This study aims to examine the hosting capacity (the maximum amount of distributed generation possible to add to a current grid) of Mälarenergi’s distribution networks. The three areas examined are a rural network, a modern suburban grid and an older suburban grid. The networks are modelled in PowerWorld Simulator with data mainly from Mälarenergi’s NIS (Network Information System). The basic models include calculated minimum loads based on load profiles, combined with 0 kW, 2 kW, 4kW or 5 kW installed photovoltaics (PV) systems at each consumer. The compensating models are based on the previous ones but with reduced transformer voltages to lower the risk of grid over-voltages. A high load case is also examined to make sure there are no under-voltages for these models. The results show that the rural network is strong enough to handle the biggest available PV system at 5 kW, if the transformer voltage is lowered from 1.03 p.u. to 1.005 p.u. The modern suburban grid can host 4 kW solar panels together with a lowered voltage level of 1.005 p.u. The larger package of 5 kW leads to overloading at the transformer when used. The older suburban grid has the largest issues with both overvoltages and overloading and can only handle 2 kW distributed generation with a voltage reduction to 1.005 p.u. The models are fairly sensitive because of assumed transfomer parameters and, in the case of the modern suburban grid, some lines being removed due to limitations in the software. Regardless, the results are robust enough that they can be considered correct.

Bakgrund: Det finns begränsat med forskning genomförd på sprintkanotister. De studier som genomförts rapporterade att ländrygg, bröstrygg och skuldra är de vanligaste skadelokalisationerna. Hittills har inte rapporterats hur skadorna påverkar träningsmängd och prestation. Syfte: Syftet var att kartlägga förekomsten av överbelastningsskador och dess påverkan på prestationsförmåga och träning för svenska elitsatsande sprintkanotister. Metod: En kvantitativ enkät användes för att genomföra en tvärsnittsstudie. Enkäter delades ut till 30 kvinnor och 42 män på en tävling som var uttagningsgrundande för landslaget. Enkäten som användes var en modifierad version av den svenska översättningen av OSTRC Overuse Injury Questionnaire. Datan analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS där analysmetoderna Mann-whitney och Kruskall-wallis användes. Resultat: Totalt delades 75 enkäter ut och 72 svar kom in. Femtio (69%) kanotister rapporterade att de hade en överbelastningsskada. Den vanligaste skadelokalisationen var hand/underarm följt av skuldra, ländrygg och bröstrygg. Åtskilliga kanotister tränade trots överbelastningsskada och detta var mer vanligt bland kvinnor än män. Det fanns ett samband mellan mindre träningsmängd och mer smärta. Konklusion: En hög andel av kanotisterna rapporterade överbelastningsskador. Hand/underarm var den skadelokalisation som var vanligast bland kanotister medan ländrygg och skuldra var de som hade störst påverkan på träning och prestation. / Introduction: There is limited research on injury prevalence among sprint kayakers. The previous studies reported a high prevalence of overuse injuries located in the lumbar and thoracic spine and the shoulders. The injury impact on performance and training has not yet been reported. Purpose: The aim of this study was to investigate the prevalence of overuse injuries among elite sprint kayakers in Sweden and the impact of these on performance and training. Method: A quantitative questionnaire was used to perform a cross-sectional study. Questionnaires were distributed to 30 women and 42 men during a sprint kayak competition during wich the national team was to be selected. A modified version of the Swedish translated questionnaire OSTRC Overuse Injury Questionnaire was used. The statistic program SPSS was used for data analysis, and Mann-Whitney and Kruskall-Wallis were perfomed. Results: Seventy-five questionnaires were distributed and 72 kayakers responded. Fifty (69%) kayakers reported an overuse injury. The most common reported injury location was hand/forearm followed by shoulder, lumbar and thoracic spine. Several kayakers participated despite overuse injury, something which is more common among women than men. There was a correlation between less training hours and more pain among the kayakers. Conclusion: There is a high prevalence of overuse injuries reported among the sprint kayakers. Hand/forearm was the most common location of injury among the sprint kayakers, while the lumbar spine and shoulders had the biggest impact on performance and training.

