This study aims to research how crisis situations are visualized. The study will research theboardgame Klarar du krisen? made by Svenska Lottakåren. Based on theories in visualcommunication and crisis communication the study does a visual analysis of a board game.The board game is then compared to a brochure that treats the same topic. The comparisondiscusses how a crisis is produced in different media and how the user is put into differentcrisis situations, but also how the composition and relation between text and image differsbetween the medias. The result shows the cards are simplistic and use a question-and-answerstructure. The icons are mostly designed for game design instead of crisis preparation andthere is a lack of relevance between text and image in the boardgame. The game sacrificesdesign for educational purposes but there is a clear orientation because of its simplicity andcomposition.

Människor i framförallt stadsmiljöer är inte förberedda om någon form av kris skulle uppstå (If Skadeförsäkring 2018; Perman, Shoaf, Kourouyan & Kelley 2011). Informationen är bristfällig kring vad som gäller hemberedskap och hur man hanterar krissituationer, påstår både experter (Asp 2015) och vanliga människor som intervjuats i denna uppsats. Produktkoncept riktade till människor i storstäder med syftet att stärka hemberedskap, utforskades och utvecklades utifrån en designprocess (Wikberg Nilsson, Ericson & Törlind 2016) med en induktiv ansats (Blomkvist & Hallin 2015) som vald forskningsmetod. Detta resulterade i tre produktkoncept som fyller hemberedskapsbehov och önskemål målgruppen har. Utifrån intervjuer med experter och en studie (Heidenstrøm & Kvarnlöf 2018) påstås hemberedskap vara lättare att ta till sig om man kan inkorporera kunskap och material i vardagslivet. Studier visar även hur man som konsument lockas att köpa produkter genom dess upplevda symboliska statusnivå (Chao & Schor 1998; Mattila & Yang 2015), ett högre pris än liknande i marknaden (Lichtenstein & Burton 1989) och upplevd kvalitet på produkter (Shiv, Carmon & Ariely 2005). Detta, tillsammans med vidare litteraturstudier och designprocessen, har lett till utvecklingen av tre produkter som kan användas vardagligen och under kris. Första produktkonceptet erbjuder förvaring av vatten för en person i ett dygn, vilket är minst tre liter (Livsmedelsverket 2020). Andra produktkonceptet är en vevhögtalare som erbjuder information, underhållning, el och ljus. Tredje produkten är en dekorativ spritbrännarställning med eldstål för tillagning av mat om den inte kan tillagas på annat sätt.

Denna studie undersöker hur Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) använder retorik och humor på ett retoriskt sätt för att övertyga i tre olika krisförberedande informationsvideor från år 2019. Detta görs genom en kvalitativ retorisk analys med stöd av semiotik för att undersöka de tecken som bygger upp det retoriska budskapet genom apellformerna logos, ethos och pathos. Humorteori om identifierande, differentierande, klargörande och påtvingande humor används för att undersöka hur humor används retoriskt. Resultatet visar att pathos bildas genom val av narrativ i fiktiva situationer, logos förtydligas i slutet av alla videor med hjälp av en fråga eller ett påstående, och ethos byggs delvis genom att ta stöd av andra myndigheter med starkare förtroende, exempelvis Polisen. Det primära förtroende MSB som avsändare besitter används också för att skapa förtroende i nya sammanhang. Humor används genomgående men med olika funktioner och påverkar ethos och pathos.

