Med hjälp av teorin om nyhetsvärdering, nyhetsurval och gestaltning besvarar den här kvantitativa innehållsanalysen frågorna: hur lokal- och rikspress rapporterar om flykting- och invandringsfrågor, vilka ämnen som förekommer i rapporteringen, vem som får komma till tals samt hur migranter och flyktingar gestaltas inom Aftonbladet, Dagens Nyheter, Borås Tidning och Eskilstuna-Kuriren. Vi antog att lokalpressens närhet till medborgarna skulle påverka nyhetsurvalet och gestaltningen, och därmed skilja sig från rikspressen. Istället visade resultatet att skillnaderna var marginella i riks- och lokalpressens rapportering. Bäggedera rapporterade i störst utsträckning om politik. Elitaktörer var vanligt förekommande i rapporteringen, men något förvånande fick utlänningar komma till tals lika ofta som rikspolitiker i lokalpress. Vad gäller gestaltningen av asylsökande/nyanlända skrivs de oftare både som subjekt och objekt i riks- än lokalpress. Generellt finns liknande tendenser i vårt material, gällande att gestalta asylsökande och flyktingar som offer, som konstaterats i tidigare forskning. Men lokalpressen rapporterade något oftare om det positiva ämnet “framgångssaga” där främst utlänningar är förekommande. Vi ser att de skillnader som är noterade återfinns både mellan lokal- och rikspressen men även mellan de olika tidningarna, alltså har de två lokaltidningarna inte alltid samma utfall, likaså de två rikstidningarna, utan skillnader finns mellan samtliga fyra tidningar.

Till följd av de senaste årens snabba utveckling av artificiell intelligens och generativ AI har frågan om teknikens implementering på olika yrkesområden blivit alltmer aktuell. Journalistiken är inget undantag och mycket pekar på att flera av yrkets arbetsuppgifter kan komma att ersättas av AI. Den här studien syftar till att undersöka hur lokala mediekoncerner ställer sig till utvecklingen och användandet av AI och vilken effekt det kan få på journalistiken som yrke och samhällsinstitution. Detta görs genom att studera hur mediekoncernerna använder sig av tekniken idag, hur de tror att de kommer använda sig av den i framtiden och vad det kan ha för betydelse för journalistiken i sin helhet. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fyra reportrar och fyra personer med chefsroller inom lokala nyhetskoncerner för att även möjliggöra svar utifrån olika perspektiv. För att kunna analysera relationen mellan journalister och teknisk utveckling valde vi att utgå från professionaliseringsteorin och teknologisk determinism. Studien undersöker vilka faktorer som påverkar utvecklingen av det journalistiska arbetet och vilka konsekvenser utvecklingen kan ha på journalistiken i stort. Enligt tidigare forskning saknas det en tydlig bild av huruvida AI kommer att ha en positiv eller negativ inverkan på journalistiken då det finns tydliga fördelar samtidigt som AI kan ha en negativ effekt på exempelvis trovärdighet. Studiens resultat överensstämmer i stor utsträckning med den tidigare forskningen, sett till att det framkommer både möjligheter i form av effektivisering, frigörande av resurser och ökad tillgänglighet. Men även risker, så som etiska risker och hot mot mediers demokratiska uppdrag. I viss mån identifieras skillnader i synen på AI beroende på yrkesroller inom mediebranschen, vilket även det överensstämmer med tidigare forskning. Det framkommer att AI sannolikt kommer få en betydande roll i den framtida journalistikens utformning, vilket i sin tur innebär att det kommer krävas en stor försiktighet i implementeringen av tekniken för att inte riskera att deprofessionalisera yrket eller hota journalistikens demokratiska uppdrag.

Problemformulering och syfte: Medan vissa kriser har ett snabbt förlopp, har coronapandemin varit en utdragen kris med både lugnare och intensivare perioder. Medan tidigare forskning om krisjournalistik ofta gestaltat mer avgränsade perioder, som exempelvis skolattacken i Trollhättan ger pandemin en möjlighet att jämföra och analysera gestaltning av en kris under olika perioder. Syftet med studien är att undersöka hur lokalmedia i Västernorrland har rapporterat om Covid-19under två olika tidsperioder.Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av 163 artiklar från de tre lokala tidningarna i Västernorrland. Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland och Örnsköldsviks Allehanda. Huvudresultat: Sammantaget kan vi konstatera att rapporteringen handlar främst om hantering och smittspridning av Covid-19 samt att personer med chefsposition har större utrymme att få uttala sig i lokalmedia än den vanliga befolkningen. Resultatet visar även på att rapporteringen gällande konfliktgestaltning, mänskligt intressegestaltning och ansvarsgestaltning mellan de olika tidsperioderna var enhetlig. Samt att rapporteringen från den första perioden överlägset hade en episodisk gestaltning. Under den andra perioden när pandemin etablerat sig i Sverige minskade den episodiska gestaltningen och övergick mer till en tematisk gestaltning.