinformation.se was generally text-based. In this essay I have worked on making parts of the text-based information multimodal with a qualitative approach, but with a special attention to those with dyslexia. The purpose is to visualize text-based information in a multimodal way with an information video. The goal was to create a design proposal that can inform and engages the viewer to slow down the spread of infection. In order to achieve the purpose, the following question was designed: How is information made available with illustrations and animations in an information video? The question was answered by collecting empirical data based on an iconological analysis of an existing explainer video. Furthermore, I created a design proposal that was tested on two occasions via interviews. On the first occasion, a storyboard was tested and on the second occasion an information video was tested. When designing the design proposal, cognition- and rhetoric-theory was of particular importance.  The main finding is that those with dyslexia do not seem to have any major problems in acquiring information that is communicated with illustrations, animations and sounds in an information video.

This thesis examines the effect of coronavirus-related sentiment on Swedish stock market returns during the coronavirus pandemic. We study returns on the large cap and small cap price indices OMXSLCPI and OMXSSCPI during the period January 2, 2020 – April 30, 2020. Coronavirus sentiment proxies are constructed from news articles clustered into topics using latent Dirichlet allocation and scored through sentiment analysis. The impact of the sentiment proxies on the stock indices is then measured using a dynamic multiple regression model. The results show that the proxies representing fundamental changes in our model — Swedish Politics and Economic Policy — have a strongly significant impact on the returns of both indices, which is consistent with financial theory. We also find that sentiment proxies Sport and Coronavirus Spread are statistically significant and impact Swedish stock prices. This implies that coronavirus-related news influenced market sentiment in Sweden during the research period and could be exploited to uncover arbitrage. Finally, the amount of sentiment-inducing news published daily is shown to have an impact on stock price volatility. / Denna studie undersöker den effekt coronavirus-relaterat sentiment haft på avkastningen på svenska aktieindex under coronaviruspandemin. Vi studerar avkastningen på large cap- och small cap-prisindexen OMXSLCPI och OMXSSCPI under perioden 2 januari 2020 – 30 april 2020. Proxier för coronavirus-sentiment konstrueras från nyhetsartiklar som klustrats i ämnen genom latent Dirichlet-allokering och poängsatts genom sentimentanalys. Sentimentproxiernas påverkan på aktieindexen mäts sedan med en dynamisk multipel regressionsmodell. Resultaten visar att proxierna som representerar fundamentala förändringar i vår modell — svensk politik och ekonomisk policy — har en starkt signifikant inverkan på avkastningen på båda indexen, vilket är konsekvent med finansiell teori. Vi finner även att sentimentproxierna sport och spridning av coronaviruset är statistiskt signifikanta i sin påverkan på svenska aktiepriser. Detta innebär att coronavirus-relaterade nyheter påverkade marknadssentiment i Sverige under undersökningsperioden och skulle kunna användas för att upptäcka arbitrage. Slutligen visas mängden sentimentframkallande nyheter publicerade per dag ha en inverkan på aktieprisvolatilitet.