Nowadays many people get together in social networks, which is also a place where you seek information about current events. It’s possible to ask questions and communicate in real time which can be useful in case of crisis. Content in social network is generated by users which also could make it a place for spreading of rumors. The purpose of this work was to investigate the use of social networks and its importance and limitations during the different phases of a crisis. The research was a case study where The use of social networks during the wildfires in Pålgård in the summer of 2018 was investigated. Data collection was performed by interviews, documentary research of social networks and background information. The interviewees’ respondents have been appointed through exploratory selection. Four respondents represent different actors who collaborated during the forest fire in Pålgård 2018. One of the respondents administers a Facebook group that was frequently used during the event. The last respondent is a private person who is also the station manager’s siblings. This respondent initially helped the sibling to coordinate volunteer efforts in the abovementioned Facebook group. Social media has a great potential when it comes to reaching out to many in a short time. Regarding the forest fire in Pålgård, Facebook has primarily been used to share information, coordinate efforts, offer help and questions. Even traditional media uses their Facebook channels to share their news. In order to avoid speculation and misunderstanding, which can lead to rumor spread, it is of great importance that there is accurate and reliable information available to the public, and that their questions are answered. This is something social media can be used for. / Sociala medier är idag en mötesplats för många människor, och även en plats där information söks om aktuella händelser. Det är möjligt att ställa frågor och kommunicera i realtid vilket kan vara värdefullt vid en krissituation. Men innehåll i sociala medier är också användargenererat vilket kan göra det till en plats för ryktesspridning. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka sociala mediers användning, betydelse och begränsningar för kommunikation och informationsdelning under en kris olika faser. Forskningen har bedrivits i form av en fallstudie där sociala mediers användning vid skogsbranden i Pålgård 2018 belysts. Datainsamling har skett genom intervjuer, dokumentär forskning av sociala medier och bakgrundsinformation. Intervjuernas respondenter har utsetts genom explorativt val. Fyra respondenter representerar olika aktörer som samverkade under skogsbranden i Pålgård 2018. En respondent administrerar en Facebookgrupp som användes flitigt under händelsen. Den sista respondenten är en privatperson som också är stationschefens syskon. Denna respondent hjälpte i början sitt syskon att samordna frivilliginsatser i ovannämnda Facebookgrupp. Sociala medier har en stor potential när det gäller att nå ut till många på kort tid. Beträffande skogsbranden vid Pålgård har framförallt Facebook använts till att dela med sig av information, samordna insatser, erbjuda hjälp samt ställa och besvara frågor. Även traditionell media använder sina Facebookkanaler till att dela sina nyheter. För att undvika spekulationer och missförstånd vilket i förlängningen kan leda till ryktesspridning är det av stor vikt att det finns korrekt och pålitlig information tillgänglig för allmänheten, och att frågor blir besvarade. Detta är något sociala medier med fördel kan användas till.

I takt med coronaviruspandemin arbetade myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) med att utveckla information om coronaviruset. En del av den nya informationen publicerades på krisinformation.se. Informationen som fanns på krisinformation.se var överlag textbaserad. I det här arbetet har jag utifrån ett kvalitativt förhållningssätt arbetat med att göra delar av den textbaserade informationen multimodal, men med särskild hänsyn till de med dyslexi. Syftet är att med en informationsvideo visualisera textbaserad information på ett multimodalt sätt. Målet med arbetet var att utforma ett gestaltningsförslag som informerar och engagerar betraktaren till att vilja bromsa takten som smittspridningen sprider sig på. I ett försök att uppnå syftet och målet utformades följande frågeställning: Hur tillgängliggörs information med illustrationer och animationer i en informationsvideo? Frågeställningen besvarades genom att samla empiri utifrån en ikonologisk analys av en befintlig informationsvideo. Vidare utformades ett gestaltningsförslag som testades vid två tillfällen via intervjuer. Vid det första tillfället testades en storyboard och vid det andra tillfället testades en informationsvideo. Vid utformandet av gestaltningsförslaget var kognitions- och retorik-teori av särskild stor betydelse.  Det främsta fyndet är att de med dyslexi inte verkar ha några större problem med att ta till sig information som kommuniceras med illustrationer, animationer och ljud i en informationsvideo. / In line with the coronavirus pandemic, the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) worked to develop information about the coronavirus. Some of the new information was published on krisinformation.se. The information found on krisinformation.se was generally text-based. In this essay I have worked on making parts of the text-based information multimodal with a qualitative approach, but with a special attention to those with dyslexia. The purpose is to visualize text-based information in a multimodal way with an information video. The goal was to create a design proposal that can inform and engages the viewer to slow down the spread of infection. In order to achieve the purpose, the following question was designed: How is information made available with illustrations and animations in an information video? The question was answered by collecting empirical data based on an iconological analysis of an existing explainer video. Furthermore, I created a design proposal that was tested on two occasions via interviews. On the first occasion, a storyboard was tested and on the second occasion an information video was tested. When designing the design proposal, cognition- and rhetoric-theory was of particular importance.  The main finding is that those with dyslexia do not seem to have any major problems in acquiring information that is communicated with illustrations, animations and sounds in an information video.

