Problemformulering och syfte: Medan vissa kriser har ett snabbt förlopp, har coronapandemin varit en utdragen kris med både lugnare och intensivare perioder. Medan tidigare forskning om krisjournalistik ofta gestaltat mer avgränsade perioder, som exempelvis skolattacken i Trollhättan ger pandemin en möjlighet att jämföra och analysera gestaltning av en kris under olika perioder. Syftet med studien är att undersöka hur lokalmedia i Västernorrland har rapporterat om Covid-19under två olika tidsperioder.Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av 163 artiklar från de tre lokala tidningarna i Västernorrland. Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland och Örnsköldsviks Allehanda. Huvudresultat: Sammantaget kan vi konstatera att rapporteringen handlar främst om hantering och smittspridning av Covid-19 samt att personer med chefsposition har större utrymme att få uttala sig i lokalmedia än den vanliga befolkningen. Resultatet visar även på att rapporteringen gällande konfliktgestaltning, mänskligt intressegestaltning och ansvarsgestaltning mellan de olika tidsperioderna var enhetlig. Samt att rapporteringen från den första perioden överlägset hade en episodisk gestaltning. Under den andra perioden när pandemin etablerat sig i Sverige minskade den episodiska gestaltningen och övergick mer till en tematisk gestaltning.