Idag tar människan del av mer information än någonsin, inte minst den yngre generationen. Det konstanta flödet som tas del av påverkar individen och försätter denne i ett beroende där det blir till ett behov att svara på meddelanden, att hänga med i sammanhanget och att vara delaktig. Till slut överbelastas människan både psykiskt och fysiskt av den informationen som måste tolkas. Man skulle kunna påstå att det är ett samhällsproblem, det är en norm att ha många fler vänner i den digitala världen än i verkligheten. Det är inte ens möjligt att hantera alla dessa relationer som förekommer i sociala medier. Idag är det också en norm att ta fram smartphonen så fort möjligheten finns. Notiser och aviseringar från sociala medier distraherar och får individen att tappa fokus. Att hantera många olika praktiker samtidigt är inte ett positivt resultat då detta benämns som multitasking och hindrar individen från att hantera någonting på en djup nivå, vilket i sin tur bidrar till kognitiv överbelastning. Det problematiska är huruvida unga svenskar är medvetna angående det omfattande användandet av sociala medier. Denna uppsats har därför som syfte att först och främst utreda hur användandet bland unga svenskar ser ut idag men också att markera bidragande konsekvenser. Att undersöka varför unga svenskar använder sociala medier samt hur de tolkar sitt användande blir därför relevanta grundpelare. Från de respondenter som svarat på denna undersökning som genomförts kan vi konstatera att majoriteten är kvinnor, 24 år och uppskattar att de är aktiva i sociala medier runt 2 timmar om dagen. De enheter som används till sociala medier blir allt fler men smartphonen dominerar. Resultatet från denna undersökning visade att det finns en medvetenhet i den mån att sociala medieanvändare vet om att informationen som vidhålls genom sociala medier inte är relevant eller viktig. Dock anser de att de inte är drabbade av problematiken då de endast använder sociala medier som ett tidsfördriv.

I det moderna informationssamhället vi lever i, har tillgången till informations- och kommunikationsteknologin ökat och det har aldrig varit så enkelt att förmedla och ta emot information som det är idag. Detta har till stor del underlättat inom arbetslivet då det globala avståndet minskar och vi har möjlighet att arbeta från ett flertal olika platser. Däremot kan den andra sidan av myntet innebära att vi tar emot mer information än vad vi har förmåga till att hantera och detta kan medföra att vi blir överbelastade. När informationen transformeras till någonting negativt och påfrestande brukar man säga att individen har drabbats av fenomenet Information overload. Ett närbesläktat fenomen till detta är det så kallade Interaction overload där man, till skillnad från Information overload, uppmärksammar interaktionen som individen utsätts för. Arbetsmailen är ett vanligt kommunikationsverktyg inom företag och genom denna finns en risk att drabbas av både Information overload och Interaction overload. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har vi undersökt om fem arbetsdeltagare som tar emot arbetsmail på sin fritid drabbas av dessa fenomen. Syftet med studien är således att med hjälp av vår teoretiska referensram skapa en ökad förståelse för hur anställda förhåller sig till arbetsrelaterad e-post under fritiden. Detta har bidragit till nya kunskaper om hur Information overload i samspel med Interaction overload kan förstås i ett nytt sammanhang. Resultatet visade att respondenterna som hade en tydlig gräns mellan vad som är förtroendetid respektive fritid inte drabbades av Information overload. Respondenterna som öppnade arbetsmailen återkommande under fritiden och ansåg att gränsdragningen var mer flytande drabbades dock av Information overload när de upplevde stress. Däremot var det ingen av respondenterna som utsattes för Interaction overload.

Bakgrunden visar på att crowding är ett växande problem på akutmottagningar. Studier visar en koppling mellan crowding och förhöjd mortalitet hos patienterna. Crowding leder till att sjuksköterskorna arbetar under en mycket hög belastning samt ansvarar över alltför många patienter. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta under “crowding” på akutmottagning. Metoden som användes var en litteraturöversikt av kvalitativ design med utgångspunkt ur France m.fl. (2019) metaetnografiska genomförande. Resultatet mynnade ut i fem teman som kom att kallas “Bristande förutsättningar för att bedriva god vård”, “En utmanande arbetsmiljö”, “Att tvingas kompromissa om säkerheten”, “Påverkad hälsa” och “Kollegors betydelse”, vilka slutligen syntetiserades samman under nyckelmetaforen “Att balansera på bristningsgränsen”. Slutsats Den eskalerande arbetsbördan på akutmottagningar runt om i världen har medfört att sjuksköterskorna i allt större utsträckning blivit utarbetade. Att ständigt behöva kämpa för att patienter ska få vård i tid och känna oro över att de riskerar att försämras på grund av en patientmängd som överstiger sjuksköterskornas kapacitet att bedriva god vård har visat sig leda till en etisk stress och förekomst av utbrändhet. / The Background indicates that crowding is a growing problem in emergency departments. Studies show a link between crowding and a raised mortality rate for the patients. Nurses are also under added pressure when they are responsible for too many patients at one time. The aim of the study was to describe the experience of the nurse working during crowding. The method used was a literary review with a qualitative design. The analysis was performed with a starting point out of France et al. (2019) methodological systematic review of meta-ethnography. The results were divided into five main themes: “Lacking conditions to give good care”, “Challenging work environment”, “Compromise on safety”, “Value of a colleague” and “Affected health” which conclude under the key metaphor “To balance on the breaking point”. The conclusion is that the escalating workload in emergency departments have led to nurses becoming “worn out”. The ratio of nurses to patient exceeds the nurses capacity when they are constantly fighting to give patients the care they need and worrying about them deteriorating. This leads to nurses feeling ethically stressed and run-down.

