Bakgrund: Hörselnedsättningar är mycket vanligt idag, framför allt bland äldre och många använder hörapparater. Hörselnedsättningar bland äldre tas på mindre allvar än i andra åldersgrupper, trots att kommunikation är mycket viktigt även inom denna grupp. Ofta läggs ansvaret för äldres hörapparater på omsorgspersonal. Tidigare undersökningar har visat att omsorgspersonal ofta saknar tillräckligt kunnande för att kunna hjälpa de äldre med hörselnedsättning med hörselrelaterade angelägenheter. Syfte: Syftet med detta arbete var att utforma ett informationsmaterial i två delar, en skriftlig informationsbroschyr och en inspelad informationsvideo, som behandlar hörsel, hörselnedsättningar, kommunikation och hörhjälpmedel. Målgruppen var personal inom äldreomsorg samt närstående till äldre med hörselnedsättning. Metod: Utifrån tidigare forskning, principer för informationsgrafik, modeller för patientundervisning och muntliga framställningar har en informationsbroschyr och en informationsvideo om hörsel och hörselrelaterade angelägenheter utformats. Resultat: En informationsbroschyr och en informationsvideo har utformats i detta arbete. Slutsatser: Att utforma informationsmaterial har varit ett krävande arbete då det fodrar kunskaper inom många områden. Då mycket layout ingick i arbetet hade det varit bra med mer samarbete med layoutlunniga personer, vilket troligtvis hade kunnat resultera i bättre informationsmaterial. En svårighet med arbetet har varit att veta att innehållet är relevant för målgruppen. Något som inte har värderas här.

Syftet med den här studien var att utforska hur man på ett effektivt sätt kan ta fram en animerad informationsfilm för att ge barn i åldrarna sju till tio år förståelse för diabetes typ 1,  och att öka deras handlingsberedskap ifall en diabetesrelaterad krissituation skulle uppstå.  Studien inleddes med en förstudie för att ta reda på vad diabetes typ 1 år, om en animerad informationsvideo är ett lämpligt inlärningsformat för målgruppen barn i åldrarna sju till tio, samt vilka designprinciper man bör ha i åtanke vid utformandet av informativa artefakterna som ska vara med under filmen.   Arbetet fortgick med en designfas som bestod av utforskning av olika koncept med hjälp av storyboards. De här koncepten utvärderades i olika steg tills ett färdigt manus tog form.  Efter att manuset var färdigställt började animeringsfasen. Det här slutade med en stiliserad animerad kortfilm på ungefär fyra minuter som förklarade grunderna kring diabetes och vad som bör göras i en diabetes-relaterad krissituation.  Filmen värderades sen av en expert inom utbildning, med hjälp av hans nio-åriga son på grund av att COVID-19 pandemin förhindrade några verkliga möten med målgruppen. Hans åsikter kombinerades sen med vårt teoretiska ramverk för att ta fram studiens analys.  Studiens slutsats är att animerade kortfilmer lämpar sig för att informera barn i avsedd åldersgrupp om diabetes typ 1. Ett bra sätt att göra det här på att använda starka kontrasterande färger för att dra fokus till viktiga objekt och använda mediets rörelse för att hålla tittaren underhållen. Det är viktigt att inte tala ner till barn i målgruppen. / The purpose of this study was to explore an effective way to create an informative animatedshort film to give children aged seven to ten an understanding of type 1 diabetes, andincrease their readiness in the case of a diabetes-related emergency.The study began with a research study to find out what type 1 diabetes is, if an animatedinformation video is a suitable teaching tool for the target audience of children aged sevento ten, and what design principles one should keep in mind when designing illustrations forchildren.The work proceeded with the design phase, which consisted of exploration of conceptsthrough the use of storyboards. These concepts were evaluated and compared in stages,until a final script was finished. After the script had been finished the animation stageproceeded. This culminated in a stylized animated short film of about four minutes thatexplained the basics of diabetes and what should be done in the case of a diabetes-relatedemergency.The film was then evaluated by an expert in the field of education, with help from his9-year-old son due to the prevailing COVID-19 pandemic preventing any physical meetingswith our target audience. His opinions were then combined with the theoretical framework toform the study’s analysis.The conclusion of this thesis is that the medium of animated short films is suitable forinforming children in the targeted age about diabetes type 1. A good way to do this is tofocus on strong contrasting colours to highlight important objects on screen and focus onusing the strengths of the medium’s movements to keep the viewer entertained. It’simportant not to talk down to the target audience.1

I takt med coronaviruspandemin arbetade myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) med att utveckla information om coronaviruset. En del av den nya informationen publicerades på krisinformation.se. Informationen som fanns på krisinformation.se var överlag textbaserad. I det här arbetet har jag utifrån ett kvalitativt förhållningssätt arbetat med att göra delar av den textbaserade informationen multimodal, men med särskild hänsyn till de med dyslexi. Syftet är att med en informationsvideo visualisera textbaserad information på ett multimodalt sätt. Målet med arbetet var att utforma ett gestaltningsförslag som informerar och engagerar betraktaren till att vilja bromsa takten som smittspridningen sprider sig på. I ett försök att uppnå syftet och målet utformades följande frågeställning: Hur tillgängliggörs information med illustrationer och animationer i en informationsvideo? Frågeställningen besvarades genom att samla empiri utifrån en ikonologisk analys av en befintlig informationsvideo. Vidare utformades ett gestaltningsförslag som testades vid två tillfällen via intervjuer. Vid det första tillfället testades en storyboard och vid det andra tillfället testades en informationsvideo. Vid utformandet av gestaltningsförslaget var kognitions- och retorik-teori av särskild stor betydelse.  Det främsta fyndet är att de med dyslexi inte verkar ha några större problem med att ta till sig information som kommuniceras med illustrationer, animationer och ljud i en informationsvideo. / In line with the coronavirus pandemic, the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) worked to develop information about the coronavirus. Some of the new information was published on krisinformation.se. The information found on krisinformation.se was generally text-based. In this essay I have worked on making parts of the text-based information multimodal with a qualitative approach, but with a special attention to those with dyslexia. The purpose is to visualize text-based information in a multimodal way with an information video. The goal was to create a design proposal that can inform and engages the viewer to slow down the spread of infection. In order to achieve the purpose, the following question was designed: How is information made available with illustrations and animations in an information video? The question was answered by collecting empirical data based on an iconological analysis of an existing explainer video. Furthermore, I created a design proposal that was tested on two occasions via interviews. On the first occasion, a storyboard was tested and on the second occasion an information video was tested. When designing the design proposal, cognition- and rhetoric-theory was of particular importance.  The main finding is that those with dyslexia do not seem to have any major problems in acquiring information that is communicated with illustrations, animations and sounds in an information video.