This qualitative study investigates people's media use and engagement on social media. By combining prompts material and qualitative interviews with theories such as the social mediated crisis communication model (Austin et al., 2012) and uses and gratifications theory (Katz et al., 1973; McQuail, 1984), it is delimited to drawing insights into how people themselves seek information in crisis situations but also how they prefer to get information about different crises mainly to national and local levels. These perspectives enhance the study and cover perspectives in people's behaviour regarding crisis information through different perspectives on people's media usage and behavior concerning information seeking about crises in different environments such as social media but also traditional media. Moreover, this study is centred around social media use, information seeking, information vetting, and information sharing. Further, misinformation, information sharing by influential people and organisations on digital platforms are also brought up and discussed in this study, which gives background to tendencies of motivation to people’s behaviour concerning perceiving and seeking information in a digital landscape versus traditional media.  In addition, the current state of digitalisation has provided new ways of extending mass communication than more traditional communication methods such as television, radio, and newspapers (McQuail, 2010; Lindgren, 2017). In crisis, the digital landscape therefore presents an opportunity to spread and receive information, including crisis information, through means such as the Internet and social media platforms (Eriksson, 2018; Lindgren, 2017). This makes it a useful tool for organisations when it comes to crisis communication, providing more timely and punctual communication to a wider audience and stakeholders. Thus, it is important for authorities, organisations and society to understand how civilians receive and interpret the meaning of crisis information, recognising that digitalisation has evolved ways in which people receive and interpret information (Castells et al., 2007; Lindgren, 2017; McQuail, 2010). By understanding how crisis information is perceived and interpreted by individuals in the digital landscape, it enables development of effective crisis communication strategies to emerge, making it an important aspect within crisis communication research (Austin et al., 2012; Jin & Pang, 2010; Vigsø, 2016). / Denna kvalitativa studie undersöker människors medieanvändning och engagemang på sociala medier. Genom att kombinera stimulimaterial och kvalitativa intervjuer med teorier som social mediated crisis communication model (Austin et al., 2012) och uses and gratifications theory (Katz et al.,1973; McQuail, 1984) avgränsas den till insikter om hur människor själva söker information i krissituationer men också hur de föredrar att få information om olika kriser på nationell och lokal nivå. Dessa perspektiv förstärker studien och täcker in perspektiv i människors beteende kring krisinformation genom olika perspektiv på människors medieanvändning och beteende kring informationssökning om kriser i olika miljöer såsom sociala medier men även traditionella medier. Denna studie är centrerad kring användning av sociala medier, informationssökning, informationskontroll och informationsdelning. Misinformation,  informationsdelning av inflytelserika personer och organisationer på digitala plattformar tas också upp och diskuteras i denna studie vilket ger bakgrund till underliggande tendenser av motivation till människors beteende när det gäller att uppfatta och söka information i ett digitalt landskap kontra traditionella medier i kontext av kris. Dessutom har digitaliseringens nuvarande tillstånd gett nya sätt att utvidga masskommunikation än mer traditionella kommunikationsmetoder som TV, radio och tidningar (McQuail, 2010; Lindgren, 2017). I kris ger det digitala landskapet därför en möjlighet att sprida och ta emot information, inklusive krisinformation, genom medel som Internet och sociala medieplattformar (Eriksson, 2018; Lindgren, 2017). Detta gör det till ett användbart verktyg för organisationer när det kommer till kriskommunikation, vilket ger mer läglig och punktlig kommunikation till en bredare publik och intressenter. Därför är det viktigt för myndigheter, organisationer men även samhället  att förstå hur människor tar emot och tolkar innebörden av krisinformation, med insikt om att digitaliseringen har utvecklat ett nytt sätt för människor i  hur de tar emot och tolkar information (Castells et al., 2007; Lindgren, 2017; McQuail , 2010). Genom att förstå hur krisinformation uppfattas och tolkas av individen i det digitala landskapet, möjliggör den därför utveckling av effektiva kommunikationsstrategier i kris, vilket gör den till en viktig aspekt inom kriskommunikationsforskning (Austin et al., 2012; Jin & Pang, 2010; Vigsø, 2016).