Bakgrund: Kampsport är en samling idrotter där vinst erhålls genom att orsaka skada på sin motståndare och samla poäng, alternativt framtvinga ett avbrott via knockout submission. Forskningen är begränsad vad gäller prevalensen av  överbelastningsskador inom grapplingsporten brasiliansk jiujitsu (BJJ. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka punktprevalensen och fördelningen av överbelastningsskador hos utövare av BJJ, samt undersöka korrelationen mellan träningsvolym och svårighetsgrad i skador, såväl som skillnad i antal skador mellan grupper uppdelade enligt bältesgrader. Metod: En tvärsnittsstudie genomfördes där ”OSTRC overuse injury questionnaire” i samband med data om träningsvolym, träningserfarenhet och antropometri erhölls. Resultat: Tjugofyra deltagare svarade på enkäten, varav tjugotvå registrerade minst en skada, vilket ger en punktprevalens på 91.7%. Ländrygg(24%), nacke(20%)och skuldra(20%) var de vanligaste skadelokalisationerna. Korrelation återfanns mellan svårighetsgrad skada ländrygg och träningsvolym BJJ(r =0.410, p=0,047). Ingen signifikant skillnad återfanns mellan bältesgrader avseende antal skador Konklusion: Överbelastningsskador ter sig vanligt förekommande hos BJJ-utövare, där ländrygg är den vanligaste skadelokalisationen. Vidare forskning av högre kvalitet och med fler deltagare behövs avseende skadesituationen inom BJJ. / Background: Research regarding overuse injuries in martial arts is scarce, especially within a newly popularized grappling martial art called Brazilian jiujitsu (BJJ). Aim: The aim of this study was to investigate the point prevalence and distribution of overuse injuries amongst BJJ practitioners, explore correlations between training volume and injury severity and difference in number of injuries between groups sorted by belt degree. Methods: A cross-sectional study was performed using the OSTRC overuse injury questionnaire together with data regarding training volume, training experience and anthropometrics. Results: Twenty-four participants answered the questionnaire, 22 of which recorded at least one injury, resulting in a point prevalence of 91.7%. Lower back (24%), neck (20%) and shoulder (20%) were the most common injury sites. Correlation was found between low-back injury intensity and training volume (r =0.410, p=0.047). No significant difference was found between belt degrees regarding number of injuries. Conclusion: Overuse injury seems to be quite common amongst BJJ practitioners, with lower back being the most common localization. Correlation between low-back injury intensity and training volume was found, hinting at risk factors in BJJ for developing lower back pain. The study design and small number of participants makes the results hard to generalize. More studies of higher quality are required for reliable results.

Akutmottagningen har som uppdrag att handlägga patienter med akuta tillstånd inom olika specialiteter. Ett stort inflöde av patienter, långsamt genomflöde och utflöde skapar långa väntetider och överbelastning kan uppstå. Överbelastning på akutmottagningen kan ge konsekvenser inom flera områden i vårdkedjan. Patienterna riskerar att få sämre vård och längre tid till smärtlindring. Det skapar långa väntetider som i sin tur leder till missnöjda patienter och anhöriga Överbelastning kan även skapa minskad produktivitet och ökad frustration bland sjukvårdspersonal. Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning under överbelastning påverkas i sin yrkesutövning. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av överbelastning på akutmottagning. Metoden var en kvalitativ deskriptiv intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor verksamma på två olika akutmottagningar. Intervjuerna transkriberades ordagrant för att därefter analyseras utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre kategorier: att vara sjuksköterska i kaos, patientsäkerhet och att hantera sin situation. Ur sjuksköterskornas upplevelser framkom att de upplevde att miljön på akutmottagningen vid överbelastning påverkades negativt. De önskade mera tid för att skapa ett bra möte med patienten och upplevde att omvårdnaden var svår att hinna med vid dessa tillfällen. De påtalade att sekretessen inte gick att upprätthålla på en överbelastad akutmottagning. Informanterna upplevde att det fanns risker i patientsäkerheten och påtalade tre områden som extra riskfyllda: patienter med låg prioritet och lång väntetid, patienter som väntar på vårdplats och bemanning på akutmottagningen nattetid. Yrkesutövningen påverkades genom ständiga avbrott och de utvecklade med erfarenhet egna rutiner för att göra arbetet effektivt. De upplevde oro över att missa försämring/allvarliga tillstånd hos patienter och fick en känsla av maktlöshet. Sjuksköterskorna uppgav att de fann stöd i sitt team och att de kunde delegera uppgifter och kände sig trygga med att teamet tillsammans oftast kunde hantera arbetsbelastningen. För att förbättra flödet i arbetet önskade de närmare samarbete med primärvård, att läkarna hade en större förankring i teamet och att det fanns fler beslutsmässiga läkare i tjänst samt önskade bli avlastade från administrativa arbetsuppgifter som de upplevde tog tid från patientarbetet. Studien kan således visa på att överbelastning på överbelastning påverkar samtliga omvårdnadsdomäner och även om sjuksköterskorna hade förståelse för patienternas situation kunde de inte alltid uppfylla exempelvis patienternas rätt till sekretess och integritet, vilket skapade samvetsstress. Sjuksköterskornas utvecklade strategier för att underlätta arbetet skapade över tid mer stress och även den erfarna sjuksköterskan upplevde oro för att missa försämring/allvarliga tillstånd hos patienter. Att inte få gehör för påtalade brister i patientsäkerhet och arbetets förutsättningar under överbelastning kan skapa en känsla av maktlöshet. Stöd från kollegor och team ger dock möjlighet att ändå uppleva arbetet som positivt och känna en tillfredsställelse. Nyckelord: Akutmottagning; Patientsäkerhet; Sjuksköterskor; Överbelastning / The emergency department is assigned to treat patients with emergency conditions in different specialties. A large influx of patients, slow throughput and outflow creates long waiting times and Emergency department crowding can occur. Emergency department crowding can have consequences in several areas of the patient care. Patients risk getting worse care and longer time for pain relief. It creates long waiting times which in turn leads to dissatisfied patients and relatives. Emergency department crowding can also create reduced productivity and increased frustration among healthcare professionals. Nurses working on emergency reception during emergency department crowding is influenced in their professional practice. The purpose of the study was to describe nurses' experiences of emergency department crowding. The method was a qualitative descriptive interview study with inductive approach. Semi-structured interviews were conducted with six nurses working on two different emergency departments. The interviews were transcribed verbatim and then analyzed on the basis of a qualitative content analysis. The result is presented in three categories: A crowded workplace, constant concern about patient safety, and strategies to managing the situation. The experiences of the nurses found that they felt that the environment of emergency response at congestion was adversely affected. They wanted more time to create a good meeting with the patient and experienced that nursing was difficult to cope with on these occasions. They argued that privacy could not sustain with emergency department crowding. The informants felt that there were risks in uj,jpatient safety and identified three areas as extra risky: patients with low priority and long waiting time, patients waiting for care in wards and the number of crew at emergency departments at nightshift. Professional practice was influenced by constant interruptions and they developed with experience own practices to make the work efficient. They were worried about missing the deterioration / serious condition in patients and felt a lack of powerlessness. Nurses stated that they found support in their team and that they could delegate tasks and felt confident that the team could most often handle the workload. In order to improve patient flow, they wanted closer cooperation with primary care, that the physicians had a closer foundation in the team and that there were more decision-making doctors on duty and wanted to be relieved from administrative tasks that they experienced took time from patient work. Thus, the study can show that crowding affects all nursing domains and although the nurses understood the patient's situation, they could not always meet, for example, the patients' right to privacy and integrity, which created conscience stress. Nurses developed strategies to facilitate work that created more stress over time, and even the experienced nurse experienced worries about missing impairment / serious conditions in patients. Failure to address the alleged deficiencies in patient safety and the conditions during emergency department crowding can create a sense of powerlessness. However, support from colleagues and the team gives the opportunity to experience the work as positive and feeling satisfied. Keywords: Crowding; Emergency department; Nurse; Patient safety

Att producera el hemma och vara mikroproducent blir idag mer och mer vanligt. Lokalnätet är till mesta del anpassat för konsumtion och kommer därmed stå inför utmaningar när det ska produceras effekt hos kunderna. I och med detta vill Skellefteå Kraft få en uppfattning om var och vad för problem som kan uppstå med ökad andel mikroproduktion. Det som undersökts är acceptansgräns, spänningsökning och överbelastning.