Denna studie har syftat till att nå ökad kunskap om hur myndigheter kan utveckla sin kriskommunikation med barn i åldern 12-13 år, utifrån ett barnrättsperspektiv. Webbplatsen Lilla Krisinfo har utgjort ett exempel för studien. Studiens teoretiska perspektiv har bestått av inkodning- och avkodningsmodellen, användning- och gratifikationsteorin, förväntning-bekräftelseteorin samt retorik, vilka har sammanförts i en egen teoretisk modell. Metoderna som användes var retorisk analys av webbplatsen och fokusgruppsintervjuer med barn. Genom att undersöka barns informationsbehov och informationssökningsstrategier gällande kriser samt deras uppfattning av Lilla Krisinfos webbplats har studien kunnat nå ökad kunskap för att besvara syftet. De huvudsakliga resultaten innefattar att myndigheter bör betona krisers relevans för barn, skapa trygghet men samtidigt inte undanhålla information, anpassa sitt språk efter olika nivåer och sträva efter att vara och upplevas trovärdiga. / This study has aimed to reach further knowledge about how authorities can develop their crisis communication with children aged 12-13, based on a children's rights perspective. The website Lilla Krisinfo has been an example for the study. The study's theoretical perspective has consisted of the encoding and decoding model, the uses and gratification theory, the expectation-confirmation theory and rhetoric, which were brought together in a theoretical model. The methods used were rhetorical analysis of the website and focus group interviews with children. By investigating children's needs of information and strategies for searching information regarding crises as well as their perception of Lilla Krisinfo's website, the study has been able to achieve further knowledge to answer to the study’s purpose. The main results include that authorities should accentuate the relevance of a crisis for children, create a feeling of security but at the same time not withhold information, adapt the language to different levels and strive to be perceived as credible.

Denna studie undersöker hur svenska myndigheter bör tänka för att uppnå en stabil driftlösning vid distribuering av webbaserad krisinformation med hjälp av molntjänster. Resultatet är fyra faktorer som myndigheter kan använda sig av och ta hänsyn till för att uppnå detta. Resultatet uppnås genom intervjuer med yrkesverksamma personer inom området, både från myndigheter och privata företag, för bringa flera perspektiv på forskningsfrågan. Faktorerna härleds därefter från intervjuerna med en induktiv ansats för att sedan testas med en deduktiv ansats mot tidigare forskning som lyfter upp tio utmaningar vid införande av molntjänster hos myndigheter. För att bekräfta sin relevans och funktion testas sedan faktorerna i en historisk fallstudie av ett fall där ett falskt VMA-larm utlösts i Stockholm sommaren 2017. / This study examines what Swedish authorities should consider in order to achieve a stable operational solution when distributing web-based crisis information using Cloud Computing. The study results in four factors that authorities can use and take into account in order to achieve this. The result is achieved through interviews with professionals, both from private and public sectors, to bring multiple perspectives on the topic. The factors derive from the interviews with an inductive approach and then tested with a deductive approach to a previous research that highlights ten major challenges facing governments in implementing Cloud Computing. To confirm their relevance and function, the factors are then tested in a historical case study of a case where a false important notice to the public (VMA) was sent in Stockholm in the summer of 2017.