The presence of electric vehicles (EVs) in the passenger car fleet has increased at a rapid rate and the development is predicted to continue in the same direction. The charging of these vehicles predominantely takes place in the owners’ homes and thus increases the households’ demand for electricity - both in terms of the amount of energy and the size of power peaks. The task of planning and dimensioning the electrical grids that households are connected to is thus becoming more difficult. Partly because traditional methods for estimating the load are at risk of no longer being representative when consumption takes new shapes, but also by reason of the uncertainty that electric car charging entails regarding when and where it will take place. As a result, there is a need for tools that enable estimation of the impact that charging has on the distribution grid. In this master thesis work, a method for estimation and prediction of the impact of EV-charging on the local electric grid has been studied. The method was based on the network calculation software PSS®SINCAL from Siemens, and makes use of a Monte carlo method of simulation to find the hosting capacity of a local grid. Through repeated simualtions of the grid model with stochastic placement and choice of charging power; the method aimed to mirror the situations which could arise on the grid, as an increasing number of households therein acquire electric vehicles. The result which the method yielded was the hosting capacity - formulated in terms of the percentage of households which can simultaneously charge EVs without the grid deviating from acceptable limits of voltage and component loadning - as well as information about voltage levels in specific nodes and loading of specific components in the grid. These results were found to be somewhat difficult to interpret but, if done with care, could provide useful insights about the grid. Especially in the form of identification of components at risk of overloading, which could enable the DSO to target their network reinforcement-efforts. The method was evaluated through a case study of a real grid located in the city of Rättvik in Sweden. By application of the method, two of the three low voltage areas constituting this grid were found to have a limited capacity for EV charging at about 30%, with overloading of the transformer being the limiting factor. The remaining low voltage grid and the medium voltage area connecting the three, were not found to be limited.

Bakgrund: Arbetsmiljön i akutsjukvården, som många gånger är krävande och hektisk, kan vara påfrestande för ledningssjuksköterskan då de innehar en nyckelposition för hela sjukhuset. När det råder crowding på akutmottagningen och resurserna inte räcker till för att möta patienters vårdbehov är det är direkt livsavgörande att personalen som omhändertar kritiskt sjuka patienter besitter hög kompetens och känner sig trygga i sitt arbete. För att säkerställa och bibehålla en patientsäker vård är det av stor vikt för personalen att de har en ledningssjuksköterska som verkar för gott samarbete, ger stöd och handledning. Syfte: Att undersöka ledningssjuksköterskans erfarenheter och hantering av crowding på akutmottagningar. Metod: Studien utfördes på två akutmottagningar i Sverige och kvalitativ metod innehållande enskilda intervjuer valdes då ambitionen var att undersöka ledningssjuksköterskors erfarenheter och hantering av crowding på akutmottagning. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av textmaterialet. Resultat: Studiens fynd omfattade fyra kategorier och dessa var; Patientosäkerhet vid crowding, Strukturella förutsättningar, Upplevelsen av crowding och Att leda vid crowding. Diskussion: Ledningssjuksköterskor på akutmottagningen blir ofta utsatta för hög arbetsbörda och tidspress då det råder crowding. Kollegors kompetens och stöd från arbetsgruppen är av stor vikt för att klara av att upprätthålla patientsäkerheten. Ett förbättrat stöd från ledningen, erfarenhet och adekvat utbildning ger ledningssjuksköterskan bättre förutsättningar för att hantera crowding. / Background: The working environment within the emergency department, which in many cases are demanding and hectic; can be strenuous for the charge nurses as they hold a key position in the hospital. When there is crowding in the emergency department and the resources are not sufficient to meet the patients' care needs it is directly vital that the personnel who take care of critically ill patients must possess high qualifications and feel secure in their work. To ensure and maintain patient safe care it is of utmost importance for the personnel to have a charge nurse who initiates good collaboration, gives support and guidance. Aim: To investigate the charge nurse experiences and management of crowding at the emergency department. Method: The study was performed at two emergency departments in Sweden. A qualitative method consisting of separate interviews was used as the ambition was to investigate the charge nurses' experience and management of crowding at the emergency department. A qualitative analysis of content was used for the analysis of the body of the interviews. Results: The findings of the study comprise four categories: patient insecurity during crowding, structural prerequisites, experiences of crowding and to lead during crowding. Conclusion: The charge nurses at the emergency department are often exposed to extensive workload and time pressure due to crowding. The colleagues' competence and support from the team are of utmost importance to maintain the safety of the patients. Improved support from the management and adequate training give the charge nurse enhanced prerequisites to deal with